Klagorätt för att bevara jordbruksmark

Högsta domstolen har i beslut den 8 april 2025 (mål nr ÖP 4479-23) slagit fast att en ideell förening har rätt att klaga på ett kommunalt beslut om detaljplan, för att bevara jordbruksmark som skulle tas i anspråk för andra ändamål. 

Såväl Mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen hade avvisat föreningens talan. Besluten motiverades med att bevarandet av jordbruksmark främst var ett närings- och samhällsintresse, inte ett sådant natur- eller miljöskyddsintresse som kan ge en ideell förening talerätt. Högsta domstolen kom ändå fram till att skyddet mot exploatering av jordbruksmark visserligen syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen, men också tar sikte på att skydda miljön och är en integrerad del av den svenska miljöskyddslagstiftningen. En organisation som har till uppgift att skydda jordbruksmark från exploatering är därför berörd och kan ha talerätt om den uppfyller övriga kriterier för detta i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen i fråga uppfyllde kriterierna och hade därför talerätt. Högsta domstolen undanröjde därför underinstansernas avvisningsbeslut och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. 

Det är ett intressant beslut, som tydligt går igenom alla de kriterier som en organisation ska uppfylla för att ha talerätt i den aktuella typen av mål. Jag tycker också att det är bra att det slås fast att skyddandet av jordbruksmark även är ett natur- och miljöskyddsintresse. Sedan återstår det att se hur målet avgörs i sak. 

Några ord om flaggor

Ända sedan jag var liten, har jag varit intresserad av flaggor. 

I dag läste jag en artikel om Vatikanens flagga (på engelska), som också har påpekanden som gäller flaggor generellt. Artikeln handlar om den exakta utformningen av flaggan, som officiellt ska ha en vit nedre del på påvens tiara, men ofta har tillverkats eller avbildats med denna del i rött. Det påpekas i artikeln att det är en ganska ny företeelse att ha exakta regler för hur en flagga ska se ut, förr var det mer vanligt att flaggor kunde skifta litet i utseendet, så om heraldiska vapen gör. Vapen fastställs genom sin blasonering, en förklarande text, inte i ett exakt utseende. Så var det normalt för flaggor också, förr i tiden.

Jag anser själv att flaggor inte skulle behöva ha så exakt fastställda utseenden. En flagga ska vara lätt att känna igen, även på avstånd, men bör för den sakens skull inte ha ett precist, fastställt utseende för att klassas som en äkta flagga för det den står för. Det är igenkänningen som är viktigast. 

Länsförbundsstämma

I dag var det länsförbundsstämma för Moderaterna i Örebro län. Vi behandlade många motioner, varav jag hade skrivit några. Det gick bra för mig, jag fick bifall på några motioner, vilket känns bra. Stämman var även i övrigt en trevlig tillställning med goda debatter och diskussioner. Vi har en bra stämning i partiet, vilket bådar gott inför nästa års valrörelse. Vi får se hur det går. 

Tydligen inget aprilskämt

Det publicerades en artikel om ett nytt politiskt parti på Nerikes Allehandas webbplats den 1 april, men i den tryckta tidningen först i dag, den 2 april. Den handlar om ett parti där partiföreträdarna inte kan säga vilka frågor partiet prioriterar och en ideologi som bara verkar handla om att vara saklig och fredlig. Det gjorde att jag först trodde att det var ett aprilskämt. 

Renoverad brygga

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr M 2268-24) kommit till den - till synes självklara - slutsatsen att det inte krävs strandskyddsdispens för en brygga som funnits på samma plats sedan åtminstone tidigt 1960-tal. De första reglerna om strandskydd infördes 1975.

I målet framkom att bryggan har ändrats något till formen vid renoveringar, kanske har den också i någon mån bytt läge. Ansvarig nämnd i kommunen där bryggan finns, medger dock att någon strandskyddsdispens inte ska behövas. Domstolen kommer till samma slutsats.

