torsdag 30 april 2015

Ersättning för faktiska kostnader

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 28 april 2015 (mål nr 1984-14) slagit fast att arbetsskadeersättning för en mans tandvård skall betalas för den faktiska kostnaden, inte med det lägre belopp som skulle följa av Försäkringskassans referensprislista. Arbetsskadan var godkänd och det var fastslaget att all vård var odontologiskt motiverad.

Det här är en bra dom. Det kan tyckas självklart att det är den faktiska kostnaden som skall ersättas, när det finns tydliga bevis för vad kostnaden har varit och att all kostnad har varit motiverad. Samtidigt har Försäkringskassan överklagat och hänvisat till sin referensprislista med lägre ersättning, och HFD beviljade prövningstillstånd trots att såväl förvaltningsrätