Drottning Margrethe II abdikerar

Drottning Margrethe II av Danmark abdikerar i januari, till förmån för sin äldste son, kronprins Frederik. Hon meddelade detta i sitt nyårstal i dag. Enligt vissa uppgifter kom det som en överraskning för danskarna i allmänhet.

Meddelandet om abdikationen kom som en överraskning för mig också. Jag har trott att Margrethe II skulle göra som Elizabeth II av Storbritannien (m.fl. länder) och sitta livet ut. Det traditionella sättet för en monark att avgå, är med döden, även om det har blivit mer vanligt att monarker abdikerar till förmån för sina ersättare under de senaste decennierna. Det finns väl en god tanke i att kunna lämna över plikterna innan de krämpor som kommer med åldern gör arbetet för hårt. Jag tycker ändå att det är sorgligt. Förhoppningsvis blir det ändå bra under omständigheterna för Margrethe II och Frederik. 

Inget om hundutställningen

Det var ett uppslag i Nerikes Allehanda i dag om vad som hände i Askersund 2023, men inte ett ord om den internationella hundutställningen som hölls där den 12-13 augusti. Det var tråkigt. Bland hunduppfödare och andra hundutställare är det den årliga hundutställningen som Askersund är känt för, mer än vad Örebro är, där det inte hålls någon så stor utställning. 

Det går bättre för norsk ishockey

För en tid sedan hotade norska ishockeyförbundet med att lägga ned nästan alla landslag. Det hade gått för dåligt ekonomiskt, främst för att de hade fått för få sponsorer. Nu har det börjat ordna upp sig. För första gången på länge är också Norge med i junior-VM, som pågår just nu. 

Det är bra att Norge fortsätter vara med i landslagsishockeyn. Norge är inte något av de bästa länderna, men bra nog för att förtjäna att vara med på sportsliga grunder i flera turneringar. Sedan får gärna Sverige, Finland och även Danmark göra bättre ifrån sig än Norge. Det finns ju ändå så många andra vintersporter där Norge dominerar. Det är bra att Norge är med även i ishockey. 

Knappar på sociala media

Det finns många olika sociala media, Facebook, Instagram, med flera. Oftast går det bra att bara trycka på en knapp på skärmen för att gilla ett inlägg där. Några har fler sådana möjligheter att reagera snabbt.

I dag såg jag en bild på förslag till fler snabba reaktioner. Det skulle vara sådant som: ”Ogilla”, ”Ingen bryr sig” (fast den som skulle använda en sådan skulle ändå bry sig något) eller ”För dramatiskt”. 

Den möjlighet till snabb reaktion som jag helst skulle vilja ha fanns inte med. Den skulle lyda: ”Det här går inte att förstå”. Det är inte för att vara elak, det händer faktiskt då och då att någon har skrivit ett inlägg som inte går att förstå. Det kan vara språket som haltar, en premiss som saknas, argument som inte leder till någon slutsats eller något annat. Då vore det lättast att kunna trycka: ”Det här går inte att förstå”, så kanske den som gjort inlägget skulle tänka till och förtydliga det. Det vore väl bra? 

En paragraf hade kunnat vara fler

Det har kommit en ny förordning (2023:883) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2024 års val till Europaparlamentet.

Förordningen består av en enda paragraf, uppdelad på tre stycken. Det första stycket är långt och innehåller en numrerad uppräkning. Om jag själv skulle ha skrivit förordningstexten, skulle jag ha delat upp de tre styckena på tre separata paragrafer. Det hade gjort förordningen lättare att läsa. 

Förr användes inte paragrafnumrering, när det bara fanns en paragraf i en lag eller en förordning. Det borde fortfarande vara onödigt att använda det. Om en förordning bara får en enda, ganska lång paragraf, vore det ändå bättre att dela upp den paragrafen i flera. I sådana fall ser det inte onödigt ut med paragrafnumrering. 

Ingen diskriminering när arbetsgivaren förbjöd anställda att bära synliga religiösa symboler

Arbetsdomstolen har i dom den 13 december 2023 (domen AD 2023 nr 71, mål nr B 5022) funnit att en arbetsgivares policy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

Arbetsgivarens policy, kallad neutralitetspolicy, har inneburit förbud mot varje synlig symbol som visar religiös, politisk eller filosofisk övertygelse. Efter en grundlig genomgång av EU-rätt och svensk rätt har Arbetsdomstolen kommit fram till att denna policy varken har inneburit direkt eller indirekt diskriminering av den kvinna som inte fick bära huvudduk i arbetet. 