Det är en bra dom, närmast märkligt att den skulle behövas. En och samma brygga kan givetvis förändras något i form och utseende när den renoveras. Det kan inte vara skäl till att behöva söka strandskyddsdispens för den befintliga bryggan. Förhoppningsvis lär sig tillsynande myndigheter något av denna dom. 

Dom om samboskap

Högsta domstolen har i dom den 27 mars 2025 (mål nr T 6320-23) avgjort vid vilken tidpunkt ett samboskap upphörde. 

Frågan gällde om samborna hade slutat vara sambor i januari ett år, när de började leva separata liv, eller i september, när kvinnan formellt flyttade och bytte folkbokföringsadress. Det hade betydelse för om hon sedan hade ansökt om tillförordnande av bodelningsförrättare inom den lagstadgade tiden om ett år från slutet på samboskapet eller ej. Högsta domstolen fann att det var i september. 

Den här domen är ett exempel på att institutet samboskap leder till rättstvister, som inte hade behövts om de som levt tillsammans varit gifta. I teorin anser jag att samboskap inte skulle behövas, även om jag i praktiken inser de sociala fördelarna med att det finns lagstiftning kring att folk flyttar ihop utan att gifta sig. Då får samhället också acceptera att det blir rättstvister och domar av det här slaget. Så får det vara. 

Högertrafik

Det händer tyvärr då och då, att jag i trafiken träffar på cyklister som inte kör i högertrafik. Det är inte bara för att de genar via vänster sida i kurvor och korsningar, vissa håller till vänster även i andra fall. Det är konstigt. Även om en cyklist inte behöver ha körkort, är regeln om att hålla till höger välkänd och lätt att följa. 

I dag, på väg till kontoret, mötte jag en bilist som körde till vänster på gatan. Jag fick flytta mig långt åt höger för att passera bilen på rätt sida. Den chauffören kunde inte ens skylla på att han saknade körkort. Det var en tråkig upplevelse.

S:ta Gertrud i dag

Irländare, amerikaner och katoliker firar S:t Patrik i dag. I Sverige är S:t Patriks festdag den 16 april, medan vi firar S:ta Gertrud i dag. Trots det, har jag sett flera svenskar på sociala media skriva att de firar S:t Patrik i dag. Det är litet tråkigt när svenskar inte följer svensk kalender. 

Till försvar för ett försvar

Israel för ett försvarskrig mot terrorgruppen Hamas. Här är en intressant artikel (på engelska) till försvar för hur Israel sköter detta försvar. Jag ser inte skäl att närmare kommentera den. 

Avsked för dataintrång

Arbetsdomstolen har i dom den 12 mars 2025 (mål AD 2025 nr 12) godkänt ett avsked av en polisanställd, som dömts för nio fall av dataintrång genom obehöriga slagningar i polisens IT-system. 

Det är en bra dom. Anställda med tillgång till personuppgifter och andra betydelsefulla uppgifter i sin tjänst, ska inte använda tillgången till annat än tjänsteutövning. Domen understryker vikten av ett gott skydd för de enskilda personer vars uppgifter anställda på myndigheter i praktiken har tillgång till, men bara ska söka på när det krävs i tjänsten. 

Fel låt vann

Det var svensk uttagning till Eurovision Song Contest i kväll. Vinnaren var Bara bada bastu.

Visst är det en svensk låt, sjungen på svenska av personer med svenska som modersmål. Problemet är att den är oseriös. 

Omfattningen av registerutdrag

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom den 28 februari 2025 rörande flera mål (mål nr 4570-24 m.fl.) från samma klagande klarlagt hur omfattande ett registerutdrag enligt dataskyddsförordningen måste vara.

Begäran gällde tillgång till handlingar som var föremål för sekretessprövning i mål i kammarrätten där klaganden hade begärt ut allmänna handlingar. Klaganden hade fått sammanställningar av de personuppgifter som kammarrätten behandlade om honom i målen. HFD bedömde att sammanställningarna var tillräckliga för att klaganden på ett effektivt sätt skulle kunna utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen och avslog överklagandena.

