Överdrivet stöd för naturreservat

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 23 april 2024 (mål M 6118-23) gjort en i mitt tycke överdriven nitisk tolkning av det skydd som naturen ska ha i ett naturreservat.

En ägare av en campingplats hade ansökt om dispens för att få behålla en lekplats som en tidigare ägare av campingplatsen hade anlagt några meter in på området för ett naturreservat. Länsstyrelsen hade avslagit ansökan om dispens. Mark- och miljödomstolen biföll ägarens överklagande avseende lekplatsen. Länsstyrelsen överklagade och Mark- och miljööverdomstolen gick på länsstyrelsens linje.

Här tycker jag att mark- och miljödomstolen gjorde en mer rimlig avvägning mellan ägarens intresse av att inte behöva flytta eller ta bort lekplatsen och de naturvärden som skulle skyddas, än vad länsstyrelsen och Mark- och miljööverdomstolen gjorde. Det blev ett överdrivet stöd för naturreservatet, tycker jag. Så kan det gå, när det är olika intressen som står mot varandra, olika beslutsfattare gör olika avvägningar. 

Apostrofering

Den som blir apostroferad i en debatt har rätt att få replik. Vid dagens sammanträde med kommunfullmäktige blev en ledamot apostroferad som ”den andra centerpartisten”. Jag tjänstgjorde som ordförande och godkände att hon fick replik. Det gäller att vara lagom flexibel. 

Militärkupp den 21 april 1967

Den 21 april 1967 blev det militärkupp i Grekland. Som det står i den här artikeln: ”For Greeks, it is a date they would like to erase from their history." (För greker, är det ett datum de skulle vilja radera från sin historia.)

Kuppen blev starten på flera års terror mot befolkningen, framför allt personer som sågs som stöd till ett påstått kommunistiskt övertagande av Grekland. Militärjuntan motarbetade också monarkin och andra krafter som stödde demokratin. Sedan 1973 är Grekland åter en demokrati, men det republikanska statsskicket är ett kvarvarande resultat av militärkuppen 1967. Det hade varit bättre om kuppen aldrig hade ägt rum. 

Sankt Patriks dag

Irländarna må fira sitt nationalhelgon den 17 mars, men enligt svensk kalender är det i dag man firar S:t Patrik.

De svenska namnsdagarna har sitt ursprung i helgondagar från den tid då Sverige var ett katolskt land. Patrik har funnits länge på den 16 april i den svenska almanackan.

Angenäm överraskning

I morse på väg till kontoret såg jag en elsparkcyklist som använde körriktningsvisare inför en vänstersväng. Det är första gången någonsin som jag har sett en elsparkcyklist visa tecken innan sväng eller byte av körfält. Jag blev angenämt överraskad.

KPI-index över tusen

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) var 4,1 % i mars. Det är inte så högt, jämfört vad det har varit på sistone. Det som är speciellt med KPI för mars 2024 är att det är första gången som index för en av de mätta huvudgrupperna kommer upp över 1 000. 

KPI mäts mot ett index på 100, som motsvarar priser för konsumenter 1980. Mätningarna görs i olika huvudgrupper, så att det ska gå att se skillnader i prisökningar beroende på vad det är för varor och tjänster saken gäller. Priserna går oftast upp mest i den huvudgrupp som heter Hälso- och sjukvård. För mars 2024 är indexet för denna grupp 1 001,43. 

Hälso- och sjukvård är viktigt för många människor. Det är tråkigt att priserna för konsumenter går upp så mycket i just den huvudgruppen. Min teori är att det till stor del beror på att det är så mycket hälso- och sjukvård som är politiskt styrt och inte marknadsstyrt. För alla andra huvudgrupper för varor och tjänster är indexet betydligt lägre. 

Demokrati

I dag var jag på en konferens anordnad av organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Konferensen kallades Demokratidag. Det var en givande konferens. Ett av föredragen handlade om den demokratiska utvecklingen i olika länder i världen. Tyvärr har utvecklingen gått i mer auktoritär riktning, bort från demokrati och rättsstat, i många länder de senaste åren. Det finns mycket intressant information på webbsidan för det Göteborgsbaserade V-Dem. 

Inget straff för den som lurat till sig körkort

Högsta domstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr B 1103-23) friat en man från ansvar för brukande av osann urkund och olovlig körning.

