Drottning Margrethe II abdikerar

Drottning Margrethe II av Danmark abdikerar i januari, till förmån för sin äldste son, kronprins Frederik. Hon meddelade detta i sitt nyårstal i dag. Enligt vissa uppgifter kom det som en överraskning för danskarna i allmänhet.

Meddelandet om abdikationen kom som en överraskning för mig också. Jag har trott att Margrethe II skulle göra som Elizabeth II av Storbritannien (m.fl. länder) och sitta livet ut. Det traditionella sättet för en monark att avgå, är med döden, även om det har blivit mer vanligt att monarker abdikerar till förmån för sina ersättare under de senaste decennierna. Det finns väl en god tanke i att kunna lämna över plikterna innan de krämpor som kommer med åldern gör arbetet för hårt. Jag tycker ändå att det är sorgligt. Förhoppningsvis blir det ändå bra under omständigheterna för Margrethe II och Frederik. 

Inget om hundutställningen

Det var ett uppslag i Nerikes Allehanda i dag om vad som hände i Askersund 2023, men inte ett ord om den internationella hundutställningen som hölls där den 12-13 augusti. Det var tråkigt. Bland hunduppfödare och andra hundutställare är det den årliga hundutställningen som Askersund är känt för, mer än vad Örebro är, där det inte hålls någon så stor utställning. 

Det går bättre för norsk ishockey

För en tid sedan hotade norska ishockeyförbundet med att lägga ned nästan alla landslag. Det hade gått för dåligt ekonomiskt, främst för att de hade fått för få sponsorer. Nu har det börjat ordna upp sig. För första gången på länge är också Norge med i junior-VM, som pågår just nu. 

Det är bra att Norge fortsätter vara med i landslagsishockeyn. Norge är inte något av de bästa länderna, men bra nog för att förtjäna att vara med på sportsliga grunder i flera turneringar. Sedan får gärna Sverige, Finland och även Danmark göra bättre ifrån sig än Norge. Det finns ju ändå så många andra vintersporter där Norge dominerar. Det är bra att Norge är med även i ishockey. 

Knappar på sociala media

Det finns många olika sociala media, Facebook, Instagram, med flera. Oftast går det bra att bara trycka på en knapp på skärmen för att gilla ett inlägg där. Några har fler sådana möjligheter att reagera snabbt.

I dag såg jag en bild på förslag till fler snabba reaktioner. Det skulle vara sådant som: ”Ogilla”, ”Ingen bryr sig” (fast den som skulle använda en sådan skulle ändå bry sig något) eller ”För dramatiskt”. 

Den möjlighet till snabb reaktion som jag helst skulle vilja ha fanns inte med. Den skulle lyda: ”Det här går inte att förstå”. Det är inte för att vara elak, det händer faktiskt då och då att någon har skrivit ett inlägg som inte går att förstå. Det kan vara språket som haltar, en premiss som saknas, argument som inte leder till någon slutsats eller något annat. Då vore det lättast att kunna trycka: ”Det här går inte att förstå”, så kanske den som gjort inlägget skulle tänka till och förtydliga det. Det vore väl bra? 

En paragraf hade kunnat vara fler

Det har kommit en ny förordning (2023:883) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2024 års val till Europaparlamentet.

Förordningen består av en enda paragraf, uppdelad på tre stycken. Det första stycket är långt och innehåller en numrerad uppräkning. Om jag själv skulle ha skrivit förordningstexten, skulle jag ha delat upp de tre styckena på tre separata paragrafer. Det hade gjort förordningen lättare att läsa. 

Förr användes inte paragrafnumrering, när det bara fanns en paragraf i en lag eller en förordning. Det borde fortfarande vara onödigt att använda det. Om en förordning bara får en enda, ganska lång paragraf, vore det ändå bättre att dela upp den paragrafen i flera. I sådana fall ser det inte onödigt ut med paragrafnumrering. 

Ingen diskriminering när arbetsgivaren förbjöd anställda att bära synliga religiösa symboler

Arbetsdomstolen har i dom den 13 december 2023 (domen AD 2023 nr 71, mål nr B 5022) funnit att en arbetsgivares policy, som har inneburit förbud för en trygghetsvärd i tunnelbanan att bära muslimsk huvudduk, inte har stått i strid med förbudet mot diskriminering på grund av kön och religion.

Arbetsgivarens policy, kallad neutralitetspolicy, har inneburit förbud mot varje synlig symbol som visar religiös, politisk eller filosofisk övertygelse. Efter en grundlig genomgång av EU-rätt och svensk rätt har Arbetsdomstolen kommit fram till att denna policy varken har inneburit direkt eller indirekt diskriminering av den kvinna som inte fick bära huvudduk i arbetet. 

Det är en bra, väl avvägd dom. Förhoppningsvis kommer inte de som vill ha ännu fler och mer omfattande förbud mot religiösa uttryck att dra för stora växlar på domen. Den som vill ha en balanserad syn på frågorna får gärna läsa hela domen. Det finns en länk till domen på den sida som jag har länkat till ovan. 

Kostnader innan bygglov var klart

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 7 december 2013 (mål nr 1171-23) avslagit en begäran om rättsprövning för ändring av ett beslut av regeringen.

Målet gällde ett bygglov, där en man hade fått bygglov av kommunen. Länsstyrelsen överklagade, eftersom fastigheten låg inom ett riksintresse för Försvarsmakten för närheten till ett skjutfält. En utbyggd bostad kunde i förlängningen medföra problem för Försvarsmaktens skjutningar, som medför buller. Regeringen beslutade att fastighetsägaren inte skulle få bygglov, med hänsyn till riksintresset.

Fastighetsägaren anförde bland annat att han skulle förlora 1,5 miljoner kronor på redan vidtagna investeringar, om han inte skulle få bygglovet. Det kommenterade HFD inte ens. Jag tycker att det är märkligt att en fastighetsägare bestämmer sig för att investera så mycket pengar i ett bygge, när bygglovet inte har vunnit laga kraft och har överklagats. Fastighetsägaren kan inte ha varit omedveten om närheten till skjutfältet och det är allmänt känt att beviljade bygglov kan överklagas. Det var rätt av HFD att inte ta hänsyn till den invändningen, anser jag. 

Skatten på plastbärkassar tas bort

Enligt en ny lag (2023:802) om upphävande, upphävs lagen (2020:32) om skatt på plastbärkassar från den 1 november 2024. 

Det är bra att lagen upphävs. Den hade förvisso ett miljövänligt syfte, att minska konsumtionen av plastbärkassar och mängden plast som förorenade haven, men lagen slog fel. Det är inte i haven i Sveriges närhet som det finns mängder med plastskräp, svenskar skräpar inte ned på det sättet. Lagen slog också mot svenska tillverkare av bärkassar av plast gjord på icke fossila material, vilket gjorde att bärkassar av plast gjorda på fossila material utomlands gynnades. 

Det enda tråkiga är att det är först den 1 november nästa år som lagen upphävs. Det finns skäl till att det måste få ta sin tid, men tråkigt är det, likafullt. 

Prövotid för körkort för traktor och moped klass I

Genom propositionen Prövotid för körkortsbehörigheten AM (prop. 2023/24:43) föreslår regeringen nya regler för den som tar körkort med behörighet AM.

Förslaget innebär att det införs en prövotid på ett år för den som tar denna körkortsbehörighet. Den som får körkortet återkallat under prövotiden behöver göra alla prov igen för att åter få körkortsbehörigheten. 

Behörigheten AM ger rätt att köra traktor, inklusive A-traktor, och moped klass I (s.k. EU-moped). Det är ofta unga personer som tar sådana körkort, för unga för att ta körkort för bil. En oproportionerligt stor andel av dessa körkortsinnehavare begår trafikbrott, inte sällan med konsekvensen att deras AM-körkort återkallas. Om en sådan återkallelse skulle innebära att de skulle behöva ta körkortet på nytt, skulle det innebära en konsekvens som sannolikt skulle få flera AM-körkortshavare att tänka efter mer innan de gör något som kan leda till återkallelse av körkortet. På så sätt kan trafiksäkerheten öka. Det är bra. 

Övermästare

Efter en så kallad efterinstallering i går kväll är jag installerad som övermästare (ungefär motsvarande ordförande) i den Odd Fellow-loge där jag är med.

I januari blev jag undermästare (ung. motsv. vice ordförande). Vår övermästare sedan dess var tvungen att sluta av hälsoskäl, och logen valde mig till hans ersättare. Det vanliga är att vara undermästare i två år och sedan övermästare i två år. Nu blev det ett knappt år som undermästare för mig och kan bli tre år som övermästare. 

Tack till nomineringsutskottet som föreslog mig och till alla de bröder i logen som valde mig! Tillsammans kan vi göra något bra av det här.

Statligt stöd till färjetrafik till och från Gotland

Regeringen har utfärdat en ny förordning (2023:727) om statligt stöd till färjetrafik till och från Gotland.

Förordningen handlar om statligt stöd till företag som bedriver reguljär färjetrafik mellan Gotland och det svenska fastlandet. Syftet med stödet är att mildra de effekter på frakt- och biljettpriser som är en konsekvens av de extraordinära prisökningarna på naturgas i förhållande till andra drivmedel till följd av Rysslands krig mot Ukraina.

Det är rimligt att staten, med sina resurser, tar en del av kostnaderna för detta. Gotland är av strategisk betydelse för hela Nordeuropa. 

Religiösa symboler får förbjudas på offentlig arbetsplats

EU-domstolen har i dom den 28 november 2023 (mål nr C-333/22) slagit fast att en offentlig myndighet får besluta att alla dess medarbetare förbjuds att använda symboler för religiös eller filosofisk övertygelse på arbetsplatsen. Det gäller även medarbetare som inte har direkt kontakt med allmänheten.

Förutsättningen är att regeln tillämpas generellt, utan åtskillnad för någon personal, vid den aktuella förvaltningen och begränsas till vad som är nödvändigt. En myndighet som vill införa en helt neutral arbetsmiljö genom ett sådant förbud får alltså göra det. Till detta ska det finnas ett berättigat mål, i det aktuella fallet att ha en neutral arbetsplats. Regeln ska vara lämplig, nödvändig och proportionerlig i förhållande till detta ändamål.

Det är en väl avvägd dom. 

Ojämlik skola?

Vid kommunfullmäktige i dag satt jag som ordförande när en interpellation om ojämlikhet i skolan debatterades.

En av ledamöterna tog upp frågan om att kommunen ska lägga ned två skolor och frågade hur det påverkar ojämlikheten. När en annan ledamot begärde ordningsfråga och ifrågasatte om det hörde till ämnet för interpellationen, svarade jag att så som frågan var formulerad handlade den om ojämlikhet i skolan och gick inte utanför ämnet. 

Senare begärde interpellanten ordet och ifrågasatte också om frågan som tog upp nedläggning av skolor hörde till ämnet. Det gjorde mig litet irriterad, jag hade ju redan förklarat att jag bedömde att den hörde till ämnet. Det sade jag också, men lyckades undvika att låta alltför irriterad. Jag kan inte förstå varför interpellanten skulle upprepa samma ifrågasättande. Det var ohövligt. Jag hoppas att sådant inte sker igen. 

Överklagbara beslut

 Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar den 17 november 2023 (mål nr 6193-22 resp. 3691-22) dömt att Integritetsskyddsmyndighetens beslut att inte utreda ett klagomål vidare respektive att avsluta ett tillsynsärende utan åtgärd är överklagbara. Det är bra domar, som understryker de enskildas rätt till prövning i domstol. 

Slaget vid Narva

Den 20 november 1700 vann Sverige slaget vid Narva mot Ryssland.

Tyvärr var det bara ett slag, Ryssland vann senare kriget. Det var till stor nackdel för Sverige och för de som bodde i de av Ryssland erövrade områdena. 

Svenskt fördragsbrott avseende vapendirektiv

EU-domstolen slår fast den 9 november att Sverige måste betala 8 500 000 euro till EU för att ha infört regler från EU:s senaste vapendirektiv för sent. Det utgör ett brott mot EU:s fördrag. Reglerna skulle ha införts den 14 september 2018. Den 26 juli 2019 uppmanade EU-kommissionen att införa reglerna senast den 26 september 2019. Reglerna infördes i svensk rätt först den 1 juli 2023.

Det kan konstateras att det var de socialdemokratiskt ledda regeringarna, som styrde fram till valet 2022, som hade ansvaret för att ta fram de ändringar av svensk rätt som skulle behövas för att implementera reglerna från vapendirektivet. Det gjorde inte de regeringarna och det är därför där ansvaret ligger för att Sverige måste betala den aktuella avgiften. 

Många andra EU-länder klarade av att implementera reglerna i tid. Det handlade bara om att göra en liten insats för att ändra reglerna, utan extra betungande regelverk. Sådant klarade de socialdemokratiskt ledda regeringarna inte av. 

Stillestånd

Den 11 november 1918, etthundrafem år sedan i dag, tog första världskriget slut. Det var ett krig som aldrig skulle ha behövt inledas, som ledde till oerhörda förluster av liv och egendom och i förlängningen till flera hårda diktaturer i länder som Ryssland och Tyskland. Vi kan ändå högtidlighålla vapenstilleståndet, för det var bättre att det kom än att kriget skulle ha fortsatt. 

Till minne av Kristallnatten

För åttiofem år sedan utspelades det som kom att kallas Kristallnacht, Kristallnatten, i Tyskland. Det var nazister som följde den dåvarande nazistiska diktaturens politik och slog sönder judisk egendom. Allt krossat glas gav natten dess namn. 

Nu demonstrerar personer mot judar igen. Det är muslimer som gör det denna gång. De borde ändra sig. Det gjorde tyskarna, så det borde muslimerna också kunna göra. 

Gustav Adolfsdagen

Det är Gustav Adolfsdagen i dag, till minne av hjältekonungen Gustav II Adolf. 

Gustav II Adolf räddade protestantismen i Tyskland och Nordeuropa tack vare sin inblandning i trettioåriga kriget. För Sverige blev en del av resultatet provinser längs den tyska nordkusten. Det är tråkigt att inga av dessa områden längre är svenska, det gör Gustav II Adolfs betydelse i historien något mindre. 

Felparkeringar ledde till uppsägning av hyresrätt

Svea hovrätt har i dom den 27 oktober 2023 (mål nr H 4135-23) avslagit ett överklagande av en dom från hyresnämnden om att en man sades upp från den hyresrätt där han har bott. Han hade vid flera tillfällen parkerat fel, hindrat andra hyresgäster från att använda sina parkeringsplatser och fortsatt med det trots flera tillsägelser. 

Det är ett ovanligt skäl för att säga upp någon från en hyresrätt där han bor, men högst rimligt. Domen är bra. 

Urminnes hävd och strandskydd

En 74-årig kvinna uppförde en enkel byggnad i ett naturreservat. Hon hänvisade till att hennes släkt hade haft en likadan byggnad på platsen i 230 år, till dess den eldades upp av Kronofogdemyndigheten 2018 sedan länsstyrelsen dömt ut den som olovlig 2011. Kvinnan åtalades, men friades i tingsrätten på grund av urminnes hävd. Hon fälldes emellertid i hovrätten, som ansåg att urminnes hävd inte befriade henne från skyldigheten att först ansöka om och beviljas strandskyddsdispens för uppförandet av byggnaden. 

I en artikel på Norstedts juridik frågar sig en f.d. domare/advokat/föreläsare varför det ska krävas strandskyddsdispens för någon som vill utöva sin kultur genom att återuppföra en gammal byggnad. Han tycker inte att det är konstigt i sig att man ska ansöka om strandskyddsdispens för återuppbyggnaden, men anser att frågan är större än vad som antyds av domskälen. Det finns andra rätter enligt urminnes hävd och skulle då inte detta också i det aktuella fallet utgöra en rimlig grund vid sidan om strandskyddet?

Personligen anser jag att domen är riktig och att det inte finns behov av att problematisera frågan så som görs i artikeln. Reglerna om strandskyddsdispens har ifrågasatts och tillämpningen gör det ibland för svårt att få bygga, men de gäller lika för alla i landet. Om man kan åberopa urminnes hävd för en byggnad, går det bra att göra det vid ansökan om strandskyddsdispensen. Då går allt rätt till och urminnes hävd kan mycket väl bli ett skäl för att få strandskyddsdispens. 

I artikeln hänvisas till att kvinnan är same och borde ha rätt att utöva sin kultur som urbefolkning. Det kan inte vara ett skäl till att slippa ansöka om strandskyddsdispens. Svenskar (och blekingar/bohuslänningar/hallänningar/skåningar) är urbefolkning i större delen av landet och om det skulle gå att slippa ansöka om strandskyddsdispens på grund av att man är urbefolkning skulle strandskyddsdispensen inte gälla gentemot det stora flertalet av Sveriges befolkning. Så kan vi inte ha det. Lagen ska gälla lika för alla i landet. 

Civilbefolkning

Det är synd om civilbefolkningen i Gaza, som drabbas av Israels offensiv.

Det var synd om den tyska civilbefolkningen 1945 också. Inte kunde det vara skäl för britter, amerikaner och kanadensare att avsluta sin offensiv.

Skyddad ursprungsbeteckning

Det finns över sjuhundra sorters livsmedel i EU som har skydd genom beteckningen Skyddad ursprungsbeteckning. Av dessa är det bara nio som kommer från Sverige. Nu har det inletts en kampanj för att fler svenska tillverkare av livsmedel ska ansöka om och få Skyddad ursprungsbeteckning. 

Jag hoppas att det är många i Sverige som hörsammar detta. Sverige har fina traditioner, exempelvis när det gäller kryddade brännvin. Flera svenska brännvin borde kunna få beteckningen. 

Kumla kommun ska sänka sin skatt

De styrande partierna i Kumla kommun föreslår sänkt kommunalskatt. Det är visserligen bara med sex öre per hundralapp, men varje skattesänkning är en fördel för folket. Det är bra gjort av de styrande politikerna. 

En kommun är inte en myndighet

Det är förvånansvärt ofta som folk talar om kommuner (eller regioner) som myndigheter. Så sker även de mest formella sammanhang, trots att en kommun inte är en myndighet. 

En kommun är en juridisk person, som inom sig har ett antal myndigheter. Normalt går det att säga att en kommunal nämn är en myndighet, med tillhörande förvaltningsorganisation. Kommunstyrelsen är en typ av kommunal nämnd. 

Nyligen utfärdade regeringen den nya förordningen (2023:579) om viktigt meddelande till allmänheten. Där står det bland annat följande:

Vilka som får begära sändning

Viktigt meddelande

3 § Följande myndigheter får begära sändning av ett viktigt meddelande till allmänheten om varning och information:

– kommuner,

– regioner,

–beredskapsmyndigheter enligt förordningen (2022:524) om statliga

myndigheters beredskap,

– Försvarsmakten, och

– Regeringskansliet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela ytterligare föreskrifter eller i enskilda fall besluta om vilka som därutöver får begära sändning av viktiga meddelanden till allmänheten om varning och information.

Det hade varit bättre om det hade stått att de nämnder som kommuner respektive regioner bestämmer får begära sändning. Rimligtvis kommer fullmäktige att fatta beslut om vilka nämnder det blir som får begära sändning, oavsett det som står i paragrafen. När paragrafen nu ändå inleds med orden: ”följande myndigheter”, borde det sedan inte hänvisas till något som inte är myndigheter.

Skadegörelse att klottra på redan nedklottrad mur

Svea hovrätt har i dom den 6 oktober (mål nr B 15082-22) dömt två män för skadegörelse, sedan de hade klottrat på en kyrkmur.

Männen friades i tingsrätten för att muren redan var nedklottrad. Hovrätten ansåg – liksom den skiljaktiga i tingsrätten – att utgångspunkten måste vara att det är förbjudet att måla på annans egendom. De båda åtalade var i vart fall likgiltiga inför att målandet skulle kunna innebära en skada för murens ägare. 

Det är en bra dom, där jag håller med om hovrättens resonemang. Det var bra att den friande domen i tingsrätten överklagades och att männen fälldes i hovrätten. 

Hamas terrorism

Hamas angriper Israel, dödar eller rövar bort civila. Det måste bli hårda konsekvenser mot sådan terrorism. Jag hoppas och tror att Israel med sin försvarsmakt kan slå tillbaka och besegra Hamas. 

Frihetsdag

 En frihetsdag är det i dag: dagen för motståndet mot löntagarfonderna. 

A-traktorer kommer att behöva vinterdäck

Nu har ändringen i trafikförordningen (1998:1276) kommit, som säger att en A-traktor måste ha vinterdäck vid vinterväglag på samma sätt som exempelvis en bil. 

Ändringen sker genom förordningen (2023:565) om ändring i trafikförordningen (1998:1276). Den träder i kraft den 1 december i år, kravet gäller den 1 december–31 mars. I förordningstexten används begreppet ”traktor som utgörs av en ombyggd bil”. Det är det formella sättet att beskriva en A-traktor i lagtext och förordningstext. Begreppet ”A-traktor” är informellt. För övrigt kan nämnas att begreppet ”EPA-traktor” är ett motorredskap och inte samma sak som en A-traktor och att EPA-traktorer inte har fått nyregistreras sedan 1970-talet. 

Förändringen är bra, A-traktorer bör ha vinterdäck vid vinterväglag. 

Egna hem

Vid dagens kommunfullmäktige i Örebro debatterades några motioner från Vänsterpartiet om kommunens allmännyttiga bostadsbolag Örebrobostäder (Öbo). 

