Integritetsskyddsmyndigheten inleder tillsyn mot Moderaterna

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inleder tillsyn mot Moderaterna på grund av flera klagomål om behandling av personuppgifter under valrörelsen förra året. 

I pressmeddelandet om att tillsyn inleds, framgår det att Moderaterna mycket väl kan ha gjort allt rätt. En bra sak med tillsynen är att en oberoende myndighet kan konstatera det också. Jag ser fram emot att få läsa tillsynsbeslutet. 

Jag är själv engagerad i Moderaterna, men på lokal nivå, så jag har ingen insyn i den personuppgiftsbehandling på riksnivå i partiet som nu kommer att bli föremål för tillsyn. 

Kommunal försäljning upphävd av domstol

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 17 mars 2023 (mål nr 2770-22) upphävt ett beslut av en nämnd i Lunds kommun om att sälja en fastighet.

Beslutet hade överklagats med kommunalbesvär och klagandena hade åberopat omständigheter som visade att fastigheten hade sålts till ett pris under marknadsvärdet. Det blev ett otillåtet individuellt stöd till den enskilda köparen av fastigheten.

Domen är bra, den visar att det kan löna sig att överklaga kommunala beslut som är dåliga för kommunens ekonomi. 

JO-kritik mot att Skatteverket inte tar emot kontant betalning

Riksdagens ombudsman (Justitieombudsmannen, JO) riktar i beslut den 21 mars 2023 (Dnr 8524-2022) kritik mot Skatteverket, för att det inte är möjligt att betala ansökningsavgift för byte av förnamn med kontanter. Huvudregeln i 4 kap. 12 § riksbankslagen är tillämplig, enligt JO, vilket innebär en skyldighet att ta emot kontanter för betalning av en sådan avgift. 

Det är ett bra beslut som visar att myndigheter måste ta emot kontant betalning, om det inte finns speciella regler som säger annat. 

Buller vid kommunfullmäktiges möte

Vid kommunfullmäktige i dag var det en ledamot som bullrade mer än lovligt. Det gjorde hon bara när en viss annan ledamot hade ordet. Kommunfullmäktiges ordförande sade ifrån till ledamotens partigruppsledare. Det går inte att skylla på att den störda ledamoten uttrycker sig på ett stötande sätt, har han ordet, så har han. Efter tillsägelsen slutade bullret, vilket var bra. 

Lokalpolitiker dömd för bedrägeri för ersättningar från kommun och tingsrätt

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 17 mars 2023 (mål nr B 3863-22) dömt en tidigare lokalpolitiker och nämndeman i tingsrätten för bedrägeri, villkorlig dom och skadestånd.

Mannen hade vid ett stort antal tillfällen yrkat och fått ersättning för förlorad arbetsinkomst vid de tillfällen då han tjänstgjorde som politiker eller nämndeman, trots att han inte hade behövt avstå från ordinarie tjänstgöring. Han hade fått information i förväg om att sådan ersättning inte kunde utbetalas för extrapass som han inte kunde tacka ja till, men ändå yrkat ersättning för sådana. 

Det en bra, väl avvägd dom. Det borde vara självklart att ersättning för förlorad arbetsinkomst inte kan betalas för eventuella extra arbetspass. 

Återgång av fastighetsköp

Hovrätten för Nedre Norrland har i dom den 14 mars 2023 (mål nr T 226-22) fastställt att ett fastighetsköp ska gå åter.

Gävle kommun hade sålt en fastighet till ett bolag med villkor om att bolaget skulle börja uppföra lager och kontor där inom viss tid, annars skulle köpet gå åter. När bolaget inte uppfyllde villkoret ville det ändå behålla fastigheten och hänvisade bland annat till ett muntligt löfte om förlängd frist. Hovrätten konstaterar att överlåtelse av fast egendom måste ske genom skriftligt avtal, varför ett muntligt löfte inte är bindande.

Det är en bra dom, inte det minsta kontroversiell. Den visar hur villkor om återgång av köp av fastighet kan utformas. 