Det är en bra dom. HFD noterar att EU-domstolen har avgjort mål som HFD kunde lägga till grund för sin bedömning. För svensk del kan en dom från HFD tydliggöra det som EU-domstolen redan har slagit fast. 

Inget knivbrott i låst trapphus

Svea hovrätt har i dom den 21 februari 2025 (mål nr B 5061-24) friat en man från brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, när polisen hade träffat på honom med kniv på sig. En tingsrättsdom mot honom gällde detta brott samt flera andra, och även om han friades från detta brott stod domen och påföljden kvar för övriga brott.

Polisen hade träffat på mannen i ett trapphus en kväll. Trapphuset var låst på kvällarna. Hovrätten konstaterade därför att allmänheten inte hade tillgång till trapphuset, varför det inte kunde jämställas med allmän plats. Det innebar att mannen friades från brottet avseende kniven. 

Det är en vettig dom. Brott mot den s.k. knivlagen gäller platser som allmänheten har tillgång till, inte vilken plats som helst. Trapphus är normalt låsta och allmänheten har inte tillgång dit. Då ska en misstänkt person frias i ett sådant här fall. 

Det krävs beslut

Vid dagens sammanträde med kommunfullmäktige fanns ett ärende om investeringsanslag från 2024, som inte hade utnyttjats. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att besluta att överföra kvarvarande investeringsanslag från 2024 till 2025. 

Två partier, Sverigedemokraterna och Örebropartiet, yrkade avslag på detta förslag. Inget av partierna hade något alternativt förslag. Vad som då skulle hända med de outnyttjade beloppen hade de inga yrkanden om. De nämnde inte ens något om det i sina anföranden i kommunfullmäktige. Det är oseriöst. Visst går det att vara kritisk mot att inte alla anslag har utnyttjats, men det krävs likafullt ett beslut om de outnyttjade medlen.

Precis innan motionsstopp

Det var motionsstopp till länsförbundsstämman för det parti jag är medlem i den här lördagen. Jag fick iväg en motion via mail kl. 23:59. Det kändes extra roligt att det var så väldigt nära inpå motionsstoppet. 

Klimattalan kan inte tas upp till prövning

Högsta domstolen har i beslut den 19 februari 2025 (mål nr Ö 7177-23) förklarat att en stämning mot svenska staten, hänskjuten till Högsta domstolen från Nacka tingsrätt, inte kan tas upp till prövning. 

En person hade väckt grupptalan mot staten för att förmå staten att vidta fler åtgärder för klimatet. Skälet skulle vara att statens underlåtenhet att göra detta vore en kränkning av kärandenas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen och motsvarande rättigheter i EU:s rättighetsstadga. 

Staten, genom justitiekanslern, yrkade att talan skulle avvisas. Tingsrätten hänsköt frågan om talan kan tas upp till prövning till Högsta domstolen, enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. 

Det är ett bra, klargörande beslut. Sådana åtgärder som efterfrågas får avgöras genom politiska beslut.  

Skydd för fotografisk bild

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har den 12 februari 2025 (mål nr PMFT 20529-24) tilldömt en privatperson ersättning, för att ett företag utan lov hade kopierat en bild hon hade fotograferat och publicerat på sin blogg.

Företaget hade publicerat fotografiet på sin hemsida och på en sida på Facebook. Domstolen såg inte fotografiet som ett fotografiskt verk, men fotografen hade ändå skydd, eftersom det var en fotografisk bild.

Det är en bra dom, som inskärper varje människas rätt till de fotografier hon själv tar. 

Beslut om medborgarskap baseras på fakta vid beslutet

Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm har i dom den 11 februari 2025 (mål nr UM 592-25) bifallit ett överklagande från Migrationsverket om att en artonåring inte ska få svenskt medborgarskap genom anmälan. 