Mannen i fråga hade fått ett ungerskt körkort genom utbyte av ett uzbekiskt körkort. Senare hade han bytt ut det ungerska körkortet mot ett svenskt körkort. När en ungersk myndighet hade fått veta att mannens uzbekiska körkort var förfalskat, hade de meddelat Transportstyrelsen i Sverige, som återkallade det svenska körkortet. Mannen åtalades. Högsta domstolen konstaterar i sin dom att körkortsbehörigheten bland annat grundar sig i innehavet av ett giltigt körkort, vilket mannen hade när han använde det svenska körkortet. Med hänsyn till legalitetsprincipen kunde han inte dömas för brotten, 

Domen kan kännas otillfredsställande, eftersom den åtalade mannen hade lurat till sig körkortet genom det förfalskade uzbekiska körkortet. Det är ändå nödvändigt att straff inte utdöms för brott som faktiskt faller utanför de lagar som gäller. På så sätt är domen bra. Lagstiftaren får se över straffbestämmelserna, om domen inte är tillfredsställande nog. 

Jordbruk fick gå före solkraft

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr M 13461-22) fastställt ett beslut från Länsstyrelsen i Skåne län om att förbjuda anläggning av en solkraftspark på jordbruksmark. Det är en lång dom med flera argument för och emot solkraften, men domstolen landar i att fördelarna med solkraft och redogörelsen för alternativ inte är tillräcklig för att solkraft ska få ta jordbruksmark i anspråk. Det är bra med sådana här domar, som väger olika angelägna intressen mot varandra. 

Det är de drabbade, inte ombud, som stämmer

Det står i dagens upplaga av tidningen Dagens Samhälle (artikel för prenumeranter) att Malmö diskrimineringsbyrå stämmer Staffanstorps kommun. Senare i artikeln framgår det att stämningen avser att fyra flyktningar ska ha blivit diskriminerade och att det är å deras vägnar som stämningen sker. Då är det inte Malmö diskrimineringsbyrå som stämmer kommunen, utan de fyra flyktingarna som gör det, med personer vid Malmö diskrimineringsbyrå som ombud.

Malmö diskrimineringsbyrå har inte på egen hand någon grund för stämning av Staffanstorps kommun. Det gjorde den första beskrivningen i artikeln märklig. Det är viktigt att artiklar beskriver det som har hänt på ett korrekt sätt, så var inte fallet med inledningen av den här artikeln. 

Nedfallen meteorit bedöms tillhöra fastigheten

Svea hovrätt dömde den 21 mars 2024 (mål nr T 835-23) att en nedfallen meteorit är fast egendom och därför tillhör fastighetsägaren, i stället för de två personer som hittade meteoriten. Tingsrätten och en av domarna i hovrätten kom till motsatt slutsats. Det framgår av domskälen att rättsläget inte är klart. Om domen överklagas till Högsta domstolen, lär prövningstillstånd därför meddelas. Det vore intressant att läsa vad Högsta domstolen skulle komma fram till. Personligen anser jag att hovrättens majoritet för den mest övertygande argumentationen och håller med om att meteoriten bör vara fastighetsägarens egendom. 

Svenskar får svenska ordnar

För första gången på länge förlänas svenska ordnar till förtjänta svenska medborgare. Det var på tiden. Sverige har i detta avseende åter blivit ett normalt land. Den socialistiska avundsjuka som avskaffade detta bruk har vi blivit av med i det här fallet. 

Innehav av narkotika i syfte att utbilda sökhundar

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 15 mars 2024 (mål nr 7817-23) slagit fast en dom från förvaltningsrätten om att ett sjukhus med rättspsykiatrisk klinik får inneha narkotika i syftet att utbilda hundar i att söka efter narkotika på kliniken.

Kammarrätten håller med förvaltningsrätten i dess bedömning, som i vissa delar är kritisk mot det ursprungliga beslutet av Läkemedelsverket. Förvaltningsrätten klassar den rättspsykiatriska kliniken som en rättsvårdande myndighet. Det är tydligt att syftet är att förebygga missbruk av narkotika hos de personer som är intagna på kliniken, vilket påverkar säkerheten, arbetsmiljön och vården. 

Det framgår inte av domen, men domare i förvaltningsrätt och kammarrätt har ofta god kunskap om rättspsykiatrisk vård, eftersom det är dessa domstolar som dömer i flera typer av mål om villkor för och avslut av rättspsykiatrisk vård. 

