Adekvat skyddsnivå för personuppgifter i Japan

EU-kommissionen har fattat beslut om att Japan är ett sådant tredjeland gentemot EU/EES där personuppgifter har adekvat skydd, att personuppgifter kan överföras dit utan vidare enligt dataskyddsförordningen. Det är positivt för skyddet av personuppgifter och för handeln mellan EU/EES och Japan. Något negativt med detta kan jag inte se.

Förintelsens minnesdag

Det är Förintelsens minnesdag i dag.

Förintelsen är det mest vedervärdiga som människor har gjort, genom sin utstuderade grymhet.

Samtidigt är den som förnekar Förintelsen en sorglig ursäkt för nazist. Riktiga nazister bejakar och hyllar Förintelsen.

Frisyrer

Det har varit en del diskussioner om den nya kulturministerns frisyr. Vissa personer tycker att det inte skall diskuteras, för att det bara rör hennes utseende.

Jag har svårt att förstå mig på argument om att man inte skall döma en person efter hans eller hennes utseende. Det finns mycket med utseendet som vi väljer själva, som frisyr, kläder etc. Dessa medvetna val gör vi delvis för att sända signaler till våra medmänniskor. Varför skall då våra medmänniskor inte få döma oss efter dessa signaler?

Aktivitetsloggar

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 21 januari 2019 (mål nr 4362-18) slagit fast att aktivitetsloggar, som en kommunal myndighet kan få från en annan kommunal myndighet med rutinbetonade åtgärder hos den andra myndigheten, är allmänna handlingar och därför kan lämnas ut så länge inte sekretess råder i några delar. Det är ingen uppseendeväckande dom, men ganska intressant.

Ännu ingen jurist som justitieminister

Sverige har en ny regering, men fortfarande ingen jurist som chef för justitiedepartementet. Det är nu mer än tolv år sedan det senast var det. Jag förstår mig inte på denna märkliga tradition.

Visst finns det många jurister bland tjänstemännen på justitiedepartementet. De kan ge många goda råd. Det är emellertid lättare att ta till sig av goda råd, för den som själv har samma grundläggande utbildning och en liknande yrkesbakgrund.

Enligt 1809 års regeringsform skulle minst två statsråd vara jurister.

Om att utestänga socialdemokrater

Det finns alltid fördelar med att hålla Socialdemokraterna borta från regeringskansliet.

Det tyngsta skälet är att Socialdemokraterna är socialistiska. De kommer alltid att föra en socialistisk politik, vilket är negativt för Sverige och svenskarna.

Ett nästan lika tingt skäl är att Socialdemokraterna är ett maktparti. Varje mandatperiod som Socialdemokraterna hålls utanför regeringen minskar dess hopväxt med staten. En av demokratins stora fördelar är att makten växlar mellan olika makthavare. I svensk rikspolitik har dock Socialdemokraterna så länge varit dominerande, att detta inte riktigt har fungerat. Det borde fungera bättre, då borde Socialdemokraterna hållas borta från regeringskansliet.

Hänger det på Vänsterpartiet?

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna har gjort upp om en politik för en regering Löfven II med S och MP, stödd av C och L utanför regeringen. Bland syftena med uppgörelsen är att hålla Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet utan inflytande.

Dessa fyra partier får inte majoritet i riksdagen, för det krävs det minst 175 mandat.

S.....100
C.......31
L.......20
MP....16

Summa: 167.

Det är troligt att Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstar nej.

Skulle Vänsterpartiet gå framåt vid ett extra val? Skulle det bli extra val, om de skulle rösta nej i den tredje statsministeromröstningen? I så fall röstar de nog också nej till den föreslagna regeringen.

Små förändringar

När Centern och Liberalerna i dag talar om att de har gjort upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om regeringsmakten, blir det små förändringar i förd politik. C och L kommer inte att få se många idéer bli verklighet. S kommer fortsätta att dominera regeringen och rikspolitiken.

Den största förändringen kanske vi kommer att se i valet 2022, då partier kan åka ur riksdagen. C och L kommer att förlora många borgerliga väljare.

Välkommen proposition

Regeringen överlämnade den 20 december 2018 propositionen Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet (prop. 2018/19:33) till riksdagen.

Det är en välkommen, men sen proposition. Den är inte politiskt kontroversiell, varför även den nu sittande expeditionsministären kan lägga den. En av förändringarna är anpassning till dataskyddsförordningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019, över ett år efter det att dataskyddsförordningen började tillämpas. Det är sent, men bättre sent än aldrig.

Långsam regeringsbildning

Det är januari. Sverige har ännu ingen regering efter valet i september förra året. Det är rimligt att det finns de som förespråkar extra val.

Själv har jag alltid tänkt mig att de fyra statsministeromröstningarna skulle ske i nära efterföljd till varandra, med högst en vecka mellan varje omröstning, var och en med en ny statsministerkandidat. Ett extra val skulle sedan utlysas månaden efter det ordinarie valet och hållas ett par veckor därpå.

Dataskyddsförordningen gäller de levande

Det finns en detaljerad definition av vad som är personuppgifter i art. 5.1 dataskyddsförordningen. Till skillnad från personuppgiftslagen, som tidigare gällde i Sverige, står det inte i definitionen att den gäller levande personer.

Det står i skäl 27 till dataskyddsförordningen: "Denna förordning gäller inte behandling av personuppgifter rörande avlidna personer."

Skälen till EU-förordningar räknas inte som bindande. Samtidigt används dem som tolkningshjälpmedel. Skillnaden mellan bindande regler och hjälpmedel för tolkningar blir dock svårare att slå fast, när ett skäl är så otvetydigt som detta.

Det är bra att skyddet för personuppgifter bara gäller levande personer. Det är bara levande personer som kan ha rättigheter och kan föra talan för att upprätthålla rättigheter. Således är det självklart att personuppgifter, såsom något som rättsordningen skyddar, bara gäller levande personer. Det innebär inte att det alltid är lätt att tolka eller förklara vad som gäller.

Juridiken är trevligt komplex ibland.

Såg på, döms för medhjälp

Hovrätten för Övre Norrland har den 19 december 2018 (mål nr B 736-18) dömt en man för medhjälp till misshandel, för att han hade följt med en annan person och sett på när den personen misshandlade en tredje person.

Det är en vettig dom. Givetvis kan den som bara står och ser på, när en vän eller bekant begår ett brott, bara därigenom stödja den som begår brottet. Då är det medhjälp.