Utan samordnande myndigheter blev det bidragsbrott

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 28 november 2025 (mål nr B 7535-24) dömt en kvinna för bidragsbrott. 

Kvinnan hade lämnat olika uppgifter till Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, vilket ledde till att hon fick bidrag från Försäkringskassan för dagar då hon arbetade. Till sitt försvar anförde kvinnan att hon trodde att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samordnade sina uppgifter, så att hon bara skulle behöva lämna uppgifterna till den ena av myndigheterna. Det gjorde inte myndigheterna och hon hade lämnat felaktiga uppgifter på ett sätt som fick hovrätten att bedöma det hela som uppsåtligt.

Det vore bra om myndigheterna skulle samordna sina uppgifter. Då hade ett sådant här bidragsbrott inte kunnat inträffa. Samtidigt är det ytterst upp till den person som vill ha bidrag att med korrekta uppgifter till alla berörda myndigheter ge dem riktiga underlag för sina beslut. Domen är bra, även om den med en bättre samordning aldrig skulle ha behövts. 

Alkoholfri dryck får inte säljas som gin

EU-domstolen har i dom den 13 november 2025 (mål nr C-563-24) slagit fast att en dryck inte får säljas under beteckningen gin, om den inte uppfyller EU:s regler för vad gin ska bestå av. Det omfattar bland annat att drycken ska innehålla en minsta andel alkohol.

Målet gällde försäljning av en alkoholhaltig dryck i Tyskland under namnet "Virgin Gin Alkoholfrei" (Virgin gin alkoholfri). Det räckte inte att produktnamnet innehöll beteckningen alkoholfri, eftersom det också innehöll beteckningen gin. EU-domstolens dom innebär inget förbud mot att sälja produkten, bara förbud mot produktnamnet som innehöll ett namn reserverat för en viss spritdryck, gin. 

Även om jag kan se fördelar med att reservera produktnamn för vissa produkter, kan det gå till överdrift när det ändå framgår tydligt av det fulla produktnamnet att det gäller en alkoholfri variant av spritdrycken i fråga.

Upphandling från tredjeland kan begränsas

En ny utredning lägger fram förslag till nya regler om offentlig upphandling. Det är Tredjelandsleverantörers tillträde till upphandlingsförfaranden, Ds 2025:29.

Enligt förslagen kommer det att bli lättare för upphandlande myndigheter att utesluta anbud från tredjeländer som EU inte har frihandelsavtal med. 

Det här är bra förslag. Det skulle underlätta att utesluta anbud från företag från länder som i princip är fientligt inställda till Sverige. 

Inget vite mot enskild firma

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 19 november 2025 (mål nr M 4496-25) slagit fast att ett vitesföreläggande inte kan rikta sig mot en enskild firma. Ansökan om utdömandet av vitet avslogs.

En kommun hade riktat ett vitesföreläggande mot en enskild näringsidkare, identifierad genom näringsidkarens enskilda firma. Domstolen konstaterar dock att ett grundläggande krav för att ett vite ska kunna dömas ut, är att det är riktat mot en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer. Det framgår av 2 § lagen (1985:206) om viten. En enskild firma, som inte är ett självständigt rättssubjekt, kan därför inte bli föremål för ett vitesföreläggande. Även ansökan om utdömande av vite ska vara riktad mot en adressat i viteslagens mening. När varken vitesföreläggandet eller ansökan, som i detta fall, är riktade mot en adressat i lagens mening, finns det inte förutsättningar för att utdöma något vite. 

Domen kan synas väl formalistisk. Det är ofta mycket lätt att ta reda på vilken fysisk person som driver näringsverksamhet under en viss enskild firma. Samtidigt handlar viten om statligt tvång mot enskilda personer, då är det väldigt viktigt att alla formella krav följs. Det gör att den här domen är bra. 

Bristfällig kommunikation

För några dagar sedan begärde jag handlingar från en myndighet. Då fick jag ett automatiskt svar på mail med ett telefonnummer man kunde ringa, utan angiven telefontid. Ringde i morse, men fick veta i växeln att handläggarnas telefontid skulle börja först kl. 9. 

Varför kunde inte det automatiska svaret ha innehållit upplysning om telefontiderna? Det var ett exempel på bristfällig kommunikation. 

Fråga om bemyndigande från EU

EU-parlamentet och Rådet har fått ett förslag om att bemyndiga Frankrike att ansluta sig till den interamerikanska konventionen för skydd och bevarande av havssköldpaddor.

Frankrike vill ansluta sig till konventionen på grund av sina områden i Nord- och Sydamerika. Ämnet för konventionen är dock sådant att det faller under EU:s exklusiva befogenhet, enligt EU-fördragets bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Frankrike har därför begärt detta bemyndigande. Frankrike kommer att ta alla kostnader för sin medverkan i konventionen. 

Det är intressant att se när EU:s fördrag har så långtgående påverkan på Frankrike i förhållande till landets grannländer i Nord- och Sydamerika. Några praktiska problem synes inte finnas, bara en omväg via EU-parlamentet och Rådet som gör att det kan ta längre tid för Frankrike än vad det annars hade gjort. Motståndare till medlemskap i EU kan säkert föra argument om att det här talar för att lämna EU, men jag skulle inte säga att det är det. 

Oroande förslag

EU-kommissionen har lagt fram förslag till ändringar i bland annat dataskyddsförordningen. 

Förslagen saknar stöd hos flera medlemsländer och flera partier i EU-parlamentet. Det har också fått kritik för att delar av det skulle strida mot EU-fördraget, reglerna skulle bli mer svårtillämpade och att de bara skulle gynna ett fåtal storföretag. 

Dataskyddsförordningen fungerar bra som den gör. De föreslagna ändringarna framstår som försämringar för människors integritet. Det är integriteten som är huvudsyftet med dataskyddsförordningen. Ändringarna borde inte genomföras. 

Arbetsprövning

Regeringen föreslår i propositionen Arbetsprövning med bibehållen sjukpenning (prop. 2025/26:53) lagändringar för att underlätta för en sjukskriven person att återgå i arbete.

Den som har rätt till hel sjukpenning ska, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, kunna arbetspröva hos arbetsgivaren med bibehållen sjukpenning under en begränsad period. Ändringar ska ske i socialförsäkringsbalken och föreslås träda i kraft den 1 mars 2026.

Förslaget är bra, både för den sjukskrivna personen och för arbetsgivaren. Det bör ge större förutsättningar för en sjukskriven person att återgå i arbete, åter bidra och åter få egen inkomst. 

Stärkt skydd mot invasiva främmande arter

Regeringen föreslår lagändringar (prop. 2025/26:41) för stärkt skydd mot invasiva främmande arter i Sverige. Det är bra, skyddet mot dessa behövs för den svenska naturens skull. 

För att motverka antisemitism

Regeringen har beslutat om kommittédirektiv Nationell samordnare för regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism (Dir. 2025:97). Ett av syftena är att få varaktiga förändringar i samhället. 

Det är bra med ett sådant här direktiv, även om det är tråkigt att det ska behövas. 

Gustav II Adolf

Den 6 november högtidlighåller en av de största svenskarna genom alla tider: Gustav II Adolf. Han avled i slaget vid Lützen den 6 november 1632, men hans insatser i trettioåriga kriget var avgörande för att rädda den lutherska tron i Tyskland och i världen. Den här dagen hade kunnat vara Sveriges nationaldag. Den är avgörande i världens historia. Gustav II Adolf stupade, men hans arv lever vidare. Det är bra. 

Begreppet avrättning

Begreppet avrättning står i grunden för ett lagenligt dödande efter lagakraftvunnen dom om dödsstraff.

På senare år har ordets betydelse förskjutits i det allmänna språket. I stället för att vara ett ord som säger att det var legitimt att döda en person, har det börjat användas för att beskriva vissa uppsåtliga mord. Det används ofta i allmänt språkbruk för att beskriva ett särskilt kallblodigt mord. På så sätt har betydelsen gått från att vara förmildrande till dödandet, till att bli graverande vad avser dödandet.

Till betydelseförändringen hör rimligtvis den allmänna uppfattningen i Sverige i dag att dödsstraff inte ska förekomma. Dödsstraff ses som ett ociviliserat sätt att bestraffa brott. Framför allt torde ändå betydelseförändringen ha att göra med sättet på vilket ett mord begås, nämligen efter noggrant övervägande och utan hämmande känslor, på samma sätt som en skarprättare avrättade människor på den tiden då dödsstraff förekom. 

Det här är en betydelseförändring som jag inte tycker om. Jag är emot dödsstraff, men jag anser att dödsstraff ändå är en helt annan sak än mord. Dödsstraff handlar om ett legitimt dödande efter en rättsenlig domstolsprocess, medan mord är ett olagligt dödande vid sidan om all rättssäkerhet. Ingen av de människor som i modernt språkbruk dödas genom "en ren avrättning" har fått försvara sig i något slags rättegång, utan mördaren spelar åklagare, domare och skarprättare utan hänsyn till den mördades eventuella invändningar. Det är inte avrättning, det är mord, och mord är mycket värre än avrättning. 

Fram till i dag hade jag tänkt mig att det nya sättet att använda ordet avrättning trots allt bara förekom i massmedia och bland juridiska lekmän. Nu har ändå Uddevalla tingsrätt använt ordet i denna nya betydelse i dom den 31 oktober 2025 (mål nr B 2874-24) s. 78 och s. 115, i domskälen. Det borde en domstol hålla sig för god för. 

Kritik från JO mot kommunstyrelsen i Kumla

Justitieombudsmannen (JO) riktar i beslut den 30 oktober (dnr 1524-2025) kritik mot kommunstyrelsen i Kumla kommun. 

Kommunstyrelsen hade skrivit på kommunens intranät att den bland annat uppmanade de anställda i kommunen att "utmana offentlighetsprincipen". Enligt JO kan en sådan uppmaning ge upphov till misstankar om att kommunen avsiktligt försökt att begränsa den grundlagsfästa rätten för varje medborgare att ta del av allmänna handlingar. JO ser allvarligt på att formuleringen användes på intranätet och kritiserar kommunstyrelsen för det. 

Det är definitivt berättigad kritik mot kommunstyrelsen. Det är omdömeslöst att använda sådana formuleringar som kommunstyrelsen i Kumla hade, även om meningen inte verkar ha varit att begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. Bättre omdöme om sina formuleringar än så måste kommunens högsta styrande organ ha. 

Sanktionsavgift för en EU-medlem

EU-domstolen har i dom den 9 oktober 2025 (mål nr C-386/24) slagit fast att Grekland måste betala EU-kommissionen sanktionsavgifter, för att landet inte har fullföljt sina skyldigheter enligt en dom av EU-domstolen 2014. 

I domen 2014 fastslog EU-domstolen att Grekland inte hade fullföljt sina åtaganden enligt två direktiv om sopor. En deponi för sopor i en nationalpark hade inte tagits ur bruk, trots att deponin var överfull och dess fortsatta användning utgjorde en hälsofara och en fara för miljön. 

Det finns både bra och dåliga saker med en sådan här dom. Det är bra för människors hälsa och för miljön att den som inte tar hand om sitt avfall genom att ha ordning på en deponi för sopor får sanktioner för det. Det är dåligt att EU ska ha en sådan överstatlig funktion att deponier för sopor regleras och att brott mot de reglerna leder till sanktionsavgifter att betala till EU-kommissionen för landet där bristerna har skett. En sådan här sak borde regleras på nationell nivå. Kanske gör den det också, det framgår inte i de källor jag har läst. Ska det verkligen behövas regler på EU-nivån för att se till att sopor tas om hand på ett rimligt sätt i ett europeiskt land?

Ingen rätt att få detaljplan

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 24 oktober 2025 (mål nr 5442-24) avvisat en ansökan om rättsprövning av ett beslut av regeringen att inte ändra en länsstyrelses beslut att upphäva en detaljplan. 

Kommunen hade antagit en detaljplan, som överklagades till länsstyrelsen. Länsstyrelsen biföll överklagandet och upphävde kommunens beslut om att anta detaljplanen. Kommunen överklagade till regeringen, som avslog överklagandet. Ett bolag som ansåg sig berört av beslutet om detaljplan begärde då rättsprövning av regeringens beslut och skadestånd. 

Rättsprövning av regeringsbeslut kan ske av Högsta förvaltningsdomstolen om beslutet inkräktar på enskildas rättigheter. Det ska föreligga en reell och seriös tvist, tvisten ska gälla en rättighet som har sin grund i den nationella rätten och denna rättighet ska kunna karaktäriseras som en civil rättighet. Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Detta är det s.k. planmonopolet. Endast kommunen, med vissa i detta fall inte aktuella undantag, har befogenhet att anta planer. Det är också kommunen som avgör i vilka fall planläggning ska ske. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade utifrån detta att bolaget inte hade någon i svensk nationell rätt grundad rättighet att det skulle upprättas en detaljplan. Begäran från bolaget avvisades därför. 

Det är ett tydliggörande beslut, vilket är bra. Detaljplaner kan ge markägare och andra rättighetshavare möjlighet att utnyttja mark på sätt som oftast inte vore möjliga utan detaljplaner, men det finns för den sakens skull ingen rätt för markägare att kräva att det blir en detaljplan. Det understryker att planmonopolet ligger hos kommunen. 

Skoluniform?

Sveriges Radio meddelar att Tidöpartierna kan öppna dörren för att låta skolor ha skoluniform, men att lärarfacket är emot det. 

Till vänster i svensk politik anser många att skolan ska vara helt fri från kostnader för eleven och elevens familj. Allt ska betalas via skattsedeln. Det omfattar inte bara lärare, läromedel och lokaler, utan även lunch (där det förvisso finns en långtgående consensus över det politiska spektrat), mellanmål, böcker utöver läromedel, skridskor och annan idrottsutrustning, matsäck vid utflykter och gärna även frukost. 

En sak som jag ännu inte har hört någon politiker till vänster ta upp i detta sammanhang, är kläder. 

Alla barn måste ha kläder och mat, oavsett om de skulle gå i skolan eller ej. Skolmat håller skolan med. Skolkläder får vårdnadshavarna stå för, trots att kläder kan slitas mer i skolan än om barnet vore hemma, trots att inte alla föräldrar kan eller vill se till att det finns hela och rena kläder, trots att många yrkesgrupper får tjänstekläder av sina arbetsgivare och trots att kläderna är skolelevernas tydligaste klassmarkör. 

Skoluniformer är inget jag skulle kämpa för. När jag gick i skolan hade jag ingen längtan efter sådant. Vi har inga traditioner med skoluniformer i Sverige. En del politiker till höger förespråkar skoluniform för att det kunde leda till mer ordning och reda, samt säkerhet i det att det vore tydligt vem som vore elev i en skola. Jag är ändå litet fundersam över att jag tycker att jag aldrig hör politiker till vänster tala sig varma för skoluniform – betald av skolan och lika för skolans alla elever. 

Spärren på 4 %

Några partier har i flera val klarat sig kvar över 4 % och fått plats i riksdagen tack vare stödröster från personer som egentligen ser andra partier som bäst. Vänsterpartiet kallade det ”kamrat 4 %” på den tiden då de ofta klarade sig kvar med socialdemokratiska stödröster. Under senare val har Kristdemokraterna och Liberalerna fått moderata stödröster.

Det finns rimligtvis gränser för stödrösterna. Om ett parti ligger väldigt långt under 4 % i opinionsmätningarna nära inpå valet, är det mindre troligt att stödröster gör skillnad och det minskar partiets chans att få stödröster. Om ett parti inför valet skulle uttala sig mot ett regeringsalternativ, är det också mindre troligt att de som sympatiserar med det regeringsalternativet skulle stödrösta.

Ett parti kan, genom sina uttalanden om regeringsalternativ trots det håll stödröster sannolikt skulle komma ifrån, minska sina chanser att komma in i riksdagen. Det ser vi nu Liberalerna göra. 

Ett parti som har mycket låg sannolikhet att komma in i riksdagen, kan råka ut för att även dess medlemmar och aktiva ändå röstar på andra partier. En röst på ett parti som sannolikt hamnar utanför riksdagen är en bortkastad röst och gynnar då indirekt det andra blocket. 

Frågan är när det går så långt för Liberalerna, att de går miste om inte bara moderata stödröster, utan också att deras egna borgerliga kärnväljare hellre röstar på Moderaterna eller Kristdemokraterna, än att se sin röst kastas bort på Liberalerna och därmed indirekt stödja en annan regering.

Kinesisk ägare ledde till uteslutning vid upphandling

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 oktober 2025 (mål nr 4677-25) avslagit ett överklagande från en tillverkare av datorer, där en betydande ägarandel var kinesisk, som ville delta i en upphandling som en stor statlig myndighet genomförde.

Av säkerhetsskäl hade företag med bland annat kinesiskt ägande valts bort i upphandlingsunderlaget. Förvaltningsrätten och kammarrätten upprätthöll denna uteslutning.

Det är bra att domstolarna upprätthåller ett sådant här krav på säkerheten vid upphandling.

Förbud mot spel på kredit

Regeringen föreslår ett nytt förbud mot spel på kredit (prop. 2025/26:11). 

Det ska i spellagen (2018:1138) införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar finansieras med krediter. Dessa ska även vidta åtgärder för att motverka att spel på andra sätt finansieras med krediter.

Det här är bra förslag. De flesta människor kan behöva låna pengar eller betala på kredit ibland, men det finns egentligen ingen anledning till att vadslagning och dylika spel ska ske på kredit. Sådana krediter är bara till nackdel för personer som spelar för mycket, samtidigt som de inte är till fördel för någon annan som skulle spela. Spel om pengar ska givetvis vara tillåtet, men då med pengar som den som spelar redan har. Än en gång har sittande regering lagt fram en mycket bra proposition till riksdagen. 

Två år sedan

Det är i dag två år sedan Hamas inledde det nuvarande kriget mot Israel genom ett stort antal terroristattacker mot israelisk civilbefolkning. Hamas har fortsatt strida förklädda i civila kläder och tagit skydd bland civilbefolkningen i Gaza, i strid mot internationell rätt. 

Vi får hoppas att de nu pågående försöken att få till en vapenvila lyckas och att alla de människor som Hamas har rövat bort kan få komma hem. 

Motståndsdagen

Den 4 oktober kommer alltid att vara dagen för motståndet mot löntagarfonderna, för mig. Striden om löntagarfonder var den stora striden om socialisering mot frihet på 1980-talet. Till slut avskaffades löntagarfonderna efter den borgerliga valsegern 1991. De har aldrig återkommit, vilket är bra. Friheten måste ändå alltid bevakas och bevaras. Den 4 oktober påminner om det. 

När inte bara den tilltänkta hyresgästen bedöms

Normalt får ett dödsbo efter en hyresgäst till en bostadslägenhet överlåta hyresrätten till en person som varaktigt har sammanbott med den avlidna hyresgästen i hyreslägenheten. Det är i vanliga fall bara om den tilltänkta nya hyresgästen bär med sig sådana brister i ekonomi och annat att hyresvärden inte skäligen skulle kunna acceptera denna som hyresgäst, som undantag får göras och hyresrätten inte kan överlåtas. Det finns få och små undantag från denna princip.