Domen är bra och sjukhuset lär få god nytta av narkotikasökhundarna. 

Sekretess för uppgifter om kandidater i val

Det är kanske mer sällsynt än vad man kan tro, att 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) används. Bestämmelsen säger i korthet att en myndighet kan vägra lämna ut uppgifter med hänsyn till sekretess, om det kan antas att mottagaren skulle använda dem i strid mot dataskyddsförordningen. Myndigheten måste först kunna göra ett sådant antagande, innan bestämmelsen kan användas.

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 mars 2024 (mål nr 18-24) avslagit ett överklagande av en man som hade begärt ut en fil med personnummer, namn och kandidatnummer på alla personer som var kandidater i valet 2022 från Valmyndigheten.

Valmyndigheten hade avslagit begäran. Mannen hade velat ha uppgifterna till en tjänst för att underlätta för finansiella institut att se om personer hade en politiskt utsatt position. Valmyndigheten hade bedömt att det inte framkommit att uppgifterna vore nödvändiga för ändamål som rör sökandens berättigade intressen. Med beaktande av mängden personuppgifter och att det handlar om uppgifter om politisk tillhörighet hadeValmyndigheten vidare bedömt att, om ett sådant berättigat intresse trots allt skulle anses föreligga, de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre.

Kammarrätten gjorde en prövning av mannens berättigade intressen, men bedömde att kandidaternas intresse av att uppgifterna inte skulle behandlas vägde tyngre. Kammarrätten tänkte särskilt på avsikten att lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, vilket är en känslig personuppgift, och att de registrerade skulle ha begränsade möjligheter att invända mot behandlingen. De skulle också sakna skydd som de gallringsbestämmelser som Valmyndigheten har. Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid mot dataskyddsförordningen, varför sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL upprätthölls och överklagandet avslogs. 

Det är en bra dom till skydd för personuppgifter. Även om politiska kandidater är öppna med sin politiska tillhörighet när de kandiderar i val, är det rimligt att detta inte innebär att deras politiska åsikter då, för all framtid ska göra deras personuppgifter om politiska åsikter tillgängliga för vad som helst. 

Nästan sjuttiofem år senare

Den 4 april 1949 var Sveriges västra grannländer Danmark och Norge med och grundade försvarsalliansen Nato. Sverige hade kunnat vara med, men avstod. Om Sverige hade gått med då, hade Sverige även formellt varit med i den allians som har varit det främsta skyddet för frihet och demokrati sedan 1949, länge mot Sovjetunionen och dess lydstater, men även när kommunistblocket i Europa försvunnit. Först under våren 2022, efter Rysslands angreppskrig mot Ukraina, valde Sverige att ansöka om medlemskap. I dag har medlemskapet blivit verklighet. Det är nästan sjuttiofem år efter det att Sverige borde ha gått med. Bättre sent än aldrig. 

Utsläppsfri sjöfart

Många transporter går på havet. Fartygen går på fossila drivmedel och släpper därför ut fossila avgaser. Med kärnkraftens hjälp hade fartyg kunnat bli fria från sådana utsläpp redan på 1960-talet, men kärnkraftsmotståndet satte stopp för det. Förhoppningsvis blir det annorlunda nu. 

Ingen sekretess för privat användning

Det finns en bestämmelse i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) som säger att det är sekretess på uppgifter om den myndighet som annars skulle lämna ut uppgifterna kan anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Den här bestämmelsen används inte särskilt ofta, därför att det inte är många situationer som gör att myndigheten på förhand kan komma till någon slutsats om att uppgifter skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. 

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 29 februari 2024 (mål nr 863-24) bifallit ett överklagande från en person som ville ha ut uppgifter om namn, titel och lön på drygt 650 anställda personer från Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs stad. Personen skulle ha uppgifterna för privat bruk. Då är dataskyddsförordningen inte tillämplig, enligt art. 2.1.c dataskyddsförordningen, även om detta varken nämndes i det överklagade beslutet eller i domen. Kammarrätten ansåg att det som hade kommit fram om personens avsedda behandling av uppgifterna inte innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Därmed var 21 kap. 7 § OSL inte tillämplig. Kammarrättens dom har ingen mer motivering än så. 

Enligt min uppfattning kom rätten till en korrekt slutsats, men jag skulle ändå gärna ha sett något mer utvecklade domskäl. 

Terapi på väg

Bilen är ett fantastiskt fortskaffningsmedel. Den tar ägaren från en plats till en annan närhelst ägaren vill. Det innebär en stor frihet att ha körkort och bil. Säkert är det därför så många människor tar de höga kostnaderna som det innebär.

Vid sidan om vanliga transporter, kan bilen även användas för andra ändamål. En biltur kan i sig ge frid och ro. På så ätt kan bilturen få en terapeutisk verkan. Det blir terapi på väg. Många människor har nog dragit nytta av sådan terapi. Jag undrar om den nyttan kan kvantifieras. Den borde räknas till bilarnas fördel, när fördelar och nackdelar med olika trafikslag diskuteras. 

Så kallade anvisningar från en myndighet

Regeringen har utfärdat en ny förordning (2014:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingssamarbetet enligt 5 § 4 lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Förordningen är utfärdad med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § 1 regeringsformen. 

Enligt 4 § förordningen ska regionerna varje år lämna en redovisning av resultaten av det regionala utvecklingsarbetet till Regeringskansliet. Sedan står det i 4 § andra stycket: "Redovisningen bör lämnas enligt anvisningar från Tillväxtverket". 

I svensk rättsordning finns det ett antal olika typer av författningar. Det finns grundlagar och lagar, som är beslutade av riksdagen. De gäller framför förordningar, som är utfärdade av regeringen. Grundlagar, lagar och förordningar gäller framför föreskrifter, som är utfärdade av statliga eller kommunala myndigheter eller av kommunfullmäktigeförsamlingar. Myndigheter kan också ge ut allmänna råd. Allmänna råd har en form som liknar föreskrifter, är inte formellt bindande, men räknas som en del av rättsordningen.

Under senare decennier har utvecklingen gått mot att renodla rättsordningen, så att bara de här uppräknade typerna av författningar finns. Andra typer av texter som liknar regler, såsom cirkulär eller anvisningar, har ofta utmönstrats. Det är bra, det gör rättsordningen tydligare för medborgarna. Då är det märkligt att regeringen i år inför en förordning där det står att ett statligt verk ska ge ut "anvisningar" som regioner "bör" följa. Det hade varit bättre om regeringen, med stöd i lag, hade gett Tillväxtverket mandat att utfärda föreskrifter om hur redovisningen skulle lämnas. Då hade Tillväxtverket kunnat utfärda bindande föreskrifter och icke bindande allmänna råd om detta. 

Det går bara att spekulera i varför en förordning får en bestämmelse som den i 4 § andra stycket den här nämnda förordningen. Den borde inte ha fått det. 

Skottdag

I morgon är det skottdag. Jag hoppas slippa skotta snö ändå. Skottdagen har ju inget med snöskottning att göra, men det går ju alltid att skämta om det. Ingen har namnsdag då, heller, men det går att skämta om att de som heter Scott i förnamn har namnsdag då. Livet blir inte roligare än vad vi gör det. 

Sverige i Nato

Ungern har, som sista land i Nato, godkänt Sveriges ansökan om medlemskap.

Äntligen är det klart att Sverige kan gå med i den försvarsallians som har skyddat den västerländska civilisationen sedan den grundades 1949. Från början var det främst en allians till skydd från Sovjetunionen och kommunismen. Även efter kommunismens fall i Sovjetunionen och dess lydstater, fyller Nato en god funktion. Det är långt ifrån alla länder som har rättsstat och demokrati. Hoten mot sådana länder behöver demokratierna samarbeta emot. Nu blir Sverige formellt en del av det samarbetet. Det är bra, även om det borde ha skett för länge sedan. 

Ny amerikansk månlandning

För första gången sedan den sista månlandningen i Apolloprogrammet 1972, har en amerikansk rymdfarkost landat på Månen. Det är en obemannad farkost och för första gången är det en privatägd rymdfarkost som landar på Månen. Det är positivt att privata intressenter lyckas med sådant, det visar att det finns ekonomi i den här typen av projekt. 

Teknisk bearbetning och lagring

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 20 februari (mål nr 3530-23) avslagit en begäran om att få ut en handling från Riksrevisionen som var lagrad i en molntjänst.