Det är en bra, väl avvägd dom. Förhoppningsvis kommer inte de som vill ha ännu fler och mer omfattande förbud mot religiösa uttryck att dra för stora växlar på domen. Den som vill ha en balanserad syn på frågorna får gärna läsa hela domen. Det finns en länk till domen på den sida som jag har länkat till ovan. 

Kostnader innan bygglov var klart

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 7 december 2013 (mål nr 1171-23) avslagit en begäran om rättsprövning för ändring av ett beslut av regeringen.

Målet gällde ett bygglov, där en man hade fått bygglov av kommunen. Länsstyrelsen överklagade, eftersom fastigheten låg inom ett riksintresse för Försvarsmakten för närheten till ett skjutfält. En utbyggd bostad kunde i förlängningen medföra problem för Försvarsmaktens skjutningar, som medför buller. Regeringen beslutade att fastighetsägaren inte skulle få bygglov, med hänsyn till riksintresset.

Fastighetsägaren anförde bland annat att han skulle förlora 1,5 miljoner kronor på redan vidtagna investeringar, om han inte skulle få bygglovet. Det kommenterade HFD inte ens. Jag tycker att det är märkligt att en fastighetsägare bestämmer sig för att investera så mycket pengar i ett bygge, när bygglovet inte har vunnit laga kraft och har överklagats. Fastighetsägaren kan inte ha varit omedveten om närheten till skjutfältet och det är allmänt känt att beviljade bygglov kan överklagas. Det var rätt av HFD att inte ta hänsyn till den invändningen, anser jag. 

Skatten på plastbärkassar tas bort

Enligt en ny lag (2023:802) om upphävande, upphävs lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar från den 1 november 2024. 

Det är bra att lagen upphävs. Den hade förvisso ett miljövänligt syfte, att minska konsumtionen av plastbärkassar och mängden plast som förorenade haven, men lagen slog fel. Det är inte i haven i Sveriges närhet som det finns mängder med plastskräp, svenskar skräpar inte ned på det sättet. Lagen slog också mot svenska tillverkare av bärkassar av plast gjord på icke fossila material, vilket gjorde att bärkassar av plast gjorda på fossila material utomlands gynnades. 

Det enda tråkiga är att det är först den 1 november nästa år som lagen upphävs. Det finns skäl till att det måste få ta sin tid, men tråkigt är det, likafullt. 

Prövotid för körkort för traktor och moped klass I

Genom propositionen Prövotid för körkortsbehörigheten AM (prop. 2023/24:43) föreslår regeringen nya regler för den som tar körkort med behörighet AM.

Förslaget innebär att det införs en prövotid på ett år för den som tar denna körkortsbehörighet. Den som får körkortet återkallat under prövotiden behöver göra alla prov igen för att åter få körkortsbehörigheten. 

Behörigheten AM ger rätt att köra traktor, inklusive A-traktor, och moped klass I (s.k. EU-moped). Det är ofta unga personer som tar sådana körkort, för unga för att ta körkort för bil. En oproportionerligt stor andel av dessa körkortsinnehavare begår trafikbrott, inte sällan med konsekvensen att deras AM-körkort återkallas. Om en sådan återkallelse skulle innebära att de skulle behöva ta körkortet på nytt, skulle det innebära en konsekvens som sannolikt skulle få flera AM-körkortshavare att tänka efter mer innan de gör något som kan leda till återkallelse av körkortet. På så sätt kan trafiksäkerheten öka. Det är bra. 

Övermästare

Efter en så kallad efterinstallering i går kväll är jag installerad som övermästare (ungefär motsvarande ordförande) i den Odd Fellow-loge där jag är med.

I januari blev jag undermästare (ung. motsv. vice ordförande). Vår övermästare sedan dess var tvungen att sluta av hälsoskäl, och logen valde mig till hans ersättare. Det vanliga är att vara undermästare i två år och sedan övermästare i två år. Nu blev det ett knappt år som undermästare för mig och kan bli tre år som övermästare. 

Tack till nomineringsutskottet som föreslog mig och till alla de bröder i logen som valde mig! Tillsammans kan vi göra något bra av det här.

Statligt stöd till färjetrafik till och från Gotland

Regeringen har utfärdat en ny förordning (2023:727) om statligt stöd till färjetrafik till och från Gotland.

Förordningen handlar om statligt stöd till företag som bedriver reguljär färjetrafik mellan Gotland och det svenska fastlandet. Syftet med stödet är att mildra de effekter på frakt- och biljettpriser som är en konsekvens av de extraordinära prisökningarna på naturgas i förhållande till andra drivmedel till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

Det är rimligt att staten, med sina resurser, tar en del av kostnaderna för detta. Gotland är av strategisk betydelse för hela Nordeuropa.