Svea hovrätt har i dom den 26 september 2025 (mål nr H 15144-24) dömt att en tilltänkt hyresgäst som var sammanboende med den avlidna hyresgästen inte får ta över hyresrätten. Skälet är att hyresvärden har en särskild dispositionsrätt över fastigheten och bland annat av säkerhetsskäl ska ha möjlighet att upplåta lägenheter till anställda inom sin organisation. Hyresrätten går därför tillbaka till hyresvärden. Det fanns ett skiljaktigt hovrättsråd av tre. Domen kan inte överklagas. 

Det är en intressant dom, när sådana små undantag från vanliga principer faktiskt beaktas. Givet de omständigheter som nämns i domen, håller jag med majoriteten om domslutet. 

Felöversättning

Det har uppdagats att artskyddsförordningen (2007:845) i en väsentlig del bygger på en felöversättning av EU:s fågeldirektiv. 

Det som förvånar mig mest med den svenska felöversättningen, är att den uppdagas så många år senare. Jurister är mycket medvetna om att olika språkversioner av EU-rättsakter kan skilja sig åt. Den som ska tolka den svenska versionen av ett EU-direktiv för något så viktigt som att implementera direktivet i svensk rätt, ska därför läsa andra språkversioner parallellt med den svenska. Redan då borde felöversättningen ha upptäckts och direktivet implementerats korrekt i svensk rätt. 

Kandidatur

Nu pågår provval till Moderaternas riksdagsvalsedel för valkretsen Örebro län. Medlemmar i partiet får rösta. Provvalet är rådgivande. En nomineringskommitté tar del av det och många andra fakta, och föreslår sedan en lista för nomineringsstämman, som beslutar.

Den som röstar i detta provval kan se att jag ställer upp. Det är en publik kandidatur, därför tänkte jag också presentera mig på sociala nätverk. 

Yrkesmässigt är jag jurist med examina från Stockholm och Connecticut, notariemeriterad vid Länsrätten i Örebro län och arbetar för närvarande som verksjurist och dataskyddsombud på Statistiska centralbyrån. 

För övrigt är jag villaägare, gift, hunduppfödare och är intresserad av historia. 

Med lång erfarenhet som jurist i statlig förvaltning har jag god kännedom om hur staten fungerar. Det kan jag dra nytta av i riksdagen för att arbeta för färre och enklare regler och lägre skatter. Staten ska vara till för människorna och inte styra mer än nödvändigt.

Erkännande av Palestina

Sverige erkände Palestina som stat i oktober 2014. Då rådde vapenvila med Israel och det fanns någorlunda rimliga skäl till erkännandet. Däremot förstår jag inte hur västländer kan erkänna Palestina som stat nu. Det blir som en belöning för det anfallskrig som den styrande terrororganisationen i Palestina, Hamas, har fört sedan oktober 2023.

Kniv på allmän plats

Svea hovrätt har den 17 september 2025 (mål nr B 7782-25) dömt en hantverkare för brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. 

Enligt denna lag är det som huvudregel förbjudet att ha exempelvis knivar på allmän plats. Det finns undantag, bland annat för hantverkare som behöver knivar i sin yrkesutövning på allmän plats eller på väg till eller från arbetet via allmän plats. Den dömde mannen hade lämnat sitt arbete med knivarna tillsammans med andra föremål i en väska, men inte åkt direkt hem. Han hade mött sin fru och sina barn och åkt på ett kalas med dem, på vägen hem från kalaset flera timmar senare upptäckte polis att han hade knivarna med sig.

En enig tingsrätt friade den åtalade mannen, men hovrätten fällde honom. Det rör sig här om en bedömningsfråga utifrån de särskilda omständigheterna i det enskilda fallet. Min bedömning, utifrån de fakta som framkommer i domarna, vore att mannen borde ha friats, för att innehavet av knivarna i det här fallet var befogat. Det innebär inte att jag påstår att hovrättens bedömning var fel, bara att jag i hovrättsdomarnas ställe förmodligen skulle ha gjort en annan bedömning. Så kan det gå, vid bedömningar av enskilda fall. 

Ohörsamhet mot ordningsmakten

Svea hovrätt har i dom den 17 september 2025 (mål nr B 4159-25) dömt en man för ohörsamhet mot ordningsmakten för deltagandet i en demonstration mitt i en gatukorsning.

Demonstrationen skedde i Stockholm och blockerade trafiken. En av invändningarna mot åtalet var att polisen hade lett om trafiken runt platsen för demonstrationen, vilket innebar att det inte blev några större trafikstockningar. Hovrätten anser att det var demonstranterna som tvingade fram omledningen av trafiken och därmed störde den allmänna ordningen på ett sätt som gjorde att demonstranterna var skyldiga att efterkomma polisens befallningar att flytta på sig. 

Det är en bra dom. Det var utmärkt att invändningen om polisens omledning av trafiken inte ledde till att hovrätten friade den åtalade. Omledningen hade ju inte behövts alls, om inte demonstrationen hade ägt rum. 

Framtida handlingar

Kammarrätten i Jönköping slår i en dom den 8 september 2025 (mål nr 2337-25) fast att det inte går att begära ut framtida handlingar från en myndighet. Offentlighetsprincipen omfattar rätten att få ut handlingar som finns på myndigheten när begäran om dem görs. 

Det är ingen uppseendeväckande dom, men den är klargörande ändå. På så sätt är det en bra dom. 

Den 11 september, en tragedi

Den 11 september 1978 gick den svenske formel 1-föraren Ronnie Peterson bort. Det var en stor tragedi för mig, som liten, när jag fick veta det. Ronnie Peterson var min barndomsidol. Jag var väldigt intresserad av bilar och älskade formel 1. Då hejade jag givetvis också på den bäste svensken genom tiderna, Ronnie Peterson. Han har ännu inte fått sin like från Sverige. Jag ser det fortfarande som en stor tragedi, som kan högtidlighållas denna dag. 

Ett mineral som andra

Regeringen föreslår i en proposition (prop. 2024/25:203) att förbudet mot utvinning av uran ska tas bort. 

Uran ska börja behandlas som vilket annat mineral som helst. Det är positivt för mineralprospektering i Sverige. Det underlättar också för hela EU att få tillgång till viktiga metaller och mineraler. 

Förslaget är mycket bra. Riskerna med uran kommer givetvis att beaktas. Speciallagstiftning för just uran bygger på irrationell rädsla för kärnkraft med uran som bränsle. Sådana irrationella bestämmelser hör inte hemma i lag. 

Förslag på skattesänkning

Regeringen föreslår sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning. Det är positivt för alla som har den typen av inkomster, vilket är många, och därmed för ekonomin i stort i landet. 

Husdjur i kulturkanonen

Det saknas en hel kategori i förslaget till svensk kulturkanon. Det är husdjur. Följande hundraser skulle ingå.

Dansk-svensk gårdshund 

Drever

Gotlandsstövare

Hamiltonstövare

Hälleforshund

Jämthund

Norrbottenspets

Schillerstövare

Smålandsstövare

Svensk lapphund

Svensk vit älghund

Västgötaspets

Lägre kommunala skatter

Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2025:79) som ska ta fram lösningar på hur staten kan underlätta för kommuner och regioner att ha lägre skatt. 

Det är bra, skatter bör vara låga och effektiva. Det kan aldrig finnas något självändamål i höga skatter, annat än hos onda människor. 

Telefonförsäljning

Konsumentverket föreslår förbud mot telefonförsäljning. 

Totalförbud är att gå för långt, anser jag. Däremot skulle det behövas hårdare regler. Förbud mot att telefonförsäljare har hemligt nummer, förbud mot automatisk uppringning av flera nummer, påbud om att den som ringer upp omedelbart ska förklara varifrån samtalet kommer och att det kommer med ett köperbjudande.

Långa debatter

Kommunfullmäktige hade sammanträde i går, med fokus på att behandla motioner. Vi har många motioner som är färdiga för beslut i kommunfullmäktige, men det blir ofta långa debatter om dem. Ofta går flera personer upp från samma parti och säger ungefär samma sak. I går han vi med fem motioner, för att debatterna drog ut på tiden. Jag tror att debatterna skulle kunna bli bättre, med mer kvalitet och spänst, och mer intressanta att lyssna på, om ledamöterna skulle dela upp motionerna sig emellan och göra det bästa av debatterna om olika motioner. Då skulle vi också hinna med fler motioner på samma tid. 

Ombyggnad behövs

I södra Närke och nordvästra Östergötland, är riksväg 50 en smal, dålig väg. Den är högt belastad av trafik och borde ha byggts ut för länge sedan. Nu ser det ut som om en planerad utbyggnad skjuts långt på framtiden. Det är skandalöst. Om utbyggnaden blir dyrare än tänkt, måste mer resurser skjutas till. Vägen är för viktig för att skjutas på framtiden. 

Ny svensk kärnkraft

Regeringen och det statliga företaget Vattenfall har gett till känna att Vattenfall - på sunda företagsekonomiska grunder - har beslutat att bygga ett nytt svenskt kärnkraftverk. Det är bra för svensk energiförsörjning, därmed bra för hela den svenska ekonomin. Det är skönt att få riktigt positiva nyheter ibland. 

Äganderätt till meteorit

Högsta domstolen har i dom den 19 augusti 2025 (mål nr T 3007-24) kommit fram till att en nyligen nedfallen meteorit tillhör upphittarna och inte markägarna på den mark där den föll.