Sökanden hade gett in en anmälan om svenskt medborgarskap innan hon fyllde 18 år, men beslutet kom att fattas efter att hon fyllt 18 år. Enligt nuvarande lydelse av bestämmelsen om att få medborgarskap genom anmälan, ska beslutet grundas på omständigheterna vid tidpunkten för beslutet, inte vid tidpunkten för anmälan. Syftet är att alla omständigheter som har framkommit innan beslutet ska kunna påverka beslutet. Om beslutet hade fattats innan sökanden hade fyllt 18 år, hade ansökan kunnat beviljas. 

Den lagändring som domen bygger på är bra. Förut förekom det ärenden där nya fakta hade framkommit, men som inte beaktades. Ett beslut bör fattas baseras på alla tillgängliga fakta vid tidpunkten för beslutet. Framöver får de som vill erhålla medborgarskap genom anmälan, se till att skicka in anmälan i bättre tid. 

Nödvändig sanering

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 11 februari 2025 (mål nr P 2143-24) fastställt en dom om föreläggande om bristande underhåll av en byggnad. 

Byggnaden i fråga var en carport, vars baksida hade saboterats med klotter. Den bostadsrättsförening som ägde carporten ansåg att det var onödigt att ta bort klottret, eftersom det inte påverkade carportens funktion och skulle innebära kostnader utan att klottret var bostadsrättsföreningens fel. Carporten var ändå väl synlig från E18 och detta innebar enligt domstolen att sanering var nödvändig.

Även om jag förstår bostadsrättsföreningens argumentation om att saneringen utgjorde en kostnad och att klottret inte påverkade carportens funktion, anser jag ändå att domen är rätt. En fastighetsägare har skyldighet att ta hand om sin fastighet och hålla byggnader och liknande på den i ett sådant skick att det inte innebär olägenheter för andra. Klotter innebär olägenhet för alla som ser det. Sanering av klotter är en kostnad som fastighetsägaren måste ta, när det är okänt vem som är skyldig till att klottra och det därför är omöjligt att kräva skadestånd av klottraren. Det är en nödvändig sanering. 

Svensk dom om folkmord

Stockholms tingsrätt har i dom den 11 februari 2025 (mål nr B3210-23) dömt en kvinna till tolv års fängelse för delaktighet i folkmord i Syrien. Hon deltog i det folkmord som IS begick mot yazidier. Domen, med överklagandehänvisning på slutet, är på totalt 294 sidor. Det är bra att Sverige dömer personer för folkmord. Det är tråkigt att det ska behövas och tråkigt att det ska ta sådana resurser av domstolarna, men det är konsekvenser som måste tas. 

Tvist om plats för gravsättning

Det är tråkigt när efterlevande till en avliden person behöver gå till domstol med sin tvist om var den avlidne ska gravsättas, när han i livet inte hade uttryckt något tydligt önskemål. Det är ovanligt att förvaltningsdomstolarna avgör mål om tvister mellan enskilda personer, men eftersom länsstyrelsen fattade beslut i saken, gick överklagandena till förvaltningsrätten och sedan kammarrätten. Kammarrätten i Göteborg har i dom den 4 februari 2025 (mål nr 6802-24) avgjort frågan. Om domen vinner laga kraft, kan den avlidne gravsättas. Förhoppningsvis blir det på en plats som den avlidne inte hade haft något emot. 

Massmordet i Örebro

Det återstår att se vad bakgrunden till gårdagens massmord här i Örebro var. Vi kan sörja utan att veta allt. Vi överlåter till domstolen att i sinom tid döma.

Jag och mina närmsta har klarat oss. Mina tankar går till dem som inte gjorde det.

Hamnblockad riktad mot Israel

Arbetsdomstolen har i interimistiskt beslut den 3 februari 2025 (mål nr 3-25) godkänt en varslad politisk stridsåtgärd och avslagit arbetsgivarnas talan mot den.

