Lagförslag om fler sanktioner mot terrorism

Regeringen har beslutat om en proposition till riksdagen (prop. 2022/23:137) om ekonomiska sanktioner mot terrorism. I propositionen föreslås bland annat en ny lag om frysning av tillgångar. Det är bra med fler sanktionsmöjligheter mot terrorism. Dessutom kommer lagen att innebära att Sverige bättre uppfyller internationella överenskommelser om kamp mot terrorism, vilket alltid är bra. 

Dömd för dataintrång

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 24 juli 2023 (mål nr B 2546-23) fastställt en dom om dataintrång. En undersköterska hade fyra gånger läst i en journal för en patient som hon inte vårdade och dömdes för detta till dagsböter, skadestånd på 5000 kronor till patienten och att betala avgift till brottsofferfonden. 

Det är en bra dom, dataintrång ska leda till påföljder. 

En sammanfattning om yttrandefrihet

Yttrandefriheten är betydligt viktigare än rätten att slippa känna sig kränkt av att någon annan bränner sitt eget exemplar av en bok.

Det är inget bra argument att bränna en bok, men yttrandefriheten är till för alla typer av yttranden, inte bara de intellektuella resonemangen.

Hur länder i UNHCR röstade om yttrandefrihet

I FN:s flyktingorgan UNHCR lade Pakistan fram ett förslag till resolution om att fördöma den delen av yttrandefriheten som gäller att bränna Koranen. En majoritet av länderna som har representanter i UNHCR röstade för resolutionen, men de länder som är mest kända för demokrati och rättsstat röstade emot den. EU-länderna, Storbritannien och USA ansåg att resolutionen stod i strid mot mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. 

En sammanställning av hur länderna röstade visar följande:

Ja till resolutionen: Algeriet, Argentina, Bangladesh, Bolivia, Elfenbenskusten, Eritrea, Förenade Arabemiraten, Gabon, Gambia, Indien, Kamerun, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Kuba, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Marocko, Pakistan, Qatar, Senegal, Somalia, Sydafrika, Sudan, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam.

Avstod: Benin, Chile, Georgien, Honduras, Mexiko, Nepal, Paraguay.

Nej till resolutionen: Belgien, Costa Rica, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Rumänien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA.

Utöver muslimska länder var det flera diktaturer som röstade för resolutionen, som de kommunistiskt styrda Kina, Kuba och Vietnam. Det är mer märkligt att länder som Argentina, Indien, Sydafrika och Ukraina fjärmar sig från en sund och demokratisk syn på yttrandefriheten genom sina röster. När jag läste att Ukraina röstade ja, kände jag omedelbart att mitt stöd för Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland fick sig en törn. Ukraina vill gå med i EU, då borde Ukraina ha röstat nej, som alla EU-länder och kandidatlandet Montenegro gjorde. 

Märkligt nog hittade jag ingen sammanställning av rösterna på UNHCR:s webbplats, men den fanns hos Al Jazeera. 

Till frågan om att skända Koranen

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 7 juli 2023 (mål nr B 3698-23) fastställt en dom från tingsrätten om stöld. Den åtalade var medborgare i Afghanistan med uppehållstillstånd i Sverige sedan 2009 och dömdes utöver fängelse till utvisning till Afghanistan. Den åtalades invändning mot utvisningen för att han skulle ha skändat Koranen gjorde ingen skillnad. 

Hovrätten fann inga generella hinder mot utvisning till Afghanistan, men övervägde individuella hinder. Den åtalade hade begått flera brott tidigare, enligt belastningsregistret. Han invände mot utvisning med hänvisning till att han via en mobilapp där han hade många följare över världen skulle ha spritt en händelse där han skulle ha skändat Koranen genom att urinera på ett exemplar av den. Några närmare uppgifter kring omständigheterna lämnade han inte. Hovrätten bedömde att det som framkommit om den åtalades situation inte var skäl nog för verkställighetshinder för utvisning. 

Det är rimligt att tolka hovrättens dom så att det inte var visat att den åtalade skulle ha skändat Koranen. Samtidigt finns det inget i domen som heller tyder på att hovrätten skulle ha kunnat se den beskrivna händelsen som hinder mot verkställighet, även om det hade bevisats att händelsen hade ägt rum och spritts över världen. Det är bra. En sådan skändning av en bok är en del av yttrandefriheten i Sverige och det får folk i andra länder acceptera. Domen är bra. 

Turkiets ja till Sverige?