Domstolen utesluter inte att en meteorit med tiden kan bli en del av den fasta egendomen och därmed bli fastighetsägarens egendom, men anser att så inte kan vara fallet i det aktuella målet.

Jag håller med det skiljaktiga justitierådet Anders Eka. Han ser det som en otillfredsställande lösning att äganderätten skulle vara osäker tills n början, men sedan efter oklar tid kunna tillfalla fastighetsägaren. Jag anser att det vore ett klarare rättsläge och mer i linje med jordabalkens definition av fast egendom som jord, att räkna en nedfallen meteorit som en del av fastigheten redan från början. 

Vi får se om riksdagen lagstiftar för att ändra det rättsläge som denna dom nu har gett upphov till. Jag hoppas det. 

Ännu saknas motorväg

I går och i dag har jag kört bil tur och retur Örebro–Eskilstuna. Med den trafikmängd som det ofta är mellan Arboga och Eskilstuna, är det skamligt att det ännu inte är motorväg där. En motorväg vore säkrare och skulle öka framkomligheten både på denna sträcka och på korsande vägar.

Rösträtt

En manlig psykolog har skrivit en debattartikel i Aftonbladet om att bara kvinnor borde ha rösträtt. Han motiverar det i huvudsak med att kvinnor mår psykiskt sämre än män.

Om jag förstår psykologen rätt, menar han att denna ohälsa beror på att kvinnor oroar sig mycket för samhällsutvecklingen, ohälsan skulle då kunna avhjälpas genom att bara de finge rösta. Han skriver också att kvinnor fick rösträtt senare än män, och hans förslag skulle kunna kompensera för det. Då nämner han inte att allmän rösträtt för män kom ganska få år innan kvinnor fick allmän rösträtt. 

Jag är emot förslaget, eftersom jag vill ha allmän och lika rösträtt för alla myndiga medborgare. Till detta vill jag lägga ytterligare ett argument som jag anser är starkt. Psykologen är man och vill därför ta bort sin egen rösträtt, jag vill inte följa ett politiskt förslag från någon som inte vill anförtro sig själv med rösträtt.  

Pyroteknik

I går såg jag på fotbollsmatchen mellan AIK och Djurgården i Allsvenskan. När andra halvlek precis hade börjat, fick matchen avbrytas på grund av pyroteknik. En pjäs sköts av in på planen. Först över tjugo minuter senare kunde matchen återupptas. 

Det är inte tillåtet med pyroteknik av det slag som användes, när matchen fick avbrytas. Alla åskådare vet detta. Jag förstår inte varför några ändå använder pyroteknik på detta sätt på läktarna. 

Det må så vara att vissa tycker att pyroteknik på läktarna borde vara tillåtet. Den åsikten har jag respekt för. Nu är det ändå inte tillåtet. Ett sådant förbud motarbetas inte genom att bryta mot förbudet. Det finns andra, demokratiska vägar att gå, för att ändra på reglerna.  Det är sådana vägar de som gillar pyroteknik på läktarna borde gå.

Matchen slutade 0-0. 

Högertrafik

Hur kan det komma sig att det är många cyklister som kör i vänstertrafik? I höst är det 58 år sedan Sverige bytte till högertrafik. Det är enkelt att veta vilken sida om vägen man ska köra på. Det brukar höra till de allra första trafikreglerna små barn lär sig. 

I dag körde jag bil på en gata, och mötte en cyklist som kom emot mig långt ut åt vänster på gatan, från hennes sida sätt. Jag styrde bilen så långt åt höger jag kunde och saktade ned, till slut fick jag rent av stanna. Jag har som bilist inte rätt att möta en annan fordonsförare på fel sida. Till slut svängde cyklisten över åt sin höger sida, men hon blängde argt på mig. 

Det här var långt ifrån den första gången i år, som jag ser cyklister välja vänster sida av vägen. 

Finns det några fördelar för en cyklist att cykla på fel sida om vägen? Jag kan inte komma på någon.

Stinky

En liten tjuv i Mumindalen heter Stinky. Han är en svart och helt hårig liten figur.

När Mumintrollen nyligen skulle visas upp på ett bibliotek i Brooklyn, New York, fick arrangörerna ta bort Stinky. En av bibliotekets mecenater uppfattade tydligen Stinky som rasistisk. 

Den mecenaten kan inte ha läst berättelserna om Mumintrollen och alla figurer kring dem. Det finns inget i Mumindalen som är rasistiskt. Mecenaten i fråga borde rekommenderas att läsa många Muminberättelser. Då kanske det skulle bli ordning på utställningen igen. 

Faderskap

Högsta domstolen har i dom den 30 juli 2025 (mål nr T 2292-24) slagit fast att en man ska erkännas som far till ett barn genom assisterad befruktning, trots att barnet blev till så långt efter hans död att normala regler för faderskapspresumtion inte var tillämpliga.

Mannen avled kort efter att han hade lämnat sin sperma på en fertilitetsklinik. Efter hans död befruktades hans änkas ägg med hans sperma och hon födde ett barn. Genetisk stödbevisning talar för att det är hans barn. 

Det är en mycket bra dom. Den går i linje med att en äkta make och genetisk far också ska erkännas som juridisk far, även om situationen var ovanlig. Det här är ett gott exempel på rättsutveckling genom en prejudicerande dom. 

Proportioner av brott

Enligt Expressen uttalar biståndsminister Benjamin Dousa (M) kritik mot Israel för att bryta mot internationell rätt i sitt försvarskrig mot den palestinska terrorgruppen Hamas. 

Det är klart. Britterna och amerikanerna bröt också mot internationell rätt under andra världskriget. Det är svårt att föra krig mot hemska regimer utan att alls göra det. Proportionerna av brott mot internationell rätt Israel versus Hamas, är nog likvärdig proportionerna UK/USA versus Nazi-Tyskland.

Bådblinka

När jag och min bror var små, sade vi om bilar som varningsblinkade, att de bådblinkade. Det betydde att de blinkade på båda sidor, med båda körriktningsvisare. 

Jag kom att tänka på detta ord i dag, när jag såg en lastbil sakta fara förbi som bådblinkade. Då sökte jag på nätet, men det fanns ingen uppgift om ordet ”bådblinka”.

En möjlig slutsats vore att det var jag och min bror som kom på ordet ”bådblinka”. I sitt snäva sammanhang är det användbart, tycker jag. Det är tydligt och det är kortare än ”varningsblinka”.

Adekvat skyddsnivå för Europeiska patentorganisationen

EU-kommissionen beslutade den 15 juli 2025 om adekvat skyddsnivå för personuppgifter för Europeiska patentorganisationen, enligt art. 45 dataskyddsförordningen. Europeiska patentorganisationen är en internationell organisation baserad på Europeiska patentkonventionen av 1973 och grundad 1977. Sverige är medlem sedan 1978. Organisationen har trettionio medlemsländer, däribland alla EU-länder, och har sitt säte i München.

Det är första gången en internationell organisation får beslut om adekvat skyddsnivå. Det är bra att det blir fler beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. Dels underlättar det för flödet av personuppgifter, dels visar det att allt fler tar efter EU:s goda exempel på starkt skydd för personuppgifter. 

Bulgarien går över till euro

Den 8 juli antog EU-kommissionen de slutliga rättsakterna för att Bulgarien ska kunna byta valuta den 1 januari 2026 till EU:s gemensamma valuta euro. Bulgarien blir därmed den tjugoförsta medlemmen av eurozonen. 

Det finns både fördelar och nackdelar med euro som valuta. För ett land som Bulgarien kan det vara en större positiv skillnad än vad det vore för Sverige. Det mesta av Sveriges utrikeshandel sker ändå med eurozonen och för utrikeshandeln hade det varit bra att ha samma valuta. Sverige skulle också kunna få mer inflytande i EU med den gemensamma valutan.

Det återstår att se om Sverige kommer att övergå till euro inom någon närmare framtid. Politiskt tycks frågan vara död i Sverige. 

Klimatblockaden

Högsta domstolen dömde den 9 juli 2025 (mål nr B 3626-24), "Klimatblockaden", att personer som hade blockerat E4 för trafik för att demonstrera för återställande av våtmarker, ska frias från åtal om sabotage. 

Tekniskt är domen korrekt utifrån lagens bestämmelser om brottet sabotage. I praktiken borde situationen ändå leda till hårdare påföljd än brottet ohörsamhet mot ordningsmakten, som demonstranterna ändå dömdes för.

Det kommer en motion om detta till Moderaternas nästa partistämma. Den gick igenom utan diskussion på länsförbundsstämman för Örebro län. Jag skrev motionen utifrån en en dom i Svea hovrätt den 18 oktober 2024 (mål nr B 3213-23) om en mycket lik situation. 

Allt mer bra skogsskötsel

Det här är en intressant artikel som säger att svenskt skogsbruk blir mindre och mindre intensivt. Artikeln går emot sådant som många miljödebattörer påstår. Det är bra att få riktiga uppgifter i stället. 

Svensk seger den 4 juli

Om man som svensk vill ha något att fira den 4 juli, behöver man inte låna in något amerikanskt. Man kan fira den svenska segern över ryssarna i slaget vid Holowzcyn den 4 juli 1708. 🇸🇪

Åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur

Regeringen har tillsatt en utredning (beslut den 12 juni 2025, LI2025/1206) för att utreda åtgärder mot illegal införsel av sällskapsdjur.

Ett syfte är att myndigheter ska få bättre möjligheter att kunna identifiera och stävja organiserad smuggling av sällskapsdjur.

Det är en bra ansatts. Det behövs fler insatser mot smuggling av sällskapsdjur. Alltför många människor bidrar till det lidande för sällskapsdjuren som smugglingen innebär. 

