Resor för elev med växelvis boende

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 januari 2023 (mål nr 6231-21) slagit fast att ett barn som har växelvis boende hos sina respektive föräldrar har rätt till skolskjuts av kommunen även från den förälder som barnet inte är folkbokfört hos. Det kan nog medföra högre kostnader för flera kommuner. 

JO-kritik mot Riksarkivet

JO kritiserar Riksarkivet för långa handläggningstider när det gäller att ta fram allmänna handlingar ur de arkiv som Riksarkivet förvaltar.

Riksarkivet har i sitt yttrande anfört att det ställs inför en orimlig situation om skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen ska tolkas på samma sätt för de arkivhandlingar som Riksarkivet förvarar för hela staten, jämfört med de arkiv som andra myndigheter själva har.

JO konstaterar att det inte finns något undantag för Riksarkivets verksamhet i skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen. I stället anser JO att Riksarkivet som statlig arkivmyndighet borde föregå med gott exempel när det gäller att förvara och lämna ut arkivhandlingar. 

Det är ett bra beslut och jag håller med JO om att Riksarkivet borde vara ett gott föredöme. 

Sekretess för elstöd

Nu har riksdagen antagit förslagen om sekretess med mera för stöd till elkonsumenter. Lagändringarna i offentlighets- och sekretesslagen och skatteförfarandelagen träder i första hand i kraft den 1 februari 2023 och en andra lagändring i skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Förslagen har kritiserats, framför allt har kritiken riktat sig mot den korta tid som förslaget har tagits fram på och de korta remisstider som har gällt. Det har ändå blivit bättre lagtext tack vare de remissomgångar som har hållits. Jag har förståelse för att ärendet har hastats igenom, men också förståelse för kritiken mot hasten. Lagrådet har också framfört relevant kritik i sak mot att det över huvud taget skulle bli sekretess i de här fallen. Den som är närmare intresserad av det kan läsa om det i propositionen och bilagorna till den. 

Slaget vid Breitenfeld

På kommunhuset i Örebro finns det kodlås för de flesta dörrarna. Koden byts ut varje dag. I min egenskap av kommunpolitiker och därmed känd i receptionen, kan jag alltid få dagens kod, när jag frågar efter den. Det fick jag även i tisdags, när jag var där för att delta som ledamot vid sammanträde med kommunfullmäktige. 

Receptionisten berättade att tisdagens kod var 1631: "En minut i halv fem."

"Slaget vid Breitenfeld", sade jag.

Receptionisten ställde sig frågande till detta, men sade sedan att hon skulle leta rätt på vad det betydde. 

Det är inte många årtal som jag tycker att svenskar bör känna till. Årtalet för slaget vid Breitenfeld, Gustav II Adolfs och Sveriges första stora seger under trettioåriga kriget, är ändå ett sådant årtal. Kanske lärde sig receptionisten det senare under dagen. Jag hoppas det. 

Långa debatter

Kommunfullmäktige i Örebro kommun höll sammanträde i dag. Det var många interpellationer och motioner på dagordningen, men vi hann bara med några få. Det berodde på att debatterna blev långa. Några av ledamöterna tycker om att ta debatt och att älta samma argument om och om igen. Jag har inget emot långa debatter, om det kommer nya argument. Det är tråkigt när det är samma argument som anförs gång på gång. Tyvärr var det på det senare sättet vid många av dagens debatter. Det är tråkigt. Debatten ska vara fri, men den kan bli tråkig ändå. 

Egna medel, ingen dagersättning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 13 januari 2023 (mål nr 6933-20) slagit fast att ett beslut om dagersättning till en asylsökande kunde ändras när han fick egna medel. Den asylsökande hade tagits i förvar och Migrationsverket hade då fattat ett beslut om dagersättning till honom som inte var begränsat i tid.

Senare kom det fram att han hade egna medel på omkring 1 500 kr, som han berättade att han hade fått vid ett besökstillfälle. Migrationsverket beslutade att dra in dagersättningen. Det var ett beslut som ändrade ett tidigare beslut som var gynnande för den enskilde.

Efter överklagande finner HFD att det är en förutsättning för rätten till bistånd att den asylsökande saknar egna medel. Det finns också stöd för detta i förarbetena. Sammantaget har Migrationsverket haft rätt att ändra sitt tidigare beslut.