Svenska hamnarbetarförbundet fick rätt att under några dagar ha blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar. Fackförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten.

Arbetsrätt är komplicerad och på många sätt annorlunda mot annan juridik. Jag är ingen expert på den, men det ser ut som om domstolen har gjort en rimlig juridisk bedömning. Påverkan blir rimligtvis bara symbolisk. Politiskt anser jag däremot att det är tråkigt med en blockad mot ett land som för ett försvarskrig. En sådan här blockad borde inte bli av i Sverige. 

Invigning av Hindersmässan 2025

I dag höll jag följande tal för att inviga Hindersmässan 2025.

Kära örebroare och gäster från när och fjärran!

Mitt namn är Daniel Granqvist och jag är förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Örebro. Som sådan har jag fått äran att hålla ett tal för att öppna Hindersmässan 2025.

Hindersmässan har anor från 1300-talet. Den är inte lika världsberömd som Ronnie Peterson. Den är inte ens lika Sverigeberömd som Kajsa Warg eller Torsten Ehrenmark. Vi örebroare har den ändå mycket kär. Den har blivit större i år än förra året och var större förra året än året dessförinnan. 

I Örebro säger vi ofta att det alltid är mycket kallt på Hindersmässan. Det är inte riktigt sant, vilket vi också märker i regnet i dag. Min gode vän och logebroder i Odd Fellow Håkan Bågenvik har i sin roll som journalist undersökt saken och skrivit om att det är mycket kallt ibland, milt ibland, men inte kallare än vad det brukar vara i januari.

Oavsett hur kallt det är i luften, på marken och i regn eller snö på Hindersmässan, är det alltid varmt oss människor emellan på Hindersmässan. Handel är ett uttryck för samarbete mellan människor. Handeln för oss samman, från den stora världshandeln till det minsta marknadsståndet på Hindersmässan. Handeln gynnar oss alla. Den är ett samarbete, ger en värme oss människor emellan. 

Med detta vill jag nu förklara Hindersmässan 2025 öppnad. En fanfar!

När statsvetare försöker tolka lagförslag

Statsvetare ska kanske avhålla sig från att tolka lagförslag? Det finns ett förslag om att den som har dubbla medborgarskap, under vissa omständigheter ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det innebär ingen förändring i statusen gentemot det andra landet där personen är medborgare. Ändå är det en professor i statsvetenskap som kritiserar det för att det skulle kunna göra personer statslösa. Han borde nog läsa litet statsrätt.

Inga rättigheter är absoluta

Alla friheter och rättigheter måste balanseras mot andra friheter, rättigheter och legitima intressen. Den balansen gör att det alltid finns skalor på hur mycket av den ena eller den andra rättigheten en människa har. Det finns ingen möjlighet att ha en binär syn på någon rättighet, såsom att man antingen har yttrandefrihet eller inte har det.

Stycket här ovan skrev jag som svar i en politisk diskussion på sociala medier, där den som inledde diskussionen frågade om inte yttrandefriheten borde ses som så binär. Det bör den inte. Det finns alltid vissa saker som inte bör få sägas. Ingen bör exempelvis kunna hänvisa till yttrandefriheten för att offentligt yttra hemligheter av betydelse för rikets säkerhet, övertala andra att begå allvarliga brott eller sprida hemliga känsliga personuppgifter. 

Inga rättigheter är absoluta. Det finns ingen rättighet som inte i något fall måste få inskränkas mot andra intressen. 

Överföring av personuppgifter till Amerika

I morse fick jag en länk till en intressant artikel om skyddet av personuppgifter vid överföring från EU till USA. Notera att den är publicerad av NYOB, som har agerat juridiskt mot beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter vid överföring till USA. 