Förslag om att inte förbjuda tiggeri

Den statliga utredningen Ett nationellt förbud mot tiggeri (SOU 2025:83) har presenterats. Den föreslår att riksdagen skulle avstå från ett nationellt förbud mot tiggeri. 

Skälen är att det inte framstår som att något behov av ett nationellt förbud införs. Tiggeri har minskat i omfattning, bland annat på grund av minskad användning av kontanter och att färre utlänningar kommer till Sverige och tigger på grund av säkerhetsläget i världen. Den nuvarande regleringen i 3 kap. ordningslagen ger också kommuner möjlighet att införa lokala förbud, vilket är tillräckligt och ändamålsenligt. 

Om förbud ändå skulle införas, föreslår utredningen ett förbud mot att tigga för egen eller sin familjs försörjning i en ny paragraf i brottsbalken. Personligen har jag ansett att man snarare borde förbjuda folk från att ge till tiggare, än att förbjuda tiggeriet, men det saknar betydelse om inget nationellt förbud ändå skulle införas. 

Förslagen i utredningen framstår som väl avvägda. Det behövs inget nationellt förbud. 

Kanonbåtsdiplomati

Kanonbåtsdiplomati har sedan länge varit förbjuden enligt internationell rätt. Det är den fortfarande, även om det numera är attackflygplan som används. Syftet med förbudet är att upprätthålla fred mellan länder. Hur det internationella samfundet då ska förhålla sig till en aggressiv stat som, trots löften om motsatsen i tidigare internationella avtal, går vidare med kärnvapenprogram, det kan inte internationell rätt ge något tydligt svar på.

I sak tycker jag att det vore bra om den islamska republiken skulle störtas i Iran. Helst skulle det skapas en konstitutionell monarki med sekulär demokrati och rättsstat.

Enhetlig skatt

Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen (prop. 2024/25:168) att fastighetsskatten för elproduktionsenheter sätts till ett enhetligt värde av 0,5 procent av fastighetstaxeringsvärdet. 

För närvarande är fastighetsskatten olika för olika typer av elproduktionsenheter. Medan de flesta har 0,5 procent, har enheter för vindkraft 0,2 procent.

Förslaget innebär en förenkling av regelverket och att alla typer av elproduktionsenheter likställs, när det gäller fastighetsskatt. Det är bra. Då blir det ingen typ av indirekt stöd till en viss typ av elproduktionsenhet. 

Biogas i fullmäktigedebatten

I den kommunala budgetdebatten i dag frågade ett oppositionsparti om det verkligen är en kommunal kärnverksamhet att tillverka biogas för försäljning. Örebro kommun gör det med några andra kommuner genom Biogasbolaget i Mellansverige AB. Det vore en befogad fråga, för en som inte vet bättre. Den kommunala kärnverksamheten bakom biogasbolaget är att ta hand om det avfall som kommunen är skyldig att ta hand om, och som blir råvara till biogasen. Det går att kritisera biogasbolaget och kommunens ägande där, men att göra det genom att säga att försäljningen av biogasen inte är kommunal kärnverksamhet är okunnigt.

Kaos på gatorna?

Örebro kommuns budget 2026 debatteras på kommunfullmäktige i dag. 

Ett av partierna i oppositionen föreslår kaos på gatorna i centrum, genom ett förslag om att ta bort alla parkeringsavgifter på allmänna platser. 

Politiserad dödsruna

Ulrica Schenström var en gammal vän till mig. Det gör det extra sorgligt när en vänsterskribent som Daniel Suhonen i Aftonbladet skriver om hennes politiska gärning för att lyfta fram de sidor hos henne som han som vänsterskribent gillade. Artikeln är välskriven, men för politisk för min smak för att vara en anständig dödsruna från en vänsterskribent om en högerpolitiker.

Överenskommelse om Gibraltar

Storbritannien och Spanien har kommit överens om regler för resor med mera över den gemensamma landgränsen de båda länderna har, vid den brittiska halvön Gibraltar. Resorna blir nu enklare igen, efter Storbritanniens utträde ur EU.

Rimligtvis kommer det här också att innebära att EU-kommissionen kan fatta beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter för Gibraltar. Det finns inte längre olösta hinder längs gränsen och Gibraltar är en rättsstat med rättsregler som skyddar personuppgifter lika bra som de skyddas i EU. I min egenskap av dataskyddsombud hoppas jag på detta. 

Nordic Championship för hundar

Nordiska kennelunionen (NKU) har kommit överens om nya regler, som underlättar för ägare till hundar av raser som är förbjudna i vissa nordiska länder att bli Nordic champion. 

Det är intressant att notera att det delvis är olika raser som är förbjudna i Danmark respektive i Norge. 

Så här står det i artikeln:

Förbjudna hundraser i Danmark: tosa inu, amerikansk staffordshire terrier, fila brasileiro, dogo argentino, kangal, sredneasiatskaja ovtjarka, kavkazskaja ovcharka, juzjnorusskaja ovcharka, tornjak och sarplaninac. Även pitbullterrier och boerboel. (Källa: Fødevarestyrelsen)

Förbjudna hundraser i Norge: amerikansk staffordshire terrier, fila brasileiro, tosa inu, dogo argentino och ceskoslovenský vlciak. Även pitbullterrier. (Källa: Mattilsynet)

De olika reglerna tyder på att förbuden är rätt godtyckligt utformade. Godtyckligt utformade förbud är inte bra. Det gör det desto bättre att NKU har beslutat om de nya reglerna. På så sätt drabbas inte hundägarna av de godtyckligt utformade förbuden. 

En amerikansk gata med svenskt namn

I Sydcarolina i USA finns det ett villaområde där gatorna har fått namn på temat slipar. En av gatorna heter Tormek Way, efter ett företag i Lindesberg som tillverkar slipmaskiner. Det är kul. 

Information till registrerade

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 3 juni 2025 (mål nr 4512-24) fastslagit en sanktionsavgift av Integritetsskyddsmyndigheten enligt dataskyddsförordningen på 58 miljoner kronor mot ett företag som har brustit i informationen till registrerade personer enligt art. 12.1 och art. 15 dataskyddsförordningen. Art. 15 gäller rätten till registerutdrag.

Det är en bra dom som visar allvaret för stora företag i att bryta mot dataskyddförordningens regler om enskilda personers rättigheter.

Nationalafton

I dag är det nationalafton. 

Det finns de som klagar på att svenskar är så dåliga på att fira sin nationaldag den 6 juni. Det beror väl delvis på bristande traditioner. Sedan kan det också bero på att svenskar oftast firar kvällen före stora dagar, även om det – åtminstone inte än – har blivit en grej vid nationaldagen.

Svenskar firar på påskafton, Valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton, snarare än på de röda dagar som kommer direkt efteråt. I enlighet med denna tradition borde vi fira på nationalafton i kväll. 

Ät en extra god middag med nära och kära eller gå ut på lokal, skåla för kung och fosterland och ha det bra!

Hinder för trafiken

I dag arrangeras Stockholm Marathon i centrala Stockholm. Det medför stora hinder för normal trafik. Oavsett andra skäl, är detta mitt tyngst vägande skäl att inte delta i loppet. Jag vill inte medverka till ytterligare hinder för trafiken i centrala Stockholm, även om det är tillfälliga hinder. 

Musik vid speluppehåll

De svenska och amerikanska landslagen i ishockey möttes i VM-semifinal i eftermiddags. Amerikanerna spelade bäst och vann välförtjänt med 6–2.

Det var svensk hemmaplan. Trots det spelade arrangörerna amerikansk musik i flera speluppehåll. De spelade t.ex. Eye of the Tiger av det amerikanska bandet Survivor, känd från den amerikanska filmen Rocky III. När Sverige låg under i slutet av matchen kom en svensk låt, men det var The Final Countdown av Europe. Musiken kan inte ha varit till hjälp för svenskarna, trots hemmaplan. Det var märkliga val av musik. 

Format på utlämnade handlingar

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut den 20 maj 2025 (mål nr 888-25) slagit fast att det inte går att överklaga i vilket format en allmän handling lämnas ut.

Kammarrätten i Jönköping hade lämnat ut en handling i pdf-format. Den enskilde klagade och ville ha ut handlingen i Excel-format. Kammarrätten avslog den begäran. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att kammarrättens beslut inte hade betagit klaganden hans rätt att ta del av allmänna handlingar. Han saknade därför rätt att föra talan mot beslutet.

Det är ett klargörande och bra beslut som går i linje med hur praxis ser ut i övrigt. Det måste finnas gränser för vad en myndighet måste göra för att lämna ut handlingar och det här beslutet styrker en rimlig sådan gräns. 

Danmark slog ut Canada i ishockey-VM

Det var bra att Sverige slog Tjeckien i kvartsfinalen, men på sätt och vis roligare att Danmark slog Canada.

Semifinaler på lördag:

Sverige 🇸🇪 – Amerika 🇺🇸 

Schweiz🇨🇭 – Danmark 🇩🇰

Kärnkraft i Belgien och kanske i Danmark

Belgiens parlament har beslutat att överge avvecklingen av all kärnkraft i landet. Ett beslut 2003 om total avveckling till i år har därmed upphävts. De två reaktorer som är i drift i Belgien får fortsätta vara i drift. De står för 40 % av landets försörjning av elenergi. 

Efter fyrtio år av förbud mot kärnkraft, har den danska regeringen börjat undersöka möjligheterna att tillåta kärnkraft i landet. Den nya teknik som har utvecklats på sistone verkar lovande, tycker regeringen, även om det är för tidigt att säga om det kommer att byggas kärnkraftverk i Danmark. 