En av vänsterpartiets ledamöter beskrev i talarstolen hyresrätterna i allmännyttan som ”egna hem”. Det är en felaktig användning av begreppet ”egna hem”. Detta begrepp står för småhus som ägs av den som bor i huset. Det är stor skillnad mellan att hyra en lägenhet, normalt i ett flerbostadshus, jämfört med att äga sitt eget hus. Äganderätt ger ett eget hem, hyresrätt gör det inte. 

Det är en sak att argumentera för sina åsikter, hur skilda från andras åsikter de egna åsikterna än är. Det är en annan sak att använda positivt laddade begrepp med viss betydelse, i en helt annan betydelse. Detta borde debattörer avstå ifrån. 

Bifall på Kennelfullmäktige

En av de propositioner som behandlades på Kennelfullmäktige i dag gällde mandat och anmälan av delegater och suppleanter till Kennelfullmäktige. Det är medlemsorganisationerna som har mandat på Kennelfullmäktige och ska anmäla in namn och kontaktuppgifter för sina delegater och suppleanter till Centralstyrelsen. Enligt propositionens förslag skulle anmälan ske senast två månader innan Kennelfullmäktige. Tidsgränsen skulle vara kompromisslös.

Jag yrkade att det skulle läggas till ett stycke om att ifall det förekommer särskilda skäl, får Centralstyrelsen besluta att en medlemsorganisation får anmäla delegater eller suppleanter vid en senare tidpunkt än två månader innan Kennelfullmäktige. Det behövs en sådan säkerhetsventil, ifall någon medlemsorganisation blir försenad. Centralstyrelsen jämkade sig med mitt yrkande och Kennelfullmäktige biföll yrkandet. 

Det är roligt att kunna göra skillnad. 

Ny ordförande

På Kennelfullmäktige i går fick Svenska Kennelklubben en ny ordförande för Centralstyrelsen, som är organisationens högsta organ under tiderna mellan Kennelfullmäktiges möten vartannat år. Den tidigare ordföranden valde att inte kandidera till omval. Nu valdes Britt-Marie Durnell till ordförande. Hon har erfarenhet från Centralstyrelsen och kan säkert bli en bra ordförande. 

Det här skriver jag på söndagens morgon. I dag behandlas propositioner och motioner. Vissa förslag kommer att leda till debatt. Det blir intressant. Debatterna i går var sakliga och positiva, vilket är bra. 

Länsklubbsfullmäktige

Det var Länsklubbsfullmäktige i dag, det organ där företrädare för Svenska Kennelklubbens regionala klubbar träffas och fattar beslut som är gemensamma för dem. Mötet gick fort. Den enda debatten av någon längd rörde medlemsavgifterna, där det efterfrågades fler besparingar för att trots inflationen slippa höja avgifterna så mycket. Det ledde till vissa bra resultat. 

Det lär bli fler debatter på Kennelfullmäktige i morgon och på söndag. 

Till frågan om kusinäktenskap

På senare tid har det förekommit debatt om ett förslag från regeringspartierna om att förbjuda äktenskap mellan kusiner. Ett sådant förbud vore viktigt främst av två orsaker. Dels leder kusinäktenskap till inavel, om äktenskapet leder till barn, dels har det blivit allt vanligare med kusinäktenskap i Sverige på senare decennier, eftersom det är vanligt bland en del grupper som i stora antal har invandrat till Sverige under denna tid. Förr var kusinäktenskap ovanliga i Sverige, då fanns det inget större skäl till att ha förbud.

Problemen med inavel finns på andra håll också, men där har vi kloka uppfödare och en vettig organisation som aktivt arbetar för att minska problemen och de risker de medför. Den information om inavel som Svenska Kennelklubben har om hundar är relevant även för människor.

Stor höjning av basbeloppet

Basbeloppet enligt socialförsäkringsbalken höjs från den 1 januari 2024. Årets belopp är 52 500 kr, i sig en höjning från 48 300 kr 2022. Nästa år blir det 57 300 kr. Det är inflationen det här beror på.

En stor del av skulden faller på förra regeringen och riksdagsmajoriteten, som såg till att flera fungerande kärnkraftverk lades ned och planer på nya inte blev verklighet. På så sätt har elen blivit dyrare och det påverkar hela samhället. Det innebär också sämre möjligheter att komma till rätta med utsläpp av fossila avgaser som är växthusgaser. Miljöpartiet har alltid hållit sin fobi mot kärnkraft som viktigare än att minska utsläppen av de fossila avgaserna. 

Ingen folkomröstning om BRT

Förra våren beslutade kommunfullmäktige i Örebro kommun att inte hålla folkomröstning om införandet av kollektivtrafiklösningen Bus Rapid Transit, BRT. Det hade inte kommit in tillräckligt många namnunderskrifter för att tvinga fram en folkomröstning och majoriteten i fullmäktige såg inga andra tillräckliga skäl för en folkomröstning.

Beslutet överklagades genom kommunalbesvär till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet. Kammarrätten gjorde ingen ändring. I dag har Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 7613-22) beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Kommunfullmäktiges beslut står därmed fast.

En eventuell folkomröstning borde ha hållits innan det första beslutet om att börja införa BRT. Förslaget om folkomröstning kom först sedan gator börjat byggas om. Efter kommunfullmäktiges beslut om att inte hålla folkomröstning har arbetet med BRT fortsatt. Ur den synvinkeln är det bra att domstolarna inte gjorde någon ändring. 

Ersättning för nekad avverkning

Östersunds tingsrätt har i dom den 1 september 2023 (mål nr M 1213-22) tilldömt tre privatpersoner, som tillsammans äger en skogsfastighet, ersättning på nästan 5 miljoner kronor från staten.

Skogsstyrelsen hade beslutat att avslå skogsägarnas ansökningar om avverkning på tre olika platser med hänvisning till 18 § skogsvårdslagen (1979:429). Bestämmelsen säger att tillstånd till avverkning inte får ske om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Enligt 19 § samma lag har fastighetsägare rätt till ersättning för sådana beslut om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Kammarkollegiet hade, för statens räkning, medgett ersättningsskyldighet, men ansett att beloppet borde vara lägre. Tingsrätten ansåg att den värdering som skogsägarna åberopade borde läggas till grund för värderingen.

Det är en intressant dom. Det är mest en fråga om värdering och ersättningens storlek, men även det har ett allmänintresse. Det återstår att se om domen överklagas. 

Kungen och Nobelfesten

Nobelstiftelsen hade tänkt bjuda in Rysslands och Vitrysslands ambassadörer till Nobelfesten. Det gjorde stiftelsen inte förra året. Omedelbart kom det mycket kritik mot Nobelstiftelsens beslut. Flera politiker tänkte tacka nej till Nobelfesten. Kungen övervägde att tacka nej.

Ett nej från kungen hade kunnat ses som ett politiskt ställningstagande, fast kungen står över partipolitiken. Däremot hade det kunnat se ännu mer ut som ett politiskt ställningstagande om kungen hade deltagit.

Svenska kungar har alltid deltagit frivilligt vid prisceremonin och på Nobelfesten. När det gäller Nobelfesten var det nuvarande kungen som började delta. Ingenting säger att det måste vara kungen som delar ut Nobelprisen. Han gör det, för att han vill det och att det ger ytterligare glans åt Nobelpriset, ett pris som i sin tur ger glans åt Sverige.

Nu löste sig situationen genom att Nobelstiftelsen ändrade sig. Kungens övervägande hade nog betydelse, på ett bra sätt. All heder åt kungen.

Bra av Nobelstiftelsen att ändra sig.

Rimligare ny praxis

Nobelstiftelsen har ändrat sin praxis. Nu kommer alla riksdagspartiers partiledare att bjudas in till Nobelfesten, även Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. 

Denna nya praxis är mer rimlig än den gamla. Nobelstiftelsen bör stå över partipolitiska skillnader. Varje parti i riksdagen representerar minst 4 % av väljarkåren. Om några partiledare ska bjudas in, bör alla bjudas in. 

Infrastrukturavgifter och kartläggning

Under många år har infrastrukturavgifter i Sverige tagits ut för färd på bron över Motalaviken på väg 50 och bron över Sundsvallsfjärden på Europaväg 4. Från den 1 oktober 2023 kommer infrastrukturavgift också att tas ut på den nybyggda bron över Skurusundet på väg 222. Det som är bra med detta, är att uppgiften om att någon måste betala infrastrukturavgift i ännu mindre mån kan användas för att se var personen har färdats. Det är positivt för de resandes personliga integritet. 

Paj

Det känns som om något är paj i samhället, när man har lämnat paj i frysen på kontoret, men kommer tillbaka några dagar senare och pajen är borta. Så var det för mig vid lunch i dag. Lyckligtvis hade jag en annan matlåda. 

Sen rättsprocess

Den före detta formel 1-föraren Felipe Massa från Brasilien körde för Ferrari 2008. Han förlorade kampen om att bli världsmästare med en poäng. Nu har han inlett vad som kan bli en rättsprocess för att få ersättning för att han inte blev världsmästare. Han menar att om ett av loppens resultat hade strukits, då en förare manipulerade resultatet genom att medvetet krascha sin bil, hade totalpoängen fallit ut till hans fördel. 

Enligt reglerna hos internationella bilsportförbundet FIA är det alldeles för sent att protestera mot resultaten nu. Protester får ske, men det måste ske inom kort tid från händelserna. Rimligtvis borde det också vara för sent att få ekonomisk ersättning, men det måste bero på vilka preskriptionsregler som är tillämpliga, eventuellt också om preskriptionsavbrott har skett. 

Sammantaget ser det ut som en alltför sen rättsprocess. Varför den kommer först nu framgår inte. Felipe Massa framstår som en dålig förlorare. 

Böneutrop borde inte vara tillåtna i Sverige

En imam från den lilla muslimska inriktningen ahmadiya skriver i Expressen och uttrycker att det är bra att vara muslim i Sverige, med landets friheter. Samtidigt finns det oroande delar i texten. Han skriver bland annat att han i Sverige kan få tillstånd till böneutrop.

Det borde finnas ett generellt förbud mot böneutrop i Sverige. Det finns flera skäl för det. För det första finns det armbandsur, mobiltelefoner med mera som kan hålla tiden för böner för muslimer utan böneutrop. För det andra – och viktigare – handlar böneutrop också om att utropa islams överhöghet över hela det område där böneutropet hörs. Sverige är inget muslimskt land, därför ska det inte förekomma böneutrop.

Kommunfullmäktiges presidium

I dag möttes kommunfullmäktiges presidium för Örebro kommun. Jag sitter med där som förste vice ordförande i kommunfullmäktige. Vi kommer att ha ett sammanträde med kommunfullmäktige i augusti. Det är inte varje år vi har det, men nu har vi det för att arbeta av ett stort antal interpellationer och motioner som har blivit bordlagda gång på gång. Förhoppningsvis hinner vi med många ärenden. Alla ledamöter kommer inte att få de resultat de önskar, men det är lika viktigt att de i alla fall får ett resultat. 