Det är en mycket bra dom. Det borde vara självklart att varje beslut om offentlig ersättning till en enskild, som är beroende av att den enskilde saknar andra medel för sin försörjning, bara gäller till dess att den enskilde får egna medel. Nu fanns det också stöd för det i rättsordningen och med den här domen blir det tydligare klarlagt. 

Ny postlåda

För en vecka sedan blev vår postlåda demolerad av en bil som fick sladd. Föraren lämnade namn och telefonnummer, vilket jag tackade honom så mycket för, när jag ringde och pratade med honom. 

I dag köpte jag och monterade en ny postlåda. Den är svart, vilket är snyggt. Jag skickade kort på postlådan och kvittot till föraren, som swischade mig pengar för den. Det tackade jag för. Det är bra med hederliga människor som står för de skador de har orsakat. 

Högre studier

I dag läste jag ett debattinlägg på Facebook. En person hade skrivit att alla kan lära sig att läsa och skriva, men att inte alla har fallenhet för högre studier. Sedan skrev hon att i Sverige vänder man på det: alla kan inte lära sig att läsa och skriva, men alla ska ha rätt att klara avancerade teoretiska studier.

Jag kommenterade det så här:

Ett problem är att många som har lätt för avancerade teoretiska studier tror att andra just därför egentligen har lika lätt för det.

När jag gjorde notarietjänst på länsrätt var det en gång en av de andra notarierna som tyckte att juristlinjen inte hade varit svår, den borde alla kunna klara av. Flera instämde i det yttrandet. Jag invände. Jag sade att även om de flesta jag umgicks med socialt skulle klara det, de var också akademiker, trodde jag inte alls att de flesta i befolkningen skulle klara det. Jag exemplifierade med de personer som vi alla hade erfarenhet av i mål om försörjningsstöd och liknande. Motvilligt fick nog de övriga erkänna att de hade gått en utbildning som inte var så lätt att ta sig igenom.

Inget vite för kvinna som tog med 1½-åring till rättegång

Högsta domstolen har i dom den 28 december 2022 (mål nr Ö 1120-22) upphävt ett vite som en tingsrätt hade dömt ut och som hovrätten hade upprätthållit. 

Målet gällde en kvinna som hade blivit kallad till rättegång. Hon kom till rättegången och hade med sig sitt barn, som var drygt 1½ år gammalt. Tingsrätten dömde ut vite mot henne som om hon hade uteblivit från domstolen, för att rättegången inte ansågs kunna hållas när det lilla barnet var närvarande. Hovrätten höll med tingsrätten.

Högsta domstolen konstaterar att vite har en straffrättslig karaktär. Viten får därför bara dömas ut om skälen för att döma ut viten är klara. Bestämmelsen om vite för att utebli från rättegång handlar bara om att just utebli. Den som kommer, men av andra skäl agerar på ett sätt så att domstolen anser att rättegången inte kan hållas, kan inte ådömas vite för att utebli från rättegången. Sedan lägger Högsta domstolen till att den som kommer, men avviker innan rättegången är klar, kan ådömas vite för att utebli. 

Det är en bra dom. Viten ska givetvis bara dömas ut om en bestämmelse om vite tillåter det. En bestämmelse om vite kan inte tolkas analogt, så som tingsrätten och hovrätten verkar ha gjort.

Varken i tingsrättsdomen, hovrättsdomen eller Högsta domstolens dom framkommer det vad det var som innebar att tingsrätten ansåg att rättegången inte kunde genomföras. Det kan inte bara vara det faktum att ett litet barn var med. Många barn i den åldern kan mycket väl vara tysta och lugna, så att de inte stör en förhandling eller liknande i det rum där de befinner sig. Nu spelade det till slut ingen roll i Högsta domstolen, men det är avgörande skäl som jag anser saknas i domarna från tingsrätten respektive hovrätten. 

Kort besök

I dag har jag semester. Omkring kvart över tio på förmiddagen satt jag godan ro i sovrummet och tittade på saker på mobiltelefonen, när hundarna började skälla. Gick för att se vad det kunde vara frågan om och såg en skymt av en äldre man i mörk jacka och blå mössa gå på gången utanför köket. När jag väl hade fått på mig skor och jacka och gick ut, fanns det bara skospår kvar i snön. Mannen hade gått fram till grinden till hundgården som vi har utanför ytterdörren, men inte gått in och inte knackat på, utan vänt och avlägsnat sig igen. Vad han ville är ett mysterium.