Det är de drabbade, inte ombud, som stämmer

Det står i dagens upplaga av tidningen Dagens Samhälle (artikel för prenumeranter) att Malmö diskrimineringsbyrå stämmer Staffanstorps kommun. Senare i artikeln framgår det att stämningen avser att fyra flyktningar ska ha blivit diskriminerade och att det är å deras vägnar som stämningen sker. Då är det inte Malmö diskrimineringsbyrå som stämmer kommunen, utan de fyra flyktingarna som gör det, med personer vid Malmö diskrimineringsbyrå som ombud.

Malmö diskrimineringsbyrå har inte på egen hand någon grund för stämning av Staffanstorps kommun. Det gjorde den första beskrivningen i artikeln märklig. Det är viktigt att artiklar beskriver det som har hänt på ett korrekt sätt, så var inte fallet med inledningen av den här artikeln. 

Nedfallen meteorit bedöms tillhöra fastigheten

Svea hovrätt dömde den 21 mars 2024 (mål nr T 835-23) att en nedfallen meteorit är fast egendom och därför tillhör fastighetsägaren, i stället för de två personer som hittade meteoriten. Tingsrätten och en av domarna i hovrätten kom till motsatt slutsats. Det framgår av domskälen att rättsläget inte är klart. Om domen överklagas till Högsta domstolen, lär prövningstillstånd därför meddelas. Det vore intressant att läsa vad Högsta domstolen skulle komma fram till. Personligen anser jag att hovrättens majoritet för den mest övertygande argumentationen och håller med om att meteoriten bör vara fastighetsägarens egendom. 

Svenskar får svenska ordnar

För första gången på länge förlänas svenska ordnar till förtjänta svenska medborgare. Det var på tiden. Sverige har i detta avseende åter blivit ett normalt land. Den socialistiska avundsjuka som avskaffade detta bruk har vi blivit av med i det här fallet. 

Innehav av narkotika i syfte att utbilda sökhundar

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 15 mars 2024 (mål nr 7817-23) slagit fast en dom från förvaltningsrätten om att ett sjukhus med rättspsykiatrisk klinik får inneha narkotika i syftet att utbilda hundar i att söka efter narkotika på kliniken.

Kammarrätten håller med förvaltningsrätten i dess bedömning, som i vissa delar är kritisk mot det ursprungliga beslutet av Läkemedelsverket. Förvaltningsrätten klassar den rättspsykiatriska kliniken som en rättsvårdande myndighet. Det är tydligt att syftet är att förebygga missbruk av narkotika hos de personer som är intagna på kliniken, vilket påverkar säkerheten, arbetsmiljön och vården. 

Det framgår inte av domen, men domare i förvaltningsrätt och kammarrätt har ofta god kunskap om rättspsykiatrisk vård, eftersom det är dessa domstolar som dömer i flera typer av mål om villkor för och avslut av rättspsykiatrisk vård. 

Domen är bra och sjukhuset lär få god nytta av narkotikasökhundarna. 

Sekretess för uppgifter om kandidater i val

Det är kanske mer sällsynt än vad man kan tro, att 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) används. Bestämmelsen säger i korthet att en myndighet kan vägra lämna ut uppgifter med hänsyn till sekretess, om det kan antas att mottagaren skulle använda dem i strid mot dataskyddsförordningen. Myndigheten måste först kunna göra ett sådant antagande, innan bestämmelsen kan användas.

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 mars 2024 (mål nr 18-24) avslagit ett överklagande av en man som hade begärt ut en fil med personnummer, namn och kandidatnummer på alla personer som var kandidater i valet 2022 från Valmyndigheten.

Valmyndigheten hade avslagit begäran. Mannen hade velat ha uppgifterna till en tjänst för att underlätta för finansiella institut att se om personer hade en politiskt utsatt position. Valmyndigheten hade bedömt att det inte framkommit att uppgifterna vore nödvändiga för ändamål som rör sökandens berättigade intressen. Med beaktande av mängden personuppgifter och att det handlar om uppgifter om politisk tillhörighet hadeValmyndigheten vidare bedömt att, om ett sådant berättigat intresse trots allt skulle anses föreligga, de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre.