Handlingen var inte färdigställd, men var sparad i en extern molntjänst. HFD drog slutsatsen att handlingen bara hade överförts till molntjänsten för teknisk bearbetning och lagring. Därmed hade den inte expedierats från Riksrevisionen och var ingen allmän handling. (Det finns en redogörelse för reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om detta i domen, se länk ovan.) Begäran om att få ut handlingen avslogs.

Det är en kort dom som i viss mån är klargörande. Samtidigt hade det varit bra om domskälen också hade nämnt 10 kap. 2 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den paragrafen säger att sekretess inte hindrar att en handling överlämnas från en myndighet till en enskild eller till en annan myndighet enbart för teknisk lagring eller bearbetning. Det behöver inte vara motsägelsefullt i ljuset av den aktuella domen, men det hade varit bra med ett klargörande i domskälen. 

Hur svårt kan det vara?

Flera statsråd i Sveriges regering har ändrat i de uppgifter som finns i meritförteckningar för dem på regeringens webbplats. Detta har skett sedan Sveriges Televisions program Uppdrag granskning har gått igenom meritförteckningarna och upptäckt fel i dem. Vissa fel har varit betydande. Erik Slottner (KD) skulle ha en magisterexamen från Linköpings universitet, trots att han bara läst tre av åtta terminer på programmet. Anders Carlson (KD) skulle ha läst kurser i juridik under tre år, när det i själva verket bara var en kurs på tio veckor. 

Hur svårt kan det vara att skriva en korrekt meritförteckning? Det har nästan varje människa gjort, som någon gång har sökt ett arbete. De flesta har sökt flera arbeten under sitt liv och har därmed haft flera tillfällen att korrekturläsa sin meritförteckning. Det är också frapperande att de felen bara tycks framställa personerna i bättre dager än vad som vore riktigt. Det är osannolikt att någon av misstag skriver att han har en examen, när han har gått mindre än halva den utbildning som skulle leda till en sådan examen, det framstår snarast som en medvetet felaktig skrivning. 

Den nuvarande regeringen styr Sverige på ett mycket bättre sätt än vad de flesta regeringar i landets historia har gjort. Samtidigt är det tråkigt att inse att även i denna regering finns det de politiker som har glidit fram genom livet till sina positioner, utan att ha fått sina meritförteckningar ifrågasatta förrän de är statsråd och journalister hittar flagranta fel i meritförteckningarna. Statsråden lär sitta kvar, men deras förtroende bör sjunka på samma sätt som aktien i Fermenta, när det avslöjades att företagets chef inte hade den doktorsexamen som han hade sagt sig ha. 

Sekretess för kameraövervakningssystem

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 14 februari 2024 (mål nr 353-24) avslagit ett överklagande av ett beslut om sekretess. En person hade begärt ut alla handlingar om kameraövervakning på en skola. Kammarrätten håller med den kommunala myndigheten om att sekretess ska gälla för ritningar som visar alla kamerors placering. Det är en bra och rimlig dom. 

Förlovningsdag

För många år sedan förlovade jag mig med Paula den 18 februari. Ett drygt år senare gifte vi oss. Vi har varit gifta sedan dess, men brukar också alltid fira förlovningsdagen litet grann. Det gjorde vi i dag också. Ett långt förhållande är värt att fira. 

Utan förklaring

Ibland ger domar upphov till frågor som inte besvaras. Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har i dom den 2 februari 2024 (mål nr PMT 15685-23) förbjudit ett företag vid vite att använda ett annat företags varumärke i sin marknadsföring. Båda företag år verksamma i samma bransch. Företaget som förbjöds vid vite medgav talan och utvecklade därför inte orsakerna till att det andra företagets varumärke hade använts. Det hade varit intressant att få veta orsakerna, hur märkliga de än hade varit. Målets utgång var bra, hur som helst. Det är bra att varumärken skyddas från obehöriga intrång. 

Sekretessprövade fel handlingar

I en dom den 31 januari 2024 (mål nr 5629-23) om rätt att ta del av allmänna handlingar från en kommunal nämnd, har Kammarrätten i Stockholm konstaterat att nämnden har sekretessprövat andra handlingar än de som hade begärts ut. Det överklagade beslutet upphävs och ärendet återvisas till nämnden för ny prövning. 

Det är en ovanlig och definitivt märklig händelse som ligger till grund för denna dom. Det var bra att kammarrätten återvisade ärendet till nämnden. Förhoppningsvis lär sig tjänstemännen att vara mer noggranna i framtiden. 