Hundutställningar

Förra helgen deltog jag vid arrangerandet av Örebro läns kennelklubbs internationella hundutställning i Askersund. Det är en årlig officiell hundutställning och den största i vårt län. Hundutställningar är bra för att utvärdera avel av hundar och för uppfödare att möta varandra och se andra hundar i rasen. Det är trevligt med hundutställningar, inte minst att arrangera dem. Jag ser redan fram emot nästa års utställning. 

Saluvagnsskyltars placering

En man som varit bilhandlare i tio år har dömts den 1 augusti 2023 (mål nr B 4611-23) av Hovrätten för Västra Sverige till böter på 500 kr för brott mot förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning.

Mannen hade kört en bil med stöd av saluvagnslicens, men hade haft den gröna saluvagnsskylten liggande innanför vindrutan i stället för väl synlig bakåt. Skylten hade sugproppar för att kunna sitta på insidan av en bilruta. Förklaringen var att bilens bakruta var tonad, så att han ansåg att skylten inte skulle synas genom den. Han menade också att han hade gjort så många gånger tidigare och inte blivit ifrågasatt av polis för det. Hovrätten ansåg likafullt - liksom en skiljaktig mening i tingsrätten, där mannen annars friades - att skylten inte hade varit synlig.

För mig framstår det som självklart att saluvagnsskylten, om den ligger innanför framrutan, inte är tillräckligt synlig vid bilens färd. Det kan tyckas onödigt att ta upp ett mål i hovrätten för ett brott som ger böter på 500 kr, men det har inte bara betydelse i det enskilda fallet, utan ger också vägledning för många för framtiden. På så sätt är det en bra dom.

Mildrande riktning?

Hovrätten för Övre Norrland har i dom den 1 augusti 2023 (mål nr B 630-23) fastställt en tingsrättsdom om våldtäkt.

Den åtalade mannen var turkisk medborgare som hade uppehållsrätt i Sverige för att han är gift med en kvinna som är bulgarisk medborgare och arbetar i Sverige. Hon är alltså EU-medborgare. Våldtäkten utfördes på en annan kvinna.

Hovrätten skrev i domen i fråga om utvisning, att omständigheten att mannen är gift med en EES-medborgare som för närvarande bor och arbetar i Sverige är en sådan omständighet som enligt hovrätten skäligen bör beaktas i mildrande riktning vid bedömning av om återreseförbudet ska tidsbegränsas. Här anser jag att hovrättens bedömning är felaktig - även om den inte uttryckligen strider mot reglerna för utvisning och återreseförbud. Mannen har begått ett allvarligt sexualbrott och varit otrogen mot sin hustru. Då borde inte hustruns medborgarskap i ett EU-land tala till hans fördel. Typiskt sett borde hustrun inte ha något intresse av att mannen skulle kunna resa åter till Sverige eller till hennes hemland, eller att längre vara gift med honom. Utifrån det begångna brottet och den därmed sammanhängande otroheten, borde det inte finnas någon förmildrande effekt av att mannen har en hustru i Sverige som är EU-medborgare.

Reglerna om utvisning och återreseförbud borde nog ses över, med anledning av den här domen.

Namnsdagar är en kristen företeelse

I en ledarartikel i Aftonbladet förespråkas att Mohamed skulle få en namnsdag. Det främsta skälet är tydligen att det finns många som bor i Sverige nu som heter Mohamed.

Namnsdagar är en kristen företeelse. De har sitt ursprung i det katolska firandet av helgon på särskilda dagar. Vid den senaste uppdateringen av svenska namnsdagslängden deltog Svenska kyrkan, just av skälet att namnsdagar har ett kristet ursprung. Det finns ingen anledning att lägga till namnsdagar bara för att många människor i Sverige har vissa namn, det är inte det namnsdagslängden är till för. 

Förslaget i ledarartikeln bör avvisas. 

Lagförslag om fler sanktioner mot terrorism

Regeringen har beslutat om en proposition till riksdagen (prop. 2022/23:137) om ekonomiska sanktioner mot terrorism. I propositionen föreslås bland annat en ny lag om frysning av tillgångar. Det är bra med fler sanktionsmöjligheter mot terrorism. Dessutom kommer lagen att innebära att Sverige bättre uppfyller internationella överenskommelser om kamp mot terrorism, vilket alltid är bra. 

Dömd för dataintrång

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 24 juli 2023 (mål nr B 2546-23) fastställt en dom om dataintrång. En undersköterska hade fyra gånger läst i en journal för en patient som hon inte vårdade och dömdes för detta till dagsböter, skadestånd på 5000 kronor till patienten och att betala avgift till brottsofferfonden. 

Det är en bra dom, dataintrång ska leda till påföljder. 

En sammanfattning om yttrandefrihet

Yttrandefriheten är betydligt viktigare än rätten att slippa känna sig kränkt av att någon annan bränner sitt eget exemplar av en bok.

Det är inget bra argument att bränna en bok, men yttrandefriheten är till för alla typer av yttranden, inte bara de intellektuella resonemangen.

Hur länder i UNHCR röstade om yttrandefrihet

I FN:s flyktingorgan UNHCR lade Pakistan fram ett förslag till resolution om att fördöma den delen av yttrandefriheten som gäller att bränna Koranen. En majoritet av länderna som har representanter i UNHCR röstade för resolutionen, men de länder som är mest kända för demokrati och rättsstat röstade emot den. EU-länderna, Storbritannien och USA ansåg att resolutionen stod i strid mot mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. 

En sammanställning av hur länderna röstade visar följande:

Ja till resolutionen: Algeriet, Argentina, Bangladesh, Bolivia, Elfenbenskusten, Eritrea, Förenade Arabemiraten, Gabon, Gambia, Indien, Kamerun, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Kuba, Malawi, Malaysia, Maldiverna, Marocko, Pakistan, Qatar, Senegal, Somalia, Sydafrika, Sudan, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam.

Avstod: Benin, Chile, Georgien, Honduras, Mexiko, Nepal, Paraguay.

Nej till resolutionen: Belgien, Costa Rica, Finland, Frankrike, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Rumänien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, USA.

Utöver muslimska länder var det flera diktaturer som röstade för resolutionen, som de kommunistiskt styrda Kina, Kuba och Vietnam. Det är mer märkligt att länder som Argentina, Indien, Sydafrika och Ukraina fjärmar sig från en sund och demokratisk syn på yttrandefriheten genom sina röster. När jag läste att Ukraina röstade ja, kände jag omedelbart att mitt stöd för Ukraina i dess försvarskrig mot Ryssland fick sig en törn. Ukraina vill gå med i EU, då borde Ukraina ha röstat nej, som alla EU-länder och kandidatlandet Montenegro gjorde. 

Märkligt nog hittade jag ingen sammanställning av rösterna på UNHCR:s webbplats, men den fanns hos Al Jazeera. 

Till frågan om att skända Koranen

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 7 juli 2023 (mål nr B 3698-23) fastställt en dom från tingsrätten om stöld. Den åtalade var medborgare i Afghanistan med uppehållstillstånd i Sverige sedan 2009 och dömdes utöver fängelse till utvisning till Afghanistan. Den åtalades invändning mot utvisningen för att han skulle ha skändat Koranen gjorde ingen skillnad. 

Hovrätten fann inga generella hinder mot utvisning till Afghanistan, men övervägde individuella hinder. Den åtalade hade begått flera brott tidigare, enligt belastningsregistret. Han invände mot utvisning med hänvisning till att han via en mobilapp där han hade många följare över världen skulle ha spritt en händelse där han skulle ha skändat Koranen genom att urinera på ett exemplar av den. Några närmare uppgifter kring omständigheterna lämnade han inte. Hovrätten bedömde att det som framkommit om den åtalades situation inte var skäl nog för verkställighetshinder för utvisning. 

Det är rimligt att tolka hovrättens dom så att det inte var visat att den åtalade skulle ha skändat Koranen. Samtidigt finns det inget i domen som heller tyder på att hovrätten skulle ha kunnat se den beskrivna händelsen som hinder mot verkställighet, även om det hade bevisats att händelsen hade ägt rum och spritts över världen. Det är bra. En sådan skändning av en bok är en del av yttrandefriheten i Sverige och det får folk i andra länder acceptera. Domen är bra. 

Turkiets ja till Sverige?

Än en gång sägs det att Turkiet säger ja till svenskt medlemskap i Nato. Ratificering krävs fortfarande i Turkiets parlament. Det är också fortfarande oklart hur det går med godkännande från Ungern. 

Det är bra att statsminister Ulf Kristersson är positiv till dagens besked. Jag tillåter mig ändå att tvivla. Än är inte sista ordet sagt, än har ratificering inte genomförts. Det återstår ännu att se vad som händer. 

Förevisning av djur för allmänheten

Alla som har en plats där de förevisar djur för allmänheten minst sju dagar per år måste ha tillstånd motsvarande det som gäller för djurpark och vara godkänd av länsstyrelsen.

I Västra Götalands län finns det en förening som under flera år har hållit tama fåglar i ett antal dammar. Allmänheten har tillträde till dammarna genom att det går grusade stigar intill dammarna och god möjlighet att därifrån se fåglarna. Länsstyrelsen förelade föreningen i juli 2022 att upphöra med den allmänna förevisningen av djur, eftersom föreningen saknade tillstånd. Föreningen överklagade och förvaltningsrätten upphävde beslutet. Efter länsstyrelsens överklagande har Kammarrätten i Göteborg i dom den 5 juli 2023 (mål nr 2165-23) fastställt länsstyrelsens beslut. 

De flesta som har tamdjur förevisar inte sina djur för allmänheten, inte ens om de har sina djur mycket ute på sin tomt. I domen framgår det ändå att ett av syftena med dammarna och att hålla fåglar där har varit att allmänheten ska kunna komma och se dem. Då stämmer det överens med svensk djurskyddslagstiftning att det också ska finnas tillstånd för förevisandet av djuren, för djurens säkerhets skull. På så sätt är det en bra dom. 

Förevisning av till exempel hund på hundutställningar är en annan sak. Där har utställningsarrangören tillräckliga tillstånd. 

Störande av riksdagens sammanträde

Högsta domstolen har i dom den 30 juni 2023 (mål nr B 2318-22) dömt sju personer för störande av allmän förrättning.

Personerna hade rest sig upp från sina platser på åhörarläktaren i riksdagen vid slutet av en interpellationsdebatt 2019 och ropat sitt missnöje med debatten. Några hade vecklat ut en flagga. De blev tillsagda av den som satt som talman för tillfället. Inom en minut hade ordningsvakter tagit ut personerna från åhörarläktaren. 

Tre av fem justitieråd röstade för att fälla de åtalade. Två var av annan mening och ansåg inte att händelsen var allvarlig nog för att de åtalade skulle dömas till straff. Personligen håller jag med majoriteten, även om det finns en poäng i det som minoriteten uttrycker. Prejudikatsvärdet minskar av att inte alla domare var överens, men det är ändå en bra och lärorik dom. 