Än så länge gäller EU-US Data Privacy Framework. Sannolikheten har kanske ökat för att Data Privacy Framework inte kommer att hålla vid den prövning som pågår i EU-domstolen, men det är bara en bedömning. Det finns skäl att fortsätta vara vaksam på utvecklingen. EU-kommissionen lär av politiska skäl inte vilja upphäva sitt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på Data Privacy Framework, utan att utvecklingen går riktigt långt.

 

Det bästa vore om den amerikanska kongressen skulle införa en federal lag som skulle motsvara EU:s dataskyddsförordning och EU-kommissionen skulle kunna fatta ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå baserat på den. Förslag om sådana lagar har varit aktuella i kongressen, stöttade av ledamöter från båda de stora politiska partierna, men det har också funnits motstånd.

 

Några delstater har själva infört dataskyddslagar, i flera fall direkt baserade på EU:s dataskyddsförordning. Det finns regler i dataskyddsförordningen som ger EU-kommissionen möjlighet att besluta om adekvat skyddsnivå för delar av tredjeländer, så i teorin skulle beslut kunna fattas för enskilda delstater. Så länge det finns juridiska bekymmer för dataskyddet på federal nivå, räcker inte delstatslagar för att EU-kommissionen ska kunna fatta beslut om adekvat skyddsnivå för enskilda delstater.

Registrering av EES-medborgare

Regeringen har tillsatt en utredning om att återinföra ordningen att medborgare i andra länder i EES (EU samt Norge, Island och Liechtenstein) ska registreras när de vistas i Sverige längre tid än tre månader. Detta togs bort 2014.

En fördel för dessa EES-medborgare med att bli registrerade, borde vara att de skulle ha lättare att utöva sin rösträtt i kommunalval i Sverige. Enligt 1 kap. 7 § kommunallagen (2017:725) har unionsmedborgare samt medborgare i Norge och Island rösträtt i svenska kommunalval (varför detta inte omfattar medborgare i EES-landet Liechtenstein känner jag inte till). Enligt 5 kap. 2 a § vallagen (2005:837) ska en unionsmedborgare som vill utnyttja denna rösträtt anmäla sin vilja att bli upptagen i röstlängden. Om unionsmedborgare ändå är registrerade i Sverige, borde de komma in i röstlängden lika automatiskt som svenska folkbokförda medborgare. 

Det återstår att se vad utredningen ger för resultat. Den har till 30 januari 2026 på sig. 

Oläsliga överklaganden avvisades

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två beslut den 20 januari 2025 (mål nr 1939-24 och 1899-24) avvisat överklaganden, för att de var oläsliga.

Överklagandena hade i båda fall kommit in på disketter av format som HFD inte hade teknisk möjlighet att läsa. 

Det här är viktiga beslut, med tanke på den snabba tekniska utvecklingen under senare decennier. Den som vill överklaga ett beslut måste se till att komma in med sitt överklagande i ett läsbart format. Gammal teknik är inte alltid gångbar.

Besluten är bra, eftersom de innebär att domstolar och andra myndigheter som har att hantera överklaganden inte behöver ha kvar all slags gammal teknik. Det saknar betydelse att ett överklagande eventuellt skulle komma in på ett format som kräver gammal teknik för att vara läsbart. 

Ny kärnkraft?

En statlig utredning föreslår i ett delbetänkande (SOU 2025:7) flera lagändringar för att underlätta för byggandet och igångsättandet av nya kärnkraftverk i Sverige. 

Syftet med reglerna är att få till en fullt fossilfri elproduktion i Sverige 2040. Med kärnkraft är det ett realistiskt mål. Modern kärnkraft är också säkrare och mer effektiv än de gamla kärnkraftverk som finns i Sverige. 

Vi får hoppas att det här är ett steg på vägen mot mycket mer fossilfri el. 

Allmänna handlingar vid Filminstitutet

Efter Guldbaggegalan nyligen, har jag läst en del kritik mot galan och mot Svenska Filminstitutet, som anordnar den. Det går en hel skattemedel till Filminstitutet. En skribent, som skrev långt för att vara på sociala media, ifrågasatte om Filminstitutet var öppet, som myndigheter är med offentlighetsprincipen. 