De här besluten ger hopp för kampen för en renare miljö, mindre utsläpp av växthusgaser och stabilare klimat. Kärnkraften är den enskilt bästa lösningen för stor och stadig produktion av el som inte påverkar klimatet negativt. 

Europeisk förtjänstorden

Europaparlamentets presidium har beslutat om regler för en europeisk förtjänstorden.

Nog för att jag tycker att det är trevligt med ordnar och förtjänstmedaljer, men varför ska det finnas en förtjänstorden för ett huvudsakligen mellanstatligt samarbetsorgan?

Adressering gör ingen handling allmän

I dag hade jag en insändare publicerad i Nerikes Allehanda.

För de personer som inte når sidan, följer texten nedan. 

Adressering gör ingen handling allmän

Den 6 maj hade kommunstyrelsens ordförande i Hällefors kommun, Cecilia Albertsson (M), en debattartikel i NA. Hon förklarade att ett dokument som funnits på ett sammanträde var arbetsmaterial och därför ingen upprättad handling. När NA:s politiske redaktör Lars Ströman hade begärt att få ut dokumentet, hade han därför nekats det.

Lars Ströman invände i svar direkt: ”En skrivelse adresserad till kommunstyrelsen är en upprättad handling.”

Under många år har jag läst Lars Strömans texter i NA. För att vara juridisk lekman, är han duktig på offentlighetsprincipen. Med min egen bakgrund som jurist, verksam vid myndigheter i över tjugofem år, måste jag ändå ge honom fel i den här frågan.

En handling är allmän, om den är inkommen till, upprättad vid eller expedierad från en myndighet. Arbetsmaterial såsom minnesanteckningar, som ännu inte är färdigställda handlingar, är inte upprättade handlingar. De är därför inte allmänna handlingar och kan inte fås ut enligt offentlighetsprincipen. Skälet är självklart: det är först när en handling är korrekturläst och klar, som myndigheten ska behöva lämna ifrån sig den och stå för innehållet.

En handling är inte upprättad, bara för att den är adresserad på ett visst sätt. En tjänsteman inom kommunstyrelsens förvaltning kan mycket väl adressera början till en handling till kommunstyrelsen. Om delar av denna påbörjade handling läses upp för kommunstyrelsen, försiggår detta inom myndigheten. Handlingen är då varken inkommen till, upprättad vid eller expedierad från kommunstyrelsen. Den är ingen allmän handling, bara för att den är adresserad till kommunstyrelsen.

Offentlighetsprincipen är en bra och viktig svensk rättslig princip. Den ger medborgarna vidsträckt rätt till inblick hos myndigheter, bara inte till varenda påbörjad text.

Daniel Granqvist, verksjurist

Facklig kritik mot socialdemokratiskt pensionsförslag

Fackförbundet SACO, som organiserar akademiker, ger skarp kritik mot ett förslag om nya pensionsregler som Socialdemokraterna har kommit med. Kritiken är värd att tas på allvar. Sverige har ett ganska bra pensionssystem för närvarande. Förändringar ska leda till förbättringar, medan det framstår som att det socialdemokratiska förslaget skulle leda till stora försämringar. 

Om jag vore jurygrupp 2025

Den här lördagskvällen är det Eurovision Song Contest. 

Var och en av oss tycker sig nog, på något sätt, ha den bästa musiksmaken. Om jag själv vore jurygrupp till årets Eurovision Song Contest, skulle mina poäng delas ut så här.

1: Lettland

2: Island

3: Frankrike

4: San Marino

5: Spanien

6: Portugal

7: Finland

8: Luxemburg

10: Danmark

12: Tyskland

Inga retroaktiva regler för hiss

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 12 maj (mål nr P 3768-24) avslagit ett överklagande av Boverket. 

Boverket ville ställa nu gällande krav på dokumentation och CE-märkning av en hiss, som tagits i bruk innan nu gällande regler trädde i kraft. Såväl Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt som Mark- och miljööverdomstolen ansåg att Boverket saknade lagstöd för en sådan retroaktiv tillämpning av nuvarande lagkrav.

Det är en mycket bra dom, som inskärper att Sverige är en rättsstat. Retroaktiva regler kan bara komma på fråga i undantagsfall, så var inte fallet här.  

Privat kameraövervakning

Det är tillåtet att ha kameraövervakning till skydd för egen bostad och tomt. Den som fångar mer än så med sina kameror måste följa fler regler. Integritetsskyddsmyndigheten får in fler och fler klagomål på privatpersoners kameraövervakning, men har nu publicerat information om hur man gör rätt. Det är bra information som normalt är lätt att följa. 

Ny påve

Romersk-katolska kyrkan har valt en ny påve. Det blev kardinalen Robert Prevost från Chicago, som tog påvenamnet Leo XIV.

För första gången är det en amerikan som är påve. Romersk-katolska kyrkan är global och det går allt lättare att färdas över hela världen. Det är nog en klok strategi av kardinalerna att för andra gången i rad välja en påve som inte är europé, efter många århundraden med bara européer, även om det givetvis också är många andra omständigheter som har påverkat valet. 

Vi får se hur detta påverkar Romersk-katolska kyrkan och världen i övrigt. 

Princip

I kväll var jag och min fru Paula på konsert. När vi kom dit, fick vi betala för garderoben. Senare under kvällen kom vi fram till att det stod ”fri garderob” på biljetterna. När vi skulle gå, påtalade jag detta och vi fick pengarna tillbaka. Vi fick även en ursäkt. Det var ingen hög kostnad, men rätt ska vara rätt. Det är principen. 

Preskription för plank

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 28 april (mål nr P 16160-23) avslagit ett överklagande av Miljö- och byggnämnden i Gotlands kommun.

Målet gällde bygglov för ett plank, men enligt fastighetsägaren hade planket funnits redan när fastigheten köptes 2009. Det blev en invändning om preskription som nämnden inte kunde motbevisa. Planket får därmed stå kvar. 

Det är bra att byggnader och anläggningar som fått stå utan åtgärd från kommunen under många år, har skydd genom preskription. Domen bygger på det och det är en bra dom. 

Skadestånd för registrering av nyckelbiotop

Stockholms tingsrätt har i dom den 24 april 2025 (mål nr T 10501-24) tilldömt två ägare av en skogsfastighet ideellt skadestånd för inskränkning i deras äganderätt.

Staten har genom Skogsstyrelsen registrerat nyckelbiotoper på skogsfastigheten, vilket senare ledde till att ägarna inte fick avverka skog angripen av granbarkborrar. Ägarna fick heller inte överklaga registreringen av nyckelbiotoper. Det har lett till en inskränkning i äganderätten av skogsfastigheten och detta får ägarna nu skadestånd för. 

Det är bra att staten behöver betala skadestånd för inskränkning i äganderätten och bristen på möjlighet att överklaga. Visserligen är det bara en tingsrättsdom och den kan komma att överklagas, men den pekar i en god riktning. Vi får se om det blir annorlunda ifall målet kommer upp i högre instans, men jag hoppas att utgången skulle bli densamma. 

Årsbokslut

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i går behandlades årsboksluten för kommunen och de kommunala bolagen för 2024. I ärendena ingick även beslut om instruktioner till kommunens ombud till bolagsstämmorna på de kommunala bolagen. 

Det lokala Örebropartiet yrkade avslag på samtliga beslutspunkter. Det kom inga alternativa yrkanden avseende instruktionerna till kommunens stämmoombud. Nog för att det kan finnas en poäng i att rösta för avslag, men ett rimligt oppositionsparti har i så fall yrkanden om alternativa beslut. Stämmoombuden måste ju ha instruktioner till bolagsstämmorna. Det här visar än en gång att det finns oppositionspartier som inte är mogna nog för att styra. 

Gårdsförsäljning

Riksdagen har i dag röstat igenom gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att de som tillverkar alkoholhaltiga drycker också får sälja dryckerna där de produceras.

Folkhälsomyndigheten har mandat att utfärda föreskrifter om försäljningen. Det sägs att dess föreslagna föreskrifter skulle innebära mycket detaljerade regler som skulle försvåra försäljningen. Om Folkhälsomyndigheten reglerar för mycket, får regeringen inskränka dess föreskriftsmandat. Det är upp till regeringen att godta detaljreglerna eller ej. 

Regler för partipolitiska lotterier

Regeringen har lagt fram en proposition (prop. 2024/25:154) med nya regler för partipolitiska lotterier. De regler som tidigare gav fördelar till sådana lotterier jämfört med lotterier i andra allmännyttiga sammanhang tas bort. Skattefriheten tas också bort och spellagens förbud mot köp på kredit och begränsningar av bonusar tas bort. Det införs också en skyldighet att upplysa om att köp av en lott kan gynna ett visst politiskt parti. 

Propositionen kommer som svar på krav om att helt förbjuda politiska partier från att ha lotterier. Dessa krav har berott på konsekvenserna av de regler som nu ändras eller inskränks. 

Ett förbud hade varit att gå för långt. De föreslagna reglerna verkar väl avvägda. Det är viktigt för allmänhetens förtroende för de politiska partierna, att partierna inte ger sig själva ohemula fördelar genom lagstiftningen. Många har ansett att sådana ohemula fördelar har funnits i lagstiftningen om partipolitiska lotterier, men de fördelarna tas alltså nu bort. Det blir en bra, ny lagstiftning. Det har regeringen gjort bra. 

Ersättning för överklagande utan fullmakt

Högsta domstolen har i dom den 11 april 2025 (mål nr Ö 2261-24) beviljat en offentlig försvarare ersättning för en timmes arbete med ett överklagande som hon skrev och gav in till domstol, trots att hon inte hade uttryckligt uppdrag för det från sin klient. 