Risk för trafikökning ger klagorätt mot detaljplan

Mark- och miljööverdomstolen har i beslut den 30 januari 2024 (mål nr P4137-23) slagit fast att några fastighetsägare har klagorätt mot en ny detaljplan, utan att ha fastigheter i eller intill planområdet. Det är i stället sannolik trafikökning som ger dem klagorätt. 

Klagandenas fastigheter ligger en bit ifrån planområdet. Däremot visar utredningen att den bebyggelse som skulle följa enligt den nya detaljplanen sannolikt skulle leda till betydligt mer trafik på vägarna förbi klagandenas fastigheter. Domstolen fann därför att klagandena påverkas så pass mycket av den nya detaljplanen att de har rätt att klaga på den i domstol. Detta säger ingenting om huruvida deras klagomål skulle leda till ändringar i detaljplanen, bara att de har talerätt.

Det är ett bra beslut. Effekterna av en ny detaljplan uppstår sällan bara i eller strax intill planområdet, utan också exempelvis längs vägar till och från området. Då är det logiskt att fastighetsägare vars fastigheter påverkas av sådan trafik får talerätt. 

Samråd gör inte handling offentlig

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 26 januari (mål nr 7420-23) slagit fast att en forskarrapport som finns hos Naturvårdsverket, men som har skickats ut för samråd, inte är en expedierad handling. Kammarrätten skiljer på expediering i informationssyfte och expediering för samråd, där samråd inte gör handlingen offentlig. Här skedde samrådet genom s.k. peer review för att granska vetenskapligheten av rapporten.

Det är en intressant dom som tydliggör gränsen mellan handlingar som är allmänna eller inte. Det är första delen av prövningen av om en handling ska lämnas ut från en myndighet eller ej. 

Ohistoriskt bifall

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 22 januari 2024 (mål nr 4455-23) godkänt en persons ansökan om att få byta efternamn från Eriksson till Lilliengrip.

Efternamnet Lilliengrip bars av en adelsätt från adlandet 1690 till dess ätten dog ut 1727. Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att namnet var historiskt känt utifrån den adlades historia. Kammarrätten ansåg inte det.

Det är ingen bra dom. Jag håller med Skatteverket och förvaltningsrätten. Vid tveksamhet om ett namn är historiskt känt eller ej, borde tveksamheten leda till ett nej, men för kammarrätten verkar tveksamheten ha lett till ett ja. Det är ohistoriskt. 

Vi får se om Skatteverket överklagar domen och om Högsta förvaltningsrätten i så fall prövar målet och förhoppningsvis ändrar kammarrättens dom. 

Organisationen Humanisterna registreras som trossamfund

När organisationen Humanisterna ansökte hos Kammarkollegiet om att få registreras som trossamfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, avslogs ansökan den 26 januari 2023. Då överklagade Humanisterna till förvaltningsrätten. Innan förvaltningsrätten hann avgöra saken, kom Kammarkollegiet och Humanisterna överens om att Humanisterna ändå skulle få registreras som trossamfund. Förvaltningsrätten i Stockholm fastslog därför i dom den 18 januari 2024 (mål nr 5180-23) att Humanisterna får registreras som trossamfund. Någon närmare prövning av omständigheterna för detta gjorde inte rätten, eftersom parterna i målet var överens. 

Det konstaterades i domen att enligt 2 § lagen om trossamfund avses med trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Utöver detta fanns det inga resonemang för eller emot registrering i förvaltningsrättens dom. Det hade varit intressant att ta del av orsakerna till att organisationen Humanisterna ansökt om att registreras som trossamfund och att Kammarkollegiet gått med på detta. Normalt sägs Humanisterna vara en ateistisk organisation. Ateism kan visserligen ses som religiös övertygelse, men hur är det med att anordna gudstjänst? Det vore möjligen intressant att få veta mer, men jag är inte så pass angelägen om det att jag lägger tid på att forska i saken. 

Ansvaret för kollektivtrafiken i länet

En ledamot av kommunfullmäktige i Örebro uttalade i talarstolen i dag att kommunen borde ta över kollektivtrafiken.