Böneutrop är utländsk kultur

I en ledare i Aftonbladet påstås att böneutrop skulle vara en del av svensk kultur. Det huvudsakliga argumentet är att det är ”lika mycket del av svensk kultur som allt annat som människor i Sverige ser som sin kultur”. Det är en ytterst märklig syn på kultur, som om det skulle räcka med en enda person i Sverige som skulle se en utländsk företeelse som sin kultur, så skulle det bli svensk kultur. Jag kan inte tänka mig att ens den mest böneutropsvänliga invandraren till Sverige skulle se böneutrop som svensk kultur. 

Till frågan i sak hör att böneutrop inte bara är till för att tala om för muslimer att det är tid för att be. Böneutrop är också till för att tala om att allt det område där böneutropet hörs är muslimskt område, där muslimsk tro, tradition och lag gäller. Det första syftet uppfylls bättre med moderna klockor. Det andra syftet strider mot tro, tradition och lag i ett huvudsakligen kristet land med grundlagsskyddad trosfrihet. 

Den som vill förespråka böneutrop i Sverige bör göra ett mycket bättre jobb än så här. 

Störande av förrättning

Stockholms tingsrätt har den 7 mars 2023 (mål nr B 958-23) dömt en ung man för störande av förrättning till 30 dagsböter.

Brottet bestod i att han skrek från åhörarläktaren i riksdagen den 17 oktober 2022 under pågående ärende för att välja statsminister. Han försvarade sig med att ärendet var klart, med att förrättningen hur som helst inte stördes och slutligen med att han hade utövat sin yttrandefrihet. Det framkom under tingsrättens förhandling att ärendet i riksdagen inte var avslutat. Omröstningens resultat hade inte kungjorts och talmannen hade inte slagit klubban i bordet. När den åtalade skrek stannade förrättningen upp. Mannen dömdes för att med uppsåt ha stört förrättningen. 

Domen har inte vunnit laga kraft. Den kanske överklagas, men det finns knappast skäl att meddela prövningstillstånd för att utveckla rättspraxis.

Det är en bra dom. Förrättningar i valda församlingar får inte störas. 

På flykt från kriget

I morse läste jag om ett ungt par som hade flytt från krigets Ukraina till Sverige. Då hade jag väntat mig att den svenska journalisten skulle ha frågat den unge mannen varför han inte strider för sitt land, men den frågan kom inte upp över huvud taget. Det kan ju finnas fullgoda skäl att avstå från att strida, till exempel medicinska orsaker, men det hade jag velat läsa om i artikeln. Nu kvarstod en känsla av att den här mannen hade smitit från kriget. Sverige ställer upp med mycket stöd till Ukraina, ska Sverige då också ta emot ukrainska unga män som inte vill göra sitt för att försvara sitt land?

Omfattningen av laglighetsprövning

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 3 mars 2023 (mål nr 437-23) delvis upphävt en dom av förvaltningsrätten. Målet rörde laglighetsprövning enligt kommunallagen.

En laglighetsprövning enligt kommunallagen ska bara omfatta det som faktiskt överklagas av ett visst beslut. Kammarrätten konstaterade att klaganden hade överklagat ett avsnitt i kommunens nya ordningsbestämmelser, medan förvaltningsrätten hade upphävt beslutet om de nya ordningsföreskrifterna i sin helhet. Då undanröjde kammarrätten domen från förvaltningsrätten i de delar som inte hade överklagats och fastställde den i övrigt.

Det är en bra dom, oavsett utgången i sak när en del av det kommunala beslutet ändå förblir upphävt. Det som är bra med domen är att den tydliggör omfattningen av en laglighetsprövning. Domstolen ska inte pröva mer än det som faktiskt överklagas och ska då inte heller eventuellt upphäva mer än det som faktiskt har överklagats av det beslut som har fattats i kommunen. Kanske kan man tycka att en sådan här klargörande dom från kammarrätten egentligen inte skulle behövas, men det är ändå bra att den nu kom.