Den tilltalade hade dömts mot sitt nekande i ett brottmål, villkorlig dom och skyldighet att betala skadestånd. Han hade försatts på fri fot efter domen. Försvararen hade försökt nå honom flera gånger utan att lyckas. Mot slutet av tiden för att överklaga, skickade hon in ett överklagande, för att den tilltalades rätt till prövning i hovrätten inte skulle gå förlustig. I brist på fullmakt för försvararen, avvisade hovrätten överklagandet och avslog försvararens yrkande om ersättning för sitt arbete med överklagandet. 

I sina domskäl tog Högsta domstolen upp att offentliga försvarare har rätt till skälig ersättning för sitt arbete och att det finns omständigheter då en sådan försvarare får bevaka klientens rätt utan fullmakt. Om det inte går att nå den tilltalade innan fristen för överklagande går ut, kan ett överklagande utan uppdrag vara en nödvändig åtgärd för att den tilltalade inte ska förlora sin rätt till prövning i högre instans. I det aktuella fallet fann Högsta domstolen att det var rimligt att anta att den tilltalade ville överklaga. Det är inte heller alltid nödvändigt att förvänta sig att den tilltalade ska ha bestämt sig om ett överklagande redan när dom faller. Domen blev därför att försvararen hade rätt till den yrkande ersättningen för överklagandet. 

Det är en bra dom. Den stärker rättssäkerheten och tilltalades rätt att få hjälp med överklaganden. 

Klagorätt för att bevara jordbruksmark

Högsta domstolen har i beslut den 8 april 2025 (mål nr ÖP 4479-23) slagit fast att en ideell förening har rätt att klaga på ett kommunalt beslut om detaljplan, för att bevara jordbruksmark som skulle tas i anspråk för andra ändamål. 

Såväl Mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen hade avvisat föreningens talan. Besluten motiverades med att bevarandet av jordbruksmark främst var ett närings- och samhällsintresse, inte ett sådant natur- eller miljöskyddsintresse som kan ge en ideell förening talerätt. Högsta domstolen kom ändå fram till att skyddet mot exploatering av jordbruksmark visserligen syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen, men också tar sikte på att skydda miljön och är en integrerad del av den svenska miljöskyddslagstiftningen. En organisation som har till uppgift att skydda jordbruksmark från exploatering är därför berörd och kan ha talerätt om den uppfyller övriga kriterier för detta i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen i fråga uppfyllde kriterierna och hade därför talerätt. Högsta domstolen undanröjde därför underinstansernas avvisningsbeslut och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. 

Det är ett intressant beslut, som tydligt går igenom alla de kriterier som en organisation ska uppfylla för att ha talerätt i den aktuella typen av mål. Jag tycker också att det är bra att det slås fast att skyddandet av jordbruksmark även är ett natur- och miljöskyddsintresse. Sedan återstår det att se hur målet avgörs i sak. 

Några ord om flaggor

Ända sedan jag var liten, har jag varit intresserad av flaggor. 

I dag läste jag en artikel om Vatikanens flagga (på engelska), som också har påpekanden som gäller flaggor generellt. Artikeln handlar om den exakta utformningen av flaggan, som officiellt ska ha en vit nedre del på påvens tiara, men ofta har tillverkats eller avbildats med denna del i rött. Det påpekas i artikeln att det är en ganska ny företeelse att ha exakta regler för hur en flagga ska se ut, förr var det mer vanligt att flaggor kunde skifta litet i utseendet, så om heraldiska vapen gör. Vapen fastställs genom sin blasonering, en förklarande text, inte i ett exakt utseende. Så var det normalt för flaggor också, förr i tiden.

Jag anser själv att flaggor inte skulle behöva ha så exakt fastställda utseenden. En flagga ska vara lätt att känna igen, även på avstånd, men bör för den sakens skull inte ha ett precist, fastställt utseende för att klassas som en äkta flagga för det den står för. Det är igenkänningen som är viktigast. 

Länsförbundsstämma

I dag var det länsförbundsstämma för Moderaterna i Örebro län. Vi behandlade många motioner, varav jag hade skrivit några. Det gick bra för mig, jag fick bifall på några motioner, vilket känns bra. Stämman var även i övrigt en trevlig tillställning med goda debatter och diskussioner. Vi har en bra stämning i partiet, vilket bådar gott inför nästa års valrörelse. Vi får se hur det går. 

Tydligen inget aprilskämt

Det publicerades en artikel om ett nytt politiskt parti på Nerikes Allehandas webbplats den 1 april, men i den tryckta tidningen först i dag, den 2 april. Den handlar om ett parti där partiföreträdarna inte kan säga vilka frågor partiet prioriterar och en ideologi som bara verkar handla om att vara saklig och fredlig. Det gjorde att jag först trodde att det var ett aprilskämt. 

Renoverad brygga

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr M 2268-24) kommit till den - till synes självklara - slutsatsen att det inte krävs strandskyddsdispens för en brygga som funnits på samma plats sedan åtminstone tidigt 1960-tal. De första reglerna om strandskydd infördes 1975.

I målet framkom att bryggan har ändrats något till formen vid renoveringar, kanske har den också i någon mån bytt läge. Ansvarig nämnd i kommunen där bryggan finns, medger dock att någon strandskyddsdispens inte ska behövas. Domstolen kommer till samma slutsats.

Det är en bra dom, närmast märkligt att den skulle behövas. En och samma brygga kan givetvis förändras något i form och utseende när den renoveras. Det kan inte vara skäl till att behöva söka strandskyddsdispens för den befintliga bryggan. Förhoppningsvis lär sig tillsynande myndigheter något av denna dom. 

Dom om samboskap

Högsta domstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr T 6320-23) avgjort vid vilken tidpunkt ett samboskap upphörde. 

Frågan gällde om samborna hade slutat vara sambor i januari ett år, när de började leva separata liv, eller i september, när kvinnan formellt flyttade och bytte folkbokföringsadress. Det hade betydelse för om hon sedan hade ansökt om tillförordnande av bodelningsförrättare inom den lagstadgade tiden om ett år från slutet på samboskapet eller ej. Högsta domstolen fann att det var i september. 

Den här domen är ett exempel på att institutet samboskap leder till rättstvister, som inte hade behövts om de som levt tillsammans varit gifta. I teorin anser jag att samboskap inte skulle behövas, även om jag i praktiken inser de sociala fördelarna med att det finns lagstiftning kring att folk flyttar ihop utan att gifta sig. Då får samhället också acceptera att det blir rättstvister och domar av det här slaget. Så får det vara. 

Högertrafik

Det händer tyvärr då och då, att jag i trafiken träffar på cyklister som inte kör i högertrafik. Det är inte bara för att de genar via vänster sida i kurvor och korsningar, vissa håller till vänster även i andra fall. Det är konstigt. Även om en cyklist inte behöver ha körkort, är regeln om att hålla till höger välkänd och lätt att följa. 

I dag, på väg till kontoret, mötte jag en bilist som körde till vänster på gatan. Jag fick flytta mig långt åt höger för att passera bilen på rätt sida. Den chauffören kunde inte ens skylla på att han saknade körkort. Det var en tråkig upplevelse.

S:ta Gertrud i dag

Irländare, amerikaner och katoliker firar S:t Patrik i dag. I Sverige är S:t Patriks festdag den 16 april, medan vi firar S:ta Gertrud i dag. Trots det, har jag sett flera svenskar på sociala media skriva att de firar S:t Patrik i dag. Det är litet tråkigt när svenskar inte följer svensk kalender. 

Till försvar för ett försvar

Israel för ett försvarskrig mot terrorgruppen Hamas. Här är en intressant artikel (på engelska) till försvar för hur Israel sköter detta försvar. Jag ser inte skäl att närmare kommentera den. 

Avsked för dataintrång

Arbetsdomstolen har i dom den 12 mars 2025 (mål AD 2025 nr 12) godkänt ett avsked av en polisanställd, som dömts för nio fall av dataintrång genom obehöriga slagningar i polisens IT-system. 

Det är en bra dom. Anställda med tillgång till personuppgifter och andra betydelsefulla uppgifter i sin tjänst, ska inte använda tillgången till annat än tjänsteutövning. Domen understryker vikten av ett gott skydd för de enskilda personer vars uppgifter anställda på myndigheter i praktiken har tillgång till, men bara ska söka på när det krävs i tjänsten. 

Fel låt vann

Det var svensk uttagning till Eurovision Song Contest i kväll. Vinnaren var Bara bada bastu.

Visst är det en svensk låt, sjungen på svenska av personer med svenska som modersmål. Problemet är att den är oseriös. 

Omfattningen av registerutdrag

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom den 28 februari 2025 rörande flera mål (mål nr 4570-24 m.fl.) från samma klagande klarlagt hur omfattande ett registerutdrag enligt dataskyddsförordningen måste vara.

Begäran gällde tillgång till handlingar som var föremål för sekretessprövning i mål i kammarrätten där klaganden hade begärt ut allmänna handlingar. Klaganden hade fått sammanställningar av de personuppgifter som kammarrätten behandlade om honom i målen. HFD bedömde att sammanställningarna var tillräckliga för att klaganden på ett effektivt sätt skulle kunna utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen och avslog överklagandena.

Det är en bra dom. HFD noterar att EU-domstolen har avgjort mål som HFD kunde lägga till grund för sin bedömning. För svensk del kan en dom från HFD tydliggöra det som EU-domstolen redan har slagit fast. 