Britters talan om rätt som EU-medborgare avvisad

Ett antal britter har fört talan i EU-domstolen för att behålla de rättigheter som de har haft som EU-medborgare, men som gick dem förlustiga när Storbritannien lämnade EU. EU-domstolen har i domar den 15 juni 2023 (mål nr  C-499/21 P [Silver and Others v Council], C-501/21 P [Shindler and Others v Council] och C-502/21 P [Price v Council]) avgjort frågan och funnit att det var rätt av lägre instans att avvisa dessa mål.

De brittiska medborgarna har gått miste om rättigheter som EU-medborgare. Det är en automatisk konsekvens av att Storbritannien har lämnat EU. Konsekvensen beror på det brittiska beslutet som suverän stat och kan inte lastas utträdesavtalet eller Kommissionens beslut att godkänna utträdesavtalet. De brittiska medborgarna har därför inte möjlighet att föra talan i EU om att behålla de rättigheter som de förlorade när de som brittiska medborgare förlorade sina EU-medborgarskap. 

Konsekvensen för de brittiska medborgarna kan tyckas självklar. Medborgare i ett land som går med i EU blir EU-medborgare. Medborgare i ett land som går ur EU slutar att vara EU-medborgare. Det är tråkigt för dessa britter, men sant. Det är bra att det nu finns domar som understryker denna självklarhet. 

Femtio år sedan

I dag för femtio år sedan tog Ronnie Peterson sin första seger i ett formel 1-lopp som ingick i världsmästerskapet. Han skulle ta nio ytterligare segrar och kom tvåa i VM-sammandraget två gånger, den andra gången postumt 1978. Han var min största idrottshjälte, när jag var liten. Fortfarande är han den bäste svenske racerföraren genom tiderna. Må han vila i frid. 

Sorglig årsdag

Den 28 juni 1914 mördades den österikisk-ungerska tronföljaren Franz Ferdinand och hans fru Sophie von Chotek i Sarajevo. 

Alla mord är tragedier, men mord på högt uppsatta personer brukar ha större betydelse än andra. Morden den 28 juni 1914 hade sannolikt de mest långtgående konsekvenserna av alla mord i historien, eftersom det blev början på en utveckling som ledde till första världskrigets utbrott. Utvecklingen hade inte behövt leda till krig, men flera olika omständigheter medförde ändå att krig blev resultatet. I förlängningen blev det också grunden för hemska diktaturer i länder som Tyskland och Ryssland. 

Det hade varit långt bättre om mordet aldrig hade inträffat. 

Allemansrätt får könsneutralt ord på finska

En finsk myndighet har gett allemansrätten ett nytt ord på finska, som ska vara könsneutralt.

Myndigheten påpekar att den inte byter ut det svenska ordet. Det vore förstås onödigt att göra det, eftersom ”allemansrätt” är ett könsneutralt ord. 

Utfart i Oxberg

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 juni 2023 (mål nr F 7875-22) gett en fastighetsägare i Oxberg i Dalarna rätt till servitut för utfartsväg från sin fastighet via en befintlig väg på en grannfastighet. Utfart hade kunnat ordnas på den egna fastigheten, men det hade varit dyrt, ett alternativ norrut hade blivit väldigt brant och ett alternativ söderut hade fått korsa Vasaloppsspåret. Bland annat för att undvika att vägen skulle korsa Vasaloppsspåret ansåg domstolen att alternativet söderut inte var att föredra. Det kan vara till glädje för alla som tycker om Vasaloppet och som genom domen kan veta att loppet inte kommer att korsa utfartsvägen. Sådana detaljer i domar är ofta intressanta. 

Lamt budgetfullmäktige

I går och i dag hölls sammanträde med kommunfullmäktige i Örebro. Det viktigaste ärendet var budget för 2014. 

Det kan tyckas vara tidigt ute att besluta om budget för 2014 redan nu. Det främsta skälet för det, är att kommunens verksamheter ska få gott om tid på sig att anpassa sig till budgeten. Samtidigt räknar kommunledningen med att det kommer ett kompletterande budgetbeslut i slutet av året, eftersom mycket hinner hända till dess. Jag föredrar beslut om budget på hösten, då förutsättningarna inför kommande år är mer klara. Nu är det ändå denna ordning som gäller i år.

Det brukar bli långa och heta debatter om kommunens budget. Det är det enskilt viktigaste årliga beslutet av kommunfullmäktige. I år var det inte så. Flera av oppositionspartierna hade lama inlägg. Örebropartiet brydde sig över huvud taget inte om att debattera. De enda från oppositionen som gjorde någorlunda avtryck i debatten var Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Majoritetens budgetförslag gick igenom, som väntat, men det är ändå en viktig service till väljarna att övriga partier gör vad de kan i debatten för att presentera sina alternativ. Det var litet tråkigt att debatten blev så pass lam. 

DC har rätt till Batman-symbolen i EU

EU-tribunalen har i dom den 7 juni 2023 (ECU EU:T2023:304) upprätthållit DC:s varumärke i form av Batman-symbolen i EU.

Ett italienskt företag hade klagat på varumärkesregistreringen och bland annat anfört att symbolen inte borde ha skydd, för att det var symbol för en fiktiv figur. Det argumentet bet inte på domstolen.

Det är en bra dom som visar att välkända varumärken kan ha gott skydd i EU.

Utlämnande av uppgifter till skadelidande

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 2 juni 2023 (mål nr 3936-22) slagit fast att Polismyndigheten ska lämna ut uppgifter om den som hade varit misstänkt i en utredning om stöld till den som hade varit utsatt för stölden.

Polisens utredning hade lagts ned, för att den misstänkte var under 15 år gammal och inte straffmyndig. Personens låga ålder spelade in, när Polismyndigheten beslutade att inte lämna ut uppgifterna. Uppgifter om enskilda i polisutredningar är skyddade av sekretess, men det finns undantag från sekretessen. HFD fann att undantag var tillämpliga i det här fallet. Den som hade utsatts för stölden kunde därför få ut uppgifterna om den som hade varit misstänkt och därmed få möjlighet att söka skadestånd eller på annat sätt tillgodose sin rätt.

Det är en bra dom. Brottsoffer måste kunna få tillgång till uppgifter om misstänkta, för att kunna tillvarata sin rätt. Sedan återstår det att se om uppgifterna om den misstänkte i den nedlagda undersökningen kan leda till att brottsoffret kan få ersättning. Den saken måste prövas i sin tur. 

Femhundraårsdag

Sverige är över tusen år gammalt. I dag firar vi ändå särskilt att Gustav I valdes till kung av Sverige för 500 år sedan och den danskdominerade Kalmarunionen slutligen var upplöst.

Sverige grundades i den skandinaviska förhistorien och fanns åtminstone på 900-talet. Riket har sedan dess genomgått flera olika perioder av utveckling. Exempelvis genomförde jarlen Birger Magnusson (ofta bara kallad Birger jarl) flera ändringar mot en mer samlad statsförvaltning på 1200-talet. Från 1397 var Sverige mestadels i union med Danmark, en union som kontrollerades av Danmark, men det var den unionen som slutligt upplöstes 1523. Riket delades 1809, när Ryssland erövrade allt land öster om Bottniska viken, men den delen lyckades bli ett självständigt rike 1917. 

Marathonlopp i innerstäder

Det är Stockholm Marathon i dag, så jag besöker huvudstaden i morgon i stället.

Hur kan det komma sig att så många Marathonlopp går i innerstäder? Vore det inte bättre att ha dem på landsbygden? Det borde bli billigare för arrangörerna och störa färre boende och besökare. 

Juridisk auktoritet?

Högst förvånande vid kommunfullmäktige i Örebro i dag var att en ledamot (L) hänvisade till Chat GPT som juridisk auktoritet. Ledamoten sade att det inte gick att skriva så som majoriteten hade gjort om skolan, för enligt Chat GPT skulle det stå i strid mot skollagen. 

Inhibition, men inte återlämnande

Justitieombudsmannen (JO) har uttalat sig den 29 maj 2023 (dnr 5865-2021) i ett ärende om omhändertagande av djur.

En länsstyrelse hade såsom djurskyddsmyndighet beslutat om omedelbart omhändertagande av tre hästar. Beslutet hade verkställts. En domstol fattade sedan beslut om inhibition av omhändertagandet. Länsstyrelsen återlämnade inte hästarna, bland annat för att den person som hästarna hade omhändertagits ifrån hade djurförbud. Beslutet om inhibition kom ändå att innebära att länsstyrelsen inte förordnade om vidare åtgärder, som försäljning eller dylikt, av hästarna i avvaktan på att prövningen i domstol skulle avgöras slutligt. På så sätt blev beslutet inhiberat, även om inhibitionen inte medförde återlämnande av de redan omhändertagna hästarna. JO ansåg att det var korrekt under omständigheterna. Inhibition av ett beslut behöver inte innebära att en redan företagen verkställighet måste återgå. JO fann inget skäl att kritisera länsstyrelsen. 

Det är ett intressant avgörande. En första tanke kan mycket väl vara att det var fel att inte återlämna hästarna, när beslutet om omhändertagande blev inhiberat. Så behöver det emellertid inte vara, som det här ärendet visar. JO:s beslut är läsvärt. 

Lettland slog ut Sverige

I årets VM i ishockey spelade Sverige mot Lettland i kvartsfinal. Sverige har normalt det bättre laget, men Lettland vann den här gången.

Kul för Lettland att för första gången ta sig till semifinal i VM, bara tråkigt att det skedde på Sveriges bekostnad. Sverige spelade bäst, särskilt i första perioden, men det är målen som räknas. Letterna spelade bra och är värda segern.

Enskild får inte handlingar gallrade eller personuppgifter raderade

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 17 maj 2023 (mål nr 901-23) avslagit ett överklagande av en man som hade begärt att en kammarrätt skulle gallra alla handlingar hos honom och radera alla personuppgifter. Kammarrätten avslog begäran, varför mannen överklagade till HFD..

HFD konstaterade att enligt 14 § arkivlagen (1991:446) får statliga myndigheter bara gallra allmänna handlingar i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet, om inte särskilda regler om gallring finns i lag eller förordning. Av 19 § förordningen ((2013:390) om mål i allmänna förvaltningsdomstolar framgår när handlingar i mål får gallras. Regleringen har en stark koppling till offentlighetsprincipen. En enskild kan inte med stöd av dessa bestämmelser få allmänna handlingar gallrade. Av utredningen framgick också att kammarrätten hade rättslig grund för att behandla mannens personuppgifter. Det saknades därför skäl att gallra handlingarna eller radera personuppgifterna.