Det framgår av 2 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och bilagan till den lagen att rätten att ta del av handlingar gäller på samma sätt hos Svenska Filminstitutet som hos myndigheter, med undantag för verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal. På Filminstitutet gäller alltså offentlighetsprincipen i de flesta fall. 

Det finns säkert skäl att rikta viss kritik mot Filminstitutet. Någon kritik mot att Filminstitutet inte vore öppet, behöver ändå ingen komma med. 

Obehövlig uppgift om könsidentitet

EU-domstolen har i dom den 9 januari 2025 (mål nr C-394/23, Mousse) slagit fast att uppgift om vilket kön en kund identifierar sig som vid köp av en färdbiljett, där behandlingen av personuppgifter har laglig grund i art. 6.1 b om avtal, inte är en nödvändig personuppgift. För behandling av personuppgifter saknade därför ett franskt järnvägsföretag stöd för att kräva att kunden skulle ange könsbunden titel (”Monsieur” eller ”Madame”). 

Domen hindrar inte användandet av könsbundna titlar, men det får i så fall ske på frivillig grund (art. 6.1 a om samtycke). 

Det här kan tyckas vara en liten sak att föra talan om i domstol, men EU-domstolens dom gör ändå rättsläget litet klarare. Den är därför inte onödig. 

Konklaven

I kväll var vi och såg på bio, den nya filmen Konklaven. Den var bra, även om slutet var något av en besvikelse.

Filmen handlar om att Romersk-katolska kyrkans kardinaler möts i Vatikanen efter en påves död, för att välja en ny påve. Handlingen kretsar kring den kardinal som leder konklaven, och det maktspel som utspelas. Hemligheter om vissa kardinaler avslöjas. Hemligheter om andra kardinaler blir bara kända för några få, men påverkar ändå valet. Till sist väljs en ny påve, och efter valet får filmens huvudperson reda på ännu en hemlighet. Det är denna sista hemlighet som blev något av en besvikelse och gjorde slutet mindre bra. 

För oss som är intresserade av religon, kyrkan, historia och politik, var det ändå en bra film. Den var välgjord och det var många bra skådespelare, både kända och okända. Den var litet seg, men det passade ändå till ämnet för filmen. Den var tänkvärd, vilket alltid är bra om en film är. Inte en film för alla, men en hyggligt bra film för oss. 

Farväl

I dag tog vi farväl av en mångårig trotjänare i Moderaterna i Örebro kommun. Gun Kornblad, under decennier ordförande för Moderatkvinnorna i kommunen, nämndeman och ledamot i kommunala nämnder, gick bort i slutet av förra året. Hon begravdes i dag. Den stora Nikolaikyrkan i centrala Örebro var nästan fullsatt. Gun Kornblad var en glad och energisk människa som påverkade många av sina medmänniskor positivt. Hon kommer att vara saknad. 

Nyårsklockan innantill

För första gången har Nyårsklockan lästs delvis innantill på Skansen.

Det är tradition att Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan läses högt från scenen på Skansen precis innan tolvslaget på nyårsnatten. I år var det skådespelaren Johan Rabaeus som läste den. Jag har aldrig varit särskilt imponerad av honom som skådespelare, men tänkte att han kanske överraskar positivt. Det gjorde Thomas von Brömssen, när han hade uppdraget.

Johan Rabaeus kom ut på scenen med en bok i händerna. Det trodde jag först var rekvisita. Han började också läsa med boken stängd. Efter en stund öppnade han dock boken och läste delvis innantill. 

Jag trodde att det var under en professionell skådespelares värdighet att läsa innantill i ett sådant här sammanhang. Så var det tydligen inte. Den här uppläsningen av Nyårsklockan blev en besvikelse.