Kammarrätten gjorde en prövning av mannens berättigade intressen, men bedömde att kandidaternas intresse av att uppgifterna inte skulle behandlas vägde tyngre. Kammarrätten tänkte särskilt på avsikten att lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, vilket är en känslig personuppgift, och att de registrerade skulle ha begränsade möjligheter att invända mot behandlingen. De skulle också sakna skydd som de gallringsbestämmelser som Valmyndigheten har. Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid mot dataskyddsförordningen, varför sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL upprätthölls och överklagandet avslogs. 

Det är en bra dom till skydd för personuppgifter. Även om politiska kandidater är öppna med sin politiska tillhörighet när de kandiderar i val, är det rimligt att detta inte innebär att deras politiska åsikter då, för all framtid ska göra deras personuppgifter om politiska åsikter tillgängliga för vad som helst. 

Nästan sjuttiofem år senare

Den 4 april 1949 var Sveriges västra grannländer Danmark och Norge med och grundade försvarsalliansen Nato. Sverige hade kunnat vara med, men avstod. Om Sverige hade gått med då, hade Sverige även formellt varit med i den allians som har varit det främsta skyddet för frihet och demokrati sedan 1949, länge mot Sovjetunionen och dess lydstater, men även när kommunistblocket i Europa försvunnit. Först under våren 2022, efter Rysslands angreppskrig mot Ukraina, valde Sverige att ansöka om medlemskap. I dag har medlemskapet blivit verklighet. Det är nästan sjuttiofem år efter det att Sverige borde ha gått med. Bättre sent än aldrig. 

Utsläppsfri sjöfart

Många transporter går på havet. Fartygen går på fossila drivmedel och släpper därför ut fossila avgaser. Med kärnkraftens hjälp hade fartyg kunnat bli fria från sådana utsläpp redan på 1960-talet, men kärnkraftsmotståndet satte stopp för det. Förhoppningsvis blir det annorlunda nu. 

Ingen sekretess för privat användning

Det finns en bestämmelse i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) som säger att det är sekretess på uppgifter om den myndighet som annars skulle lämna ut uppgifterna kan anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Den här bestämmelsen används inte särskilt ofta, därför att det inte är många situationer som gör att myndigheten på förhand kan komma till någon slutsats om att uppgifter skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. 

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 29 februari 2024 (mål nr 863-24) bifallit ett överklagande från en person som ville ha ut uppgifter om namn, titel och lön på drygt 650 anställda personer från Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs stad. Personen skulle ha uppgifterna för privat bruk. Då är dataskyddsförordningen inte tillämplig, enligt art. 2.1.c dataskyddsförordningen, även om detta varken nämndes i det överklagade beslutet eller i domen. Kammarrätten ansåg att det som hade kommit fram om personens avsedda behandling av uppgifterna inte innebar att det fanns skäl att anta att uppgifterna skulle användas i strid mot dataskyddsförordningen. Därmed var 21 kap. 7 § OSL inte tillämplig. Kammarrättens dom har ingen mer motivering än så. 

Enligt min uppfattning kom rätten till en korrekt slutsats, men jag skulle ändå gärna ha sett något mer utvecklade domskäl. 

Terapi på väg

Bilen är ett fantastiskt fortskaffningsmedel. Den tar ägaren från en plats till en annan närhelst ägaren vill. Det innebär en stor frihet att ha körkort och bil. Säkert är det därför så många människor tar de höga kostnaderna som det innebär.

Vid sidan om vanliga transporter, kan bilen även användas för andra ändamål. En biltur kan i sig ge frid och ro. På så ätt kan bilturen få en terapeutisk verkan. Det blir terapi på väg. Många människor har nog dragit nytta av sådan terapi. Jag undrar om den nyttan kan kvantifieras. Den borde räknas till bilarnas fördel, när fördelar och nackdelar med olika trafikslag diskuteras.