Det här är en bra dom, väl i linje med regelverket. Offentlighetsprincipen och den rätt som följer av den för envar att ta del av handlingar väger tyngre än den enskildes rätt att få handlingar gallrade eller personuppgifter raderade, när handlingar och personuppgifter har behandlats lagenligt. 

EU-parlamentet har antagit en resolution mot beslut om adekvat skyddsnivå för USA

Den 11 maj 2023 antog EU-parlamentet en resolution om att EU-kommissionen borde avstå från att fatta beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter avseende USA enligt art. 45 dataskyddsförordningen, se EuropeanParliament resolution of 11 May 2023 on the adequacy of the protection affordedby the EU-US Data Privacy Framework. 

EU-parlamentet konstaterar att amerikansk rätt inte har uppdaterats i enlighet med åtagandena från den amerikanska regeringen för att åstadkomma adekvat skyddsnivå. Vissa åtaganden som USA ska genom-föra senast i oktober 2023 har ännu inte genomförts, EU-kommissionen borde inte fatta beslut om adekvat skyddsnivå förrän det är genomfört. Möjligheten för EU och dess medlemsländer att föra talan har inte ge-nomförts.

Förverkad dator trots friande dom

Svea hovrätt har i dom den 16 maj 2023 (mål nr B 2093-23) fastställt en dom från tingsrätten om att fria en man från misstankar om barnpornografibrott. Åklagaren överklagade och yrkade att den i beslag tagna datorn - där barnpornografiskt material hade funnits - skulle förverkas. Hovrätten biföll yrkandet.

Bifallsbeslutet kan tyckas märkligt efter en friande dom i brottmålet, men samtidigt kan det noteras att den åtalade mannen hade medgett åklagarens yrkande. Någon närmare tvist i frågan om förverkande blev det därför inte.

Åklagaren byggde yrkandet i första hand på 36 kap. 3 § 1 brottsbalken, i andra hand på lagen (1994:1478) om förverkande av barnpornografi. Hovrätten uppgav varken i domslutet eller i sina domskäl vilket av dessa alternativa yrkanden som domen grundade sig på. Det måste ses som en brist i domen, även om det står klart att lagen kan medge förverkande i sådana här fall. 

Om jag hade varit jurygrupp

Det är Eurovision Song Contest i kväll. Min vana trogen skriver jag ner hur jag skulle ha röstat, om jag hade varit jurygrupp. Det behöver inte tas på så stort allvar, men liksom de flesta människor ser jag min egen musiksmak som bäst.

1 Israel

2 Belgien

3 Moldavien

4 Armenien

5 Tjeckien

6 Litauen

7 Frankrike 

8 Australien

10 Storbritannien 

12 Norge

Allmänna handlingar i stor mängd ska lämnas ut

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 4 maj 2023 (mål nr 2579-23) beslutat att upphäva ett överklagat beslut om att inte lämna ut handlingar och visa målet åter till den kommun där beslutet hade fattats. 

Det rörde sig om en person som hade begärt ut samtliga beslut av en viss handläggare på en kommunal myndighet under tiden 2017-2023. Den kommunala myndigheten avslog begäran, eftersom det rörde sig om 752 beslut och tusentals tillhörande dokument, varför det inte vore en rutinbetonad åtgärd att sammanställa och sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten konstaterar att det faktum att det krävs betydande arbete från myndighetens sida att sammanställa och sekretesspröva handlingarna inte i sig är ett tillräckligt skäl för att vägra ett utlämnande. 

Det är en bra dom. Även om jag har viss sympati för de tjänstemän som stod bakom det överklagade beslutet, hänvisade de i princip till regler om sådana uttag av offentliga uppgifter som görs genom att ta ut information från databaser eller liknande automatiserade system. Det är där det går att neka med hänvisning till att ett uttag skulle kräva så pass omfattande arbete att det inte kan göras med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten behövde inte gå in på ett sådant resonemang, men jag antar att det fanns i bakhuvudet hos kammarrättens domare.  

Skärpt syn på brott mot personer i särskilda positioner

Regeringen har lagt en proposition till riksdagen om skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra personer i samhällsnyttiga funktioner, prop. 2022/23:106. Utöver journalister och deras närstående, gäller det hälso- och sjukvårdspersonal, personal i socialtjänsten och räddningstjänsten samt utbildningspersonal i skolväsendet och högskoleväsendet.

Det är bra att en sådan skärpning av lagen sker. Den som har en samhällsnyttig funktion av det här slaget ska vara särskilt skyddad mot brott, så att den inte utsätts för brott på grund av sin funktion. 

Stämma

Det var en trevlig länsförbundsstämma för Moderaterna i Örebro län i dag. Tack till alla deltagare på stämman, särskilt till er som bidrog till de goda debatterna! Det var i alla fall en av mina motioner som fick bifall, men jag tycker – som vanligt – att för många verkar rösta på länsförbundsstyrelsens förslag av slentrian.

Regler för lotterier

Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna (SD) överväger ett förbud mot att politiska partier ska få ordna lotterier. Det är SD som har tagit initiativet. Det grundar sig i många problem kring Socialdemokraternas lotteri, där folk exempelvis har förmåtts att köpa lotter på kredit. Om lotterier används på ett omoraliskt sätt, vore det bättre att se över regelverket för dessa lotterier. Det kanske skulle finnas förbud mot att sälja lotter på kredit, till exempel. Något generellt förbud mot att politiska partier ordnar lotterier vill jag inte ha. Det vore bättre om SD själva skulle starta ett lotteri.

Inget påbörjat bygge

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 2 maj 2023 (mål nr P 4197-22) slagit fast att det inte ska förekomma någon byggsanktionsavgift bara för att sprängningar och andra åtgärder har gjorts för väg och dagvattenhantering på en fastighet. Något bygge hade, enligt domstolen, inte påbörjats genom dessa åtgärder. Det är en bra dom, vissa åtgärder måste kunna utföras på en fastighet utan att det räknas som att ett bygglovspliktigt bygge har startat.

Stor förlust

Mitt favoritlag i ishockey, Djurgården, har spelat en finalserie för att gå upp i högsta ligan SHL. Efter sex mycket jämna matcher, där lagen vann tre var, skulle allt avgöras i kväll. Då vann motståndarlaget Modo med 4-0. Det var en förvånansvärt stor förlust för Djurgården, med tanke på resultaten i tidigare matcher. Modo är att gratulera. Djurgården får försöka på nytt igen nästa år.

Trafikincident

På väg hem i dag stannade jag för en dam som gick över ett övergångsställe, men hon fick i sin tur tvärstanna för att inte bli påkörd av en elsparkcyklist som kom och körde om mig.

Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete

Riksdagen har stiftat en lag som ger kommunerna i Sverige mer ansvar för brottsförebyggande arbete. Lagen heter just lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Det är bra att kommunerna får ett mer reglerat ansvar för detta. Någon större ekonomisk börda för kommunerna torde det inte bli. 

Sekretess i beslut om elstöd

De nuvarande bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen om sekretess för stöd till elkonsumenter bereddes med väldigt korta remisstider. Reglerna finns i 28 kap. 4 a § och 4 b §. Förslaget fick också kritik från lagrådet för beredningen.

Nu har sekretessen prövats i domstol. En person hade begärt ut de fem först fattade besluten om elstöd från Försäkringskassan och fick inte det. Han överklagade till Kammarrätten i Stockholm, som i dom den 21 april 2023 (mål nr 1302-23) avslog överklagandet. 

Klaganden hävdade att sekretessbestämmelserna stod i strid mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och att regeringens handläggning av lagstiftningsärendet inte levt upp till regeringsformens krav på beredning av sådana ärenden. Han hänvisade bland annat till lagrådets kritik. Kammarrätten gick igenom sekretessbestämmelserna och lagstiftningsärendet. Rätten ansåg att det fanns vissa brister i lagstiftningsärendet, men inget av sådan dignitet att sekretessreglerna inte skulle tillämpas. 

Det är en bra och klargörande dom, särskilt som domskälen tar upp både sekretessen i sig och lagstiftningsärendet. Båda dessa frågor var uppe till allmän diskussion i samband med att sekretessbestämmelserna infördes. 

Lång debatt

Vid kommunfullmäktige i dag var det en lång debatt om ett förslag till detaljplan för ett logistikcentrum i Törsjö, söder om centrala Örebro. Det öringa problem med långa debatter, om det är givande debatter. Problemet var att många debattörer upprepade samma argument. Då blir debatten lång i onödan. 

Ärendet återremitterades, för att en minoritet på mer än en tredjedel av fullmäktiges ledamöter röstade på det. 

Sanktionsavgift enligt dataskyddsförordningen mot bank

Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 14 april 2023 (mål nr 7679-22) slagit fast att ett svenskt bankaktiebolag ska betala sanktionsavgift, sedan banken överklagat ett beslut av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om detta. Rätten har satt ned avgiften en del, men i huvudsak anser rätten att IMY har gjort en korrekt bedömning. Banken har i vissa fall inte lämnat fullständig och i andra fall missvisande information om sin behandling av personuppgifter till kunderna, vilket är skälet till sanktionsavgiften. 

Förvaltningsrätten är bara första instans för banken att överklaga till. Rimligtvis kommer banken att överklaga till högre instans. 

Det är en bra dom som visar vikten av att kundtillvända företag ser till att ha tydlig och fullständig information till kunderna om behandling av personuppgifter. 

Teknisk lagring och bearbetning för myndighet

En proposition (prop. 2022/23:97) beslutad i slutet av mars ska ge myndigheter större möjligheter att låta andra lagra och bearbeta myndigheternas data. Det rör sig om en ny bestämmelse om sekretessgenombrott vid utlämnande för teknisk bearbetning eller teknisk lagring av uppgifter. De uppgifter som myndigheten behöver lämna ut för sådan lagring eller bearbetning får lämnas ut trots att de annars skyddas av sekretess, enligt förslaget. De utlämnade uppgifterna ska vara lika skyddade som innan utlämnandet. Det är ett bra förslag som kommer att underlätta särskilt för små myndigheter. 

Skadestånd för nekad avverkning av skog

Högsta domstolen har i dom den 5 april 2023 (mål nr T 538-22) slagit fast att ett skogsbolag i en viss situation har rätt till skadestånd av staten för begränsning i sin rätt att använda sin skogsmark.

Bolaget äger en skogsfastighet där det har förbjudits att avverka skog på grund av en tillämpning av artskyddsförordningen (2007:845). Domstolen har konstaterat att ägaren inte har kunnat förutse eller påverka begränsningen i användningen av marken. Värdeminskningen ska därför inte bolaget ensamt behöva stå för. 

Det är en bra dom. Den slår fast ett skydd för äganderätten. Domen ger också stöd till skyddet för djurarter, eftersom de fastighetsägare som i en situation som den i domen behöver avstå från att använda sin mark kan få ersättning för detta och därför kan bli nöjda med skyddet av djurarterna. 