Än en gång sägs det att Turkiet säger ja till svenskt medlemskap i Nato. Ratificering krävs fortfarande i Turkiets parlament. Det är också fortfarande oklart hur det går med godkännande från Ungern. 

Det är bra att statsminister Ulf Kristersson är positiv till dagens besked. Jag tillåter mig ändå att tvivla. Än är inte sista ordet sagt, än har ratificering inte genomförts. Det återstår ännu att se vad som händer. 

Förevisning av djur för allmänheten

Alla som har en plats där de förevisar djur för allmänheten minst sju dagar per år måste ha tillstånd motsvarande det som gäller för djurpark och vara godkänd av länsstyrelsen.

I Västra Götalands län finns det en förening som under flera år har hållit tama fåglar i ett antal dammar. Allmänheten har tillträde till dammarna genom att det går grusade stigar intill dammarna och god möjlighet att därifrån se fåglarna. Länsstyrelsen förelade föreningen i juli 2022 att upphöra med den allmänna förevisningen av djur, eftersom föreningen saknade tillstånd. Föreningen överklagade och förvaltningsrätten upphävde beslutet. Efter länsstyrelsens överklagande har Kammarrätten i Göteborg i dom den 5 juli 2023 (mål nr 2165-23) fastställt länsstyrelsens beslut. 

De flesta som har tamdjur förevisar inte sina djur för allmänheten, inte ens om de har sina djur mycket ute på sin tomt. I domen framgår det ändå att ett av syftena med dammarna och att hålla fåglar där har varit att allmänheten ska kunna komma och se dem. Då stämmer det överens med svensk djurskyddslagstiftning att det också ska finnas tillstånd för förevisandet av djuren, för djurens säkerhets skull. På så sätt är det en bra dom. 

Förevisning av till exempel hund på hundutställningar är en annan sak. Där har utställningsarrangören tillräckliga tillstånd. 

Störande av riksdagens sammanträde

Högsta domstolen har i dom den 30 juni 2023 (mål nr B 2318-22) dömt sju personer för störande av allmän förrättning.

Personerna hade rest sig upp från sina platser på åhörarläktaren i riksdagen vid slutet av en interpellationsdebatt 2019 och ropat sitt missnöje med debatten. Några hade vecklat ut en flagga. De blev tillsagda av den som satt som talman för tillfället. Inom en minut hade ordningsvakter tagit ut personerna från åhörarläktaren. 

Tre av fem justitieråd röstade för att fälla de åtalade. Två var av annan mening och ansåg inte att händelsen var allvarlig nog för att de åtalade skulle dömas till straff. Personligen håller jag med majoriteten, även om det finns en poäng i det som minoriteten uttrycker. Prejudikatsvärdet minskar av att inte alla domare var överens, men det är ändå en bra och lärorik dom. 

Britters talan om rätt som EU-medborgare avvisad

Ett antal britter har fört talan i EU-domstolen för att behålla de rättigheter som de har haft som EU-medborgare, men som gick dem förlustiga när Storbritannien lämnade EU. EU-domstolen har i domar den 15 juni 2023 (mål nr  C-499/21 P [Silver and Others v Council], C-501/21 P [Shindler and Others v Council] och C-502/21 P [Price v Council]) avgjort frågan och funnit att det var rätt av lägre instans att avvisa dessa mål.

De brittiska medborgarna har gått miste om rättigheter som EU-medborgare. Det är en automatisk konsekvens av att Storbritannien har lämnat EU. Konsekvensen beror på det brittiska beslutet som suverän stat och kan inte lastas utträdesavtalet eller Kommissionens beslut att godkänna utträdesavtalet. De brittiska medborgarna har därför inte möjlighet att föra talan i EU om att behålla de rättigheter som de förlorade när de som brittiska medborgare förlorade sina EU-medborgarskap. 

Konsekvensen för de brittiska medborgarna kan tyckas självklar. Medborgare i ett land som går med i EU blir EU-medborgare. Medborgare i ett land som går ur EU slutar att vara EU-medborgare. Det är tråkigt för dessa britter, men sant. Det är bra att det nu finns domar som understryker denna självklarhet. 

Femtio år sedan

I dag för femtio år sedan tog Ronnie Peterson sin första seger i ett formel 1-lopp som ingick i världsmästerskapet. Han skulle ta nio ytterligare segrar och kom tvåa i VM-sammandraget två gånger, den andra gången postumt 1978. Han var min största idrottshjälte, när jag var liten. Fortfarande är han den bäste svenske racerföraren genom tiderna. Må han vila i frid.