Inget knivbrott i låst trapphus

Svea hovrätt har i dom den 21 februari 2025 (mål nr B 5061-24) friat en man från brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, när polisen hade träffat på honom med kniv på sig. En tingsrättsdom mot honom gällde detta brott samt flera andra, och även om han friades från detta brott stod domen och påföljden kvar för övriga brott.

Polisen hade träffat på mannen i ett trapphus en kväll. Trapphuset var låst på kvällarna. Hovrätten konstaterade därför att allmänheten inte hade tillgång till trapphuset, varför det inte kunde jämställas med allmän plats. Det innebar att mannen friades från brottet avseende kniven. 

Det är en vettig dom. Brott mot den s.k. knivlagen gäller platser som allmänheten har tillgång till, inte vilken plats som helst. Trapphus är normalt låsta och allmänheten har inte tillgång dit. Då ska en misstänkt person frias i ett sådant här fall. 

Det krävs beslut

Vid dagens sammanträde med kommunfullmäktige fanns ett ärende om investeringsanslag från 2024, som inte hade utnyttjats. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att besluta att överföra kvarvarande investeringsanslag från 2024 till 2025. 

Två partier, Sverigedemokraterna och Örebropartiet, yrkade avslag på detta förslag. Inget av partierna hade något alternativt förslag. Vad som då skulle hända med de outnyttjade beloppen hade de inga yrkanden om. De nämnde inte ens något om det i sina anföranden i kommunfullmäktige. Det är oseriöst. Visst går det att vara kritisk mot att inte alla anslag har utnyttjats, men det krävs likafullt ett beslut om de outnyttjade medlen.

Precis innan motionsstopp

Det var motionsstopp till länsförbundsstämman för det parti jag är medlem i den här lördagen. Jag fick iväg en motion via mail kl. 23:59. Det kändes extra roligt att det var så väldigt nära inpå motionsstoppet. 

Klimattalan kan inte tas upp till prövning

Högsta domstolen har i beslut den 19 februari 2025 (mål nr Ö 7177-23) förklarat att en stämning mot svenska staten, hänskjuten till Högsta domstolen från Nacka tingsrätt, inte kan tas upp till prövning. 

En person hade väckt grupptalan mot staten för att förmå staten att vidta fler åtgärder för klimatet. Skälet skulle vara att statens underlåtenhet att göra detta vore en kränkning av kärandenas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen och motsvarande rättigheter i EU:s rättighetsstadga. 

Staten, genom justitiekanslern, yrkade att talan skulle avvisas. Tingsrätten hänsköt frågan om talan kan tas upp till prövning till Högsta domstolen, enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. 

Det är ett bra, klargörande beslut. Sådana åtgärder som efterfrågas får avgöras genom politiska beslut.  

Skydd för fotografisk bild

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har den 12 februari 2025 (mål nr PMFT 20529-24) tilldömt en privatperson ersättning, för att ett företag utan lov hade kopierat en bild hon hade fotograferat och publicerat på sin blogg.

Företaget hade publicerat fotografiet på sin hemsida och på en sida på Facebook. Domstolen såg inte fotografiet som ett fotografiskt verk, men fotografen hade ändå skydd, eftersom det var en fotografisk bild.

Det är en bra dom, som inskärper varje människas rätt till de fotografier hon själv tar. 

Beslut om medborgarskap baseras på fakta vid beslutet

Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm har i dom den 11 februari 2025 (mål nr UM 592-25) bifallit ett överklagande från Migrationsverket om att en artonåring inte ska få svenskt medborgarskap genom anmälan. 

Sökanden hade gett in en anmälan om svenskt medborgarskap innan hon fyllde 18 år, men beslutet kom att fattas efter att hon fyllt 18 år. Enligt nuvarande lydelse av bestämmelsen om att få medborgarskap genom anmälan, ska beslutet grundas på omständigheterna vid tidpunkten för beslutet, inte vid tidpunkten för anmälan. Syftet är att alla omständigheter som har framkommit innan beslutet ska kunna påverka beslutet. Om beslutet hade fattats innan sökanden hade fyllt 18 år, hade ansökan kunnat beviljas. 

Den lagändring som domen bygger på är bra. Förut förekom det ärenden där nya fakta hade framkommit, men som inte beaktades. Ett beslut bör fattas baseras på alla tillgängliga fakta vid tidpunkten för beslutet. Framöver får de som vill erhålla medborgarskap genom anmälan, se till att skicka in anmälan i bättre tid. 

Nödvändig sanering

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 11 februari 2025 (mål nr P 2143-24) fastställt en dom om föreläggande om bristande underhåll av en byggnad. 

Byggnaden i fråga var en carport, vars baksida hade saboterats med klotter. Den bostadsrättsförening som ägde carporten ansåg att det var onödigt att ta bort klottret, eftersom det inte påverkade carportens funktion och skulle innebära kostnader utan att klottret var bostadsrättsföreningens fel. Carporten var ändå väl synlig från E18 och detta innebar enligt domstolen att sanering var nödvändig.

Även om jag förstår bostadsrättsföreningens argumentation om att saneringen utgjorde en kostnad och att klottret inte påverkade carportens funktion, anser jag ändå att domen är rätt. En fastighetsägare har skyldighet att ta hand om sin fastighet och hålla byggnader och liknande på den i ett sådant skick att det inte innebär olägenheter för andra. Klotter innebär olägenhet för alla som ser det. Sanering av klotter är en kostnad som fastighetsägaren måste ta, när det är okänt vem som är skyldig till att klottra och det därför är omöjligt att kräva skadestånd av klottraren. Det är en nödvändig sanering. 

Svensk dom om folkmord

Stockholms tingsrätt har i dom den 11 februari 2025 (mål nr B3210-23) dömt en kvinna till tolv års fängelse för delaktighet i folkmord i Syrien. Hon deltog i det folkmord som IS begick mot yazidier. Domen, med överklagandehänvisning på slutet, är på totalt 294 sidor. Det är bra att Sverige dömer personer för folkmord. Det är tråkigt att det ska behövas och tråkigt att det ska ta sådana resurser av domstolarna, men det är konsekvenser som måste tas. 

Tvist om plats för gravsättning

Det är tråkigt när efterlevande till en avliden person behöver gå till domstol med sin tvist om var den avlidne ska gravsättas, när han i livet inte hade uttryckt något tydligt önskemål. Det är ovanligt att förvaltningsdomstolarna avgör mål om tvister mellan enskilda personer, men eftersom länsstyrelsen fattade beslut i saken, gick överklagandena till förvaltningsrätten och sedan kammarrätten. Kammarrätten i Göteborg har i dom den 4 februari 2025 (mål nr 6802-24) avgjort frågan. Om domen vinner laga kraft, kan den avlidne gravsättas. Förhoppningsvis blir det på en plats som den avlidne inte hade haft något emot. 

Massmordet i Örebro

Det återstår att se vad bakgrunden till gårdagens massmord här i Örebro var. Vi kan sörja utan att veta allt. Vi överlåter till domstolen att i sinom tid döma.

Jag och mina närmsta har klarat oss. Mina tankar går till dem som inte gjorde det.

Hamnblockad riktad mot Israel

Arbetsdomstolen har i interimistiskt beslut den 3 februari 2025 (mål nr 3-25) godkänt en varslad politisk stridsåtgärd och avslagit arbetsgivarnas talan mot den.

Svenska hamnarbetarförbundet fick rätt att under några dagar ha blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar. Fackförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten.

Arbetsrätt är komplicerad och på många sätt annorlunda mot annan juridik. Jag är ingen expert på den, men det ser ut som om domstolen har gjort en rimlig juridisk bedömning. Påverkan blir rimligtvis bara symbolisk. Politiskt anser jag däremot att det är tråkigt med en blockad mot ett land som för ett försvarskrig. En sådan här blockad borde inte bli av i Sverige. 

Invigning av Hindersmässan 2025

I dag höll jag följande tal för att inviga Hindersmässan 2025.

Kära örebroare och gäster från när och fjärran!

Mitt namn är Daniel Granqvist och jag är förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Örebro. Som sådan har jag fått äran att hålla ett tal för att öppna Hindersmässan 2025.

Hindersmässan har anor från 1300-talet. Den är inte lika världsberömd som Ronnie Peterson. Den är inte ens lika Sverigeberömd som Kajsa Warg eller Torsten Ehrenmark. Vi örebroare har den ändå mycket kär. Den har blivit större i år än förra året och var större förra året än året dessförinnan. 

I Örebro säger vi ofta att det alltid är mycket kallt på Hindersmässan. Det är inte riktigt sant, vilket vi också märker i regnet i dag. Min gode vän och logebroder i Odd Fellow Håkan Bågenvik har i sin roll som journalist undersökt saken och skrivit om att det är mycket kallt ibland, milt ibland, men inte kallare än vad det brukar vara i januari.

Oavsett hur kallt det är i luften, på marken och i regn eller snö på Hindersmässan, är det alltid varmt oss människor emellan på Hindersmässan. Handel är ett uttryck för samarbete mellan människor. Handeln för oss samman, från den stora världshandeln till det minsta marknadsståndet på Hindersmässan. Handeln gynnar oss alla. Den är ett samarbete, ger en värme oss människor emellan. 

Med detta vill jag nu förklara Hindersmässan 2025 öppnad. En fanfar!

När statsvetare försöker tolka lagförslag

Statsvetare ska kanske avhålla sig från att tolka lagförslag? Det finns ett förslag om att den som har dubbla medborgarskap, under vissa omständigheter ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det innebär ingen förändring i statusen gentemot det andra landet där personen är medborgare. Ändå är det en professor i statsvetenskap som kritiserar det för att det skulle kunna göra personer statslösa. Han borde nog läsa litet statsrätt.