Jäv i kommun

Förvaltningsrätten i Malmö har i dom den 4 april 2023 (mål nr 14228-22 och 14301-22) vid laglighetsprövning enligt kommunallagen (2017:725) upphävt ett beslut av kommunfullmäktige i en kommun för att det förelåg jäv. Kommunen hade medgett talan och det är en dom av lägsta instans. Domskälen innehåller ändå en intressant genomgång av när politiker får delta i beslut om arvoden som gäller dem själva och när de inte får det. Kortfattat handlar det om skillnaden mellan beslut om individuellt bestämda arvoden och beslut om arvoden i allmänhet. 

Finland går med i Nato

I dag gick Finland slutligen med i Nato. För Sverige dröjer det, Turkiet och Ungern vill inte ratificera svenskt medlemskap. Det lär vara priset som Sverige får betala för en aktivistisk utrikespolitik under framför allt socialdemokratiska regeringar. Vi får se hur det går med den svenska ansökan framöver. 

Integritetsskyddsmyndigheten inleder tillsyn mot Moderaterna

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder tillsyn mot Moderaterna på grund av flera klagomål om behandling av personuppgifter under valrörelsen förra året. 

I pressmeddelandet om att tillsyn inleds, framgår det att Moderaterna mycket väl kan ha gjort allt rätt. En bra sak med tillsynen är att en oberoende myndighet kan konstatera det också. Jag ser fram emot att få läsa tillsynsbeslutet. 

Jag är själv engagerad i Moderaterna, men på lokal nivå, så jag har ingen insyn i den personuppgiftsbehandling på riksnivå i partiet som nu kommer att bli föremål för tillsyn. 

Kommunal försäljning upphävd av domstol

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 17 mars 2023 (mål nr 2770-22) upphävt ett beslut av en nämnd i Lunds kommun om att sälja en fastighet.

Beslutet hade överklagats med kommunalbesvär och klagandena hade åberopat omständigheter som visade att fastigheten hade sålts till ett pris under marknadsvärdet. Det blev ett otillåtet individuellt stöd till den enskilda köparen av fastigheten.

Domen är bra, den visar att det kan löna sig att överklaga kommunala beslut som är dåliga för kommunens ekonomi. 

JO-kritik mot att Skatteverket inte tar emot kontant betalning

Riksdagens ombudsman (Justitieombudsmannen, JO) riktar i beslut den 21 mars 2023 (Dnr 8524-2022) kritik mot Skatteverket, för att det inte är möjligt att betala ansökningsavgift för byte av förnamn med kontanter. Huvudregeln i 4 kap. 12 § riksbankslagen är tillämplig, enligt JO, vilket innebär en skyldighet att ta emot kontanter för betalning av en sådan avgift. 

Det är ett bra beslut som visar att myndigheter måste ta emot kontant betalning, om det inte finns speciella regler som säger annat. 

Buller vid kommunfullmäktiges möte

Vid kommunfullmäktige i dag var det en ledamot som bullrade mer än lovligt. Det gjorde hon bara när en viss annan ledamot hade ordet. Kommunfullmäktiges ordförande sade ifrån till ledamotens partigruppsledare. Det går inte att skylla på att den störda ledamoten uttrycker sig på ett stötande sätt, har han ordet, så har han. Efter tillsägelsen slutade bullret, vilket var bra. 

Lokalpolitiker dömd för bedrägeri för ersättningar från kommun och tingsrätt

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 17 mars 2023 (mål nr B 3863-22) dömt en tidigare lokalpolitiker och nämndeman i tingsrätten för bedrägeri, villkorlig dom och skadestånd.

Mannen hade vid ett stort antal tillfällen yrkat och fått ersättning för förlorad arbetsinkomst vid de tillfällen då han tjänstgjorde som politiker eller nämndeman, trots att han inte hade behövt avstå från ordinarie tjänstgöring. Han hade fått information i förväg om att sådan ersättning inte kunde utbetalas för extrapass som han inte kunde tacka ja till, men ändå yrkat ersättning för sådana. 

Det en bra, väl avvägd dom. Det borde vara självklart att ersättning för förlorad arbetsinkomst inte kan betalas för eventuella extra arbetspass. 

Återgång av fastighetsköp

Hovrätten för Nedre Norrland har i dom den 14 mars 2023 (mål nr T 226-22) fastställt att ett fastighetsköp ska gå åter.

Gävle kommun hade sålt en fastighet till ett bolag med villkor om att bolaget skulle börja uppföra lager och kontor där inom viss tid, annars skulle köpet gå åter. När bolaget inte uppfyllde villkoret ville det ändå behålla fastigheten och hänvisade bland annat till ett muntligt löfte om förlängd frist. Hovrätten konstaterar att överlåtelse av fast egendom måste ske genom skriftligt avtal, varför ett muntligt löfte inte är bindande.

Det är en bra dom, inte det minsta kontroversiell. Den visar hur villkor om återgång av köp av fastighet kan utformas. 

Böneutrop är utländsk kultur

I en ledare i Aftonbladet påstås att böneutrop skulle vara en del av svensk kultur. Det huvudsakliga argumentet är att det är ”lika mycket del av svensk kultur som allt annat som människor i Sverige ser som sin kultur”. Det är en ytterst märklig syn på kultur, som om det skulle räcka med en enda person i Sverige som skulle se en utländsk företeelse som sin kultur, så skulle det bli svensk kultur. Jag kan inte tänka mig att ens den mest böneutropsvänliga invandraren till Sverige skulle se böneutrop som svensk kultur. 

Till frågan i sak hör att böneutrop inte bara är till för att tala om för muslimer att det är tid för att be. Böneutrop är också till för att tala om att allt det område där böneutropet hörs är muslimskt område, där muslimsk tro, tradition och lag gäller. Det första syftet uppfylls bättre med moderna klockor. Det andra syftet strider mot tro, tradition och lag i ett huvudsakligen kristet land med grundlagsskyddad trosfrihet. 

Den som vill förespråka böneutrop i Sverige bör göra ett mycket bättre jobb än så här. 

Störande av förrättning

Stockholms tingsrätt har den 7 mars 2023 (mål nr B 958-23) dömt en ung man för störande av förrättning till 30 dagsböter.

Brottet bestod i att han skrek från åhörarläktaren i riksdagen den 17 oktober 2022 under pågående ärende för att välja statsminister. Han försvarade sig med att ärendet var klart, med att förrättningen hur som helst inte stördes och slutligen med att han hade utövat sin yttrandefrihet. Det framkom under tingsrättens förhandling att ärendet i riksdagen inte var avslutat. Omröstningens resultat hade inte kungjorts och talmannen hade inte slagit klubban i bordet. När den åtalade skrek stannade förrättningen upp. Mannen dömdes för att med uppsåt ha stört förrättningen. 

Domen har inte vunnit laga kraft. Den kanske överklagas, men det finns knappast skäl att meddela prövningstillstånd för att utveckla rättspraxis.

Det är en bra dom. Förrättningar i valda församlingar får inte störas. 

På flykt från kriget

I morse läste jag om ett ungt par som hade flytt från krigets Ukraina till Sverige. Då hade jag väntat mig att den svenska journalisten skulle ha frågat den unge mannen varför han inte strider för sitt land, men den frågan kom inte upp över huvud taget. Det kan ju finnas fullgoda skäl att avstå från att strida, till exempel medicinska orsaker, men det hade jag velat läsa om i artikeln. Nu kvarstod en känsla av att den här mannen hade smitit från kriget. Sverige ställer upp med mycket stöd till Ukraina, ska Sverige då också ta emot ukrainska unga män som inte vill göra sitt för att försvara sitt land?

Omfattningen av laglighetsprövning

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 3 mars 2023 (mål nr 437-23) delvis upphävt en dom av förvaltningsrätten. Målet rörde laglighetsprövning enligt kommunallagen.

En laglighetsprövning enligt kommunallagen ska bara omfatta det som faktiskt överklagas av ett visst beslut. Kammarrätten konstaterade att klaganden hade överklagat ett avsnitt i kommunens nya ordningsbestämmelser, medan förvaltningsrätten hade upphävt beslutet om de nya ordningsföreskrifterna i sin helhet. Då undanröjde kammarrätten domen från förvaltningsrätten i de delar som inte hade överklagats och fastställde den i övrigt.

Det är en bra dom, oavsett utgången i sak när en del av det kommunala beslutet ändå förblir upphävt. Det som är bra med domen är att den tydliggör omfattningen av en laglighetsprövning. Domstolen ska inte pröva mer än det som faktiskt överklagas och ska då inte heller eventuellt upphäva mer än det som faktiskt har överklagats av det beslut som har fattats i kommunen. Kanske kan man tycka att en sådan här klargörande dom från kammarrätten egentligen inte skulle behövas, men det är ändå bra att den nu kom. 

Redigerade böcker om James Bond

Ian Flemings böcker om James Bond kommer att ges ut i nya upplagor, där språk och innehåll delvis har skrivits om för att vara mindre stötande.

Det är kapitalister som utnyttjar den lättstötta vänstern för att få sälja nya upplagor av klassiska verk. 

Ocensurerade böcker av Roald Dahl

Den brittiska bokförläggaren som ger ut barnböcker av författaren Roald Dahl har fått utstå stark kritik mot det sätt böckerna har ändrats och censurerats ”för att passa en nutida, känslig publik”. Nu har förläggaren meddelat att även ocensurerade versioner av böckerna kommer att ges ut, i en serie för klassiska Roald Dahl. Båda upplagor kommer att säljas. Det är den bästa lösningen. Då står det alla fritt att läsa båda upplagor och att se vilka skillnader som har gjorts. Det ska vara stora skillnader, inte bara varsamma justeringar av gamla ord som kan vara svåra att förstå. Censur är aldrig bra, oavsett orsak. 

Förändring avseende allmänna flaggdagar

Regeringen har utfärdat en förordning om ändring i förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar. 

Till skillnad mot förslag i en proposition från förra regeringen, som jag kritiserade i denna blogg, tas inte allmänna flaggdagar bort i samband med kungligheters namnsdagar. Det är bra. Den svenska traditionen att fira namnsdagar är gammal och fin, den bör bevaras. Allmänna flaggdagar i samband med de kungligas namnsdagar är ett sätt att upprätthålla högtidlighållandet av namnsdagar över huvud taget. 

Semlor och deras säsong

Under lång tid var det förbjudet att saluföra semlor innan fettisdagen. Då var det självklart att säsongen började på fettisdagen.

Det finns, så vitt jag vet, två olika teorier om semlans ursprung. Den ena teorin fick vi lära oss när jag gick i skolan: semlor var de vita bullar som man fick äta under fastan, och så började folk gömma godsaker inuti dem. Godsakerna utvecklades till mandelmassa och vispgrädde. Den andra teorin har blivit mer spridd på senare år: semlor är goda bakverk som man åt på fettisdagen innan fastan. Den andra teorin innehåller ingen förklaring till semlans utseende eller innehåll.