Enligt 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska regionen eller ett kommunalförbund för hela länet ha hand om kollektivtrafiken. Ledamotens förslag är alltså olagligt för närvarande. Det har jag talat om för honom flera gånger, vid de tidigare tillfällen då han har har föreslagit samma sak, ändå återkommer han till det. Han borde lägga till att han vill ha en lagändring, men det gör han inte. Det är dåligt. 

Israel får delta

European Broadcasting Union (EBU), som arrangerar Eurovision Song Contest, har fått krav på sig att utesluta Israel från årets tävling. Skälet skulle vara det krig mot terrorgruppen Hamas som Israel är inblandat i. 

EBU har beslutat att Israel får delta. Det är bra. Israel ska inte straffas för att landet har utsatts för militära angrepp och måste försvara sig. Om Israel skulle uteslutas, vore det som att utesluta Ukraina, för att Ukraina för ett försvarskrig mot Ryssland. 

Strandskyddsdispens är gynnande

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i dom den 15 januari 2024 (mål nr M 2798-23) slagit fast att ett beslut om strandskyddsdispens är ett förvaltningsbeslut som är gynnande för den enskilde. Ett sådant beslut kan bara ändras till den enskildes nackdel under speciella omständigheter. 

Det är bra att domstolen slår fast detta. Det borde inte behövas, myndigheterna borde redan förstå det, men en dom kan ge dem vägledning. 

Fortsatt adekvat skyddsnivå för elva länder

EU-kommissionen har den 15 januari 2024 avslutat sin genomgång av skyddet för personuppgifter i elva länder, som sedan tidigare har beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. Alla elva länder är fortsatt godkända. Det gäller för överföringar av personuppgifter till Andorra, Argentina, Färöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Kanada (kommersiella organisationer), Nya Zeeland, Schweiz och Uruguay. Övriga beslut om adekvat skyddsnivå har inte setts över den här gången och kvarstår som tidigare.

Det här är positivt för handeln, ekonomin och skyddet av personuppgifter. 

Abdikation i Danmark, Färöarna, Grönland

Det är tråkigt att Margrethe II av Danmark abdikerar. Hon abdikerar även från Färöarna och Grönland, som har samma monark och i vissa frågor styrs från Danmark.

Det är drottningens val att abdikera, men jag tycker att monarker normalt ska avgå först med döden.

Registrering av nyckelbiotop får inte överklagas

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 4 januari 2024 (mål nr 7527-22) slagit fast att ett beslut av Skogsstyrelsen om att registrera en nyckelbiotop inte är ett överklagbart beslut.

En nyckelbiotop på en skogsfastighet kan leda till att skogsägaren inte får tillstånd att avverka på fastigheten. Det är dock inte registreringen av nyckelbiotopen som gör att tillstånd nekas, en prövning ska alltid göras, oavsett om en nyckelbiotop redan är registrerad eller ej. Registreringen av nyckelbiotopen får därför inte sådan verkan att det finns skäl att denna registrering ska vara överklagbar. På så sätt är det en vettig dom.

Det bör finnas andra saker som riksdagen, regeringen och andra ansvariga myndigheter kan göra för en god förvaltning av skogen. I det aktuella fallet ledde förekomsten av en nyckelbiotop till att skog inte fick avverkas, trots att den var angripen av granbarkborrar. Det problemet bör kunna åtgärdas på annat sätt. 

Spamfiltret

Högsta domstolen har i dom den 3 januari 2024 (mål nr P 124-23) slagit fast att ett överklagande som inkom via e-post till en myndighet strax innan slutet på ett dygn, men fastnade i ett spamfilter i cirka 30 minuter till nästa dygn, kom in i tid. Överklagandet registrerades som inkommet till myndigheten strax efter midnatt, dagen efter att det nått myndighetens datanätverk. 

Det är en bra dom. Avgörandet kan tyckas självklart, men nu finns det klar rättspraxis från högsta instans på att det ligger till på det här sättet. 

Skydd för halloumi

Patent- och marknadsdomstolen har i dom den 21 december 2023 (mål nr PMÄ 12476-23) upphävt registreringen av figurvarumärket Falloumi! på grund av dess likhet med EU-varumärket halloumi, som också har skydd som ursprungsbeteckning. Figurvarumärket i fråga hade registrerats för bland annat bar- och restaurangverksamhet. Det ansågs vara för likt ordet halloumi.

Det är en bra dom som visar att varumärken och ursprungsbeteckningar har ett sådant skydd som de bör ha.