Enligt den första teorin pågår säsongen för semlor från fettisdagen fram till påsk, enligt den andra teorin skulle säsongen sluta på fettisdagen. När förbudet fanns, skulle säsongen i så fall ha varat en enda dag.

Jag tycker att den första teorin låter mer sannolik.

Rättelse i utsöknings- och indrivningsdatabasen

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 9 februari 2023 (mål nr 5207-22) upphävt en dom av förvaltningsrätten och ett beslut av Kronofogdemyndigheten att inte rätta uppgifter i utsöknings- och indrivningsdatabasen. 

Ärendet gällde en man som hade sålt bolag och slutat som företrädare för bolagen. Han hade fått skulder på sig i utsöknings- och indrivningsdatabasen. När han inte längre var näringsidkare, skulle en starkare sekretess gälla. Kammarrätten fann, bland annat utifrån dataskyddsförordningen, att de personuppgifter som gällde mannen skulle rättas. Målet visades åter till Kronofogdemyndigheten för ny prövning.

Det är en bra dom till förmån för att personuppgifter ska vara korrekta. 

Kyrkoledare avfärdar lagar mot homosexualitet

Påven, ärkebiskopen av Canterbury (högste ledaren i anglikanska kyrkan) och skotska kyrkans högste ledare har tillsammans varit i Sydsudan. I samband med det uttalade de sig allihop mot lagar som förbjuder homosexualitet. Påven uttryckte det ungefär så att alla är Guds barn och Gud älskar alla människor. 

Det är bra uttalanden. Ingen rår för sin sexuella läggning och ingen ska fördömas eller förbjudas enbart på den grunden. 

Dom om särskilt integritetskänsliga uppgifter

Den 15 september 2022 skrev jag i den här bloggen om ett beslut av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) om att tilldela ett bolag en reprimand. Bolaget hade på en webbplats tillgängliggjort ett stort antal domar om bland annat psykiatrisk tvångsvård. 

Bolaget överklagade IMY:s beslut. Förvaltningsrätten i Stockholm har i dom den 2 februari 2022 (mål nr 19538-22) avslagit överklagandet.

Det är en bra dom. Jag vidhåller min åsikt att IMY:s beslut var bra och återspeglade en god balans mellan yttrandefrihet och människors rätt till personlig integritet, på det sätt som lagstiftaren vill ha. 

Resor för elev med växelvis boende

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 januari 2023 (mål nr 6231-21) slagit fast att ett barn som har växelvis boende hos sina respektive föräldrar har rätt till skolskjuts av kommunen även från den förälder som barnet inte är folkbokfört hos. Det kan nog medföra högre kostnader för flera kommuner. 

JO-kritik mot Riksarkivet

JO kritiserar Riksarkivet för långa handläggningstider när det gäller att ta fram allmänna handlingar ur de arkiv som Riksarkivet förvaltar.

Riksarkivet har i sitt yttrande anfört att det ställs inför en orimlig situation om skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen ska tolkas på samma sätt för de arkivhandlingar som Riksarkivet förvarar för hela staten, jämfört med de arkiv som andra myndigheter själva har.

JO konstaterar att det inte finns något undantag för Riksarkivets verksamhet i skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen. I stället anser JO att Riksarkivet som statlig arkivmyndighet borde föregå med gott exempel när det gäller att förvara och lämna ut arkivhandlingar. 

Det är ett bra beslut och jag håller med JO om att Riksarkivet borde vara ett gott föredöme. 

Sekretess för elstöd

Nu har riksdagen antagit förslagen om sekretess med mera för stöd till elkonsumenter. Lagändringarna i offentlighets- och sekretesslagen och skatteförfarandelagen träder i första hand i kraft den 1 februari 2023 och en andra lagändring i skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Förslagen har kritiserats, framför allt har kritiken riktat sig mot den korta tid som förslaget har tagits fram på och de korta remisstider som har gällt. Det har ändå blivit bättre lagtext tack vare de remissomgångar som har hållits. Jag har förståelse för att ärendet har hastats igenom, men också förståelse för kritiken mot hasten. Lagrådet har också framfört relevant kritik i sak mot att det över huvud taget skulle bli sekretess i de här fallen. Den som är närmare intresserad av det kan läsa om det i propositionen och bilagorna till den. 

Slaget vid Breitenfeld

På kommunhuset i Örebro finns det kodlås för de flesta dörrarna. Koden byts ut varje dag. I min egenskap av kommunpolitiker och därmed känd i receptionen, kan jag alltid få dagens kod, när jag frågar efter den. Det fick jag även i tisdags, när jag var där för att delta som ledamot vid sammanträde med kommunfullmäktige. 

Receptionisten berättade att tisdagens kod var 1631: "En minut i halv fem."

"Slaget vid Breitenfeld", sade jag.

Receptionisten ställde sig frågande till detta, men sade sedan att hon skulle leta rätt på vad det betydde. 

Det är inte många årtal som jag tycker att svenskar bör känna till. Årtalet för slaget vid Breitenfeld, Gustav II Adolfs och Sveriges första stora seger under trettioåriga kriget, är ändå ett sådant årtal. Kanske lärde sig receptionisten det senare under dagen. Jag hoppas det. 

Långa debatter

Kommunfullmäktige i Örebro kommun höll sammanträde i dag. Det var många interpellationer och motioner på dagordningen, men vi hann bara med några få. Det berodde på att debatterna blev långa. Några av ledamöterna tycker om att ta debatt och att älta samma argument om och om igen. Jag har inget emot långa debatter, om det kommer nya argument. Det är tråkigt när det är samma argument som anförs gång på gång. Tyvärr var det på det senare sättet vid många av dagens debatter. Det är tråkigt. Debatten ska vara fri, men den kan bli tråkig ändå. 

Egna medel, ingen dagersättning

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 13 januari 2023 (mål nr 6933-20) slagit fast att ett beslut om dagersättning till en asylsökande kunde ändras när han fick egna medel. Den asylsökande hade tagits i förvar och Migrationsverket hade då fattat ett beslut om dagersättning till honom som inte var begränsat i tid.

Senare kom det fram att han hade egna medel på omkring 1 500 kr, som han berättade att han hade fått vid ett besökstillfälle. Migrationsverket beslutade att dra in dagersättningen. Det var ett beslut som ändrade ett tidigare beslut som var gynnande för den enskilde.

Efter överklagande finner HFD att det är en förutsättning för rätten till bistånd att den asylsökande saknar egna medel. Det finns också stöd för detta i förarbetena. Sammantaget har Migrationsverket haft rätt att ändra sitt tidigare beslut.

Det är en mycket bra dom. Det borde vara självklart att varje beslut om offentlig ersättning till en enskild, som är beroende av att den enskilde saknar andra medel för sin försörjning, bara gäller till dess att den enskilde får egna medel. Nu fanns det också stöd för det i rättsordningen och med den här domen blir det tydligare klarlagt. 

Ny postlåda

För en vecka sedan blev vår postlåda demolerad av en bil som fick sladd. Föraren lämnade namn och telefonnummer, vilket jag tackade honom så mycket för, när jag ringde och pratade med honom. 

I dag köpte jag och monterade en ny postlåda. Den är svart, vilket är snyggt. Jag skickade kort på postlådan och kvittot till föraren, som swischade mig pengar för den. Det tackade jag för. Det är bra med hederliga människor som står för de skador de har orsakat. 

Högre studier

I dag läste jag ett debattinlägg på Facebook. En person hade skrivit att alla kan lära sig att läsa och skriva, men att inte alla har fallenhet för högre studier. Sedan skrev hon att i Sverige vänder man på det: alla kan inte lära sig att läsa och skriva, men alla ska ha rätt att klara avancerade teoretiska studier.

Jag kommenterade det så här:

Ett problem är att många som har lätt för avancerade teoretiska studier tror att andra just därför egentligen har lika lätt för det.

När jag gjorde notarietjänst på länsrätt var det en gång en av de andra notarierna som tyckte att juristlinjen inte hade varit svår, den borde alla kunna klara av. Flera instämde i det yttrandet. Jag invände. Jag sade att även om de flesta jag umgicks med socialt skulle klara det, de var också akademiker, trodde jag inte alls att de flesta i befolkningen skulle klara det. Jag exemplifierade med de personer som vi alla hade erfarenhet av i mål om försörjningsstöd och liknande. Motvilligt fick nog de övriga erkänna att de hade gått en utbildning som inte var så lätt att ta sig igenom.

Inget vite för kvinna som tog med 1½-åring till rättegång

Högsta domstolen har i dom den 28 december 2022 (mål nr Ö 1120-22) upphävt ett vite som en tingsrätt hade dömt ut och som hovrätten hade upprätthållit. 

Målet gällde en kvinna som hade blivit kallad till rättegång. Hon kom till rättegången och hade med sig sitt barn, som var drygt 1½ år gammalt. Tingsrätten dömde ut vite mot henne som om hon hade uteblivit från domstolen, för att rättegången inte ansågs kunna hållas när det lilla barnet var närvarande. Hovrätten höll med tingsrätten.

Högsta domstolen konstaterar att vite har en straffrättslig karaktär. Viten får därför bara dömas ut om skälen för att döma ut viten är klara. Bestämmelsen om vite för att utebli från rättegång handlar bara om att just utebli. Den som kommer, men av andra skäl agerar på ett sätt så att domstolen anser att rättegången inte kan hållas, kan inte ådömas vite för att utebli från rättegången. Sedan lägger Högsta domstolen till att den som kommer, men avviker innan rättegången är klar, kan ådömas vite för att utebli. 

Det är en bra dom. Viten ska givetvis bara dömas ut om en bestämmelse om vite tillåter det. En bestämmelse om vite kan inte tolkas analogt, så som tingsrätten och hovrätten verkar ha gjort.

Varken i tingsrättsdomen, hovrättsdomen eller Högsta domstolens dom framkommer det vad det var som innebar att tingsrätten ansåg att rättegången inte kunde genomföras. Det kan inte bara vara det faktum att ett litet barn var med. Många barn i den åldern kan mycket väl vara tysta och lugna, så att de inte stör en förhandling eller liknande i det rum där de befinner sig. Nu spelade det till slut ingen roll i Högsta domstolen, men det är avgörande skäl som jag anser saknas i domarna från tingsrätten respektive hovrätten. 

Kort besök

I dag har jag semester. Omkring kvart över tio på förmiddagen satt jag godan ro i sovrummet och tittade på saker på mobiltelefonen, när hundarna började skälla. Gick för att se vad det kunde vara frågan om och såg en skymt av en äldre man i mörk jacka och blå mössa gå på gången utanför köket. När jag väl hade fått på mig skor och jacka och gick ut, fanns det bara skospår kvar i snön. Mannen hade gått fram till grinden till hundgården som vi har utanför ytterdörren, men inte gått in och inte knackat på, utan vänt och avlägsnat sig igen. Vad han ville är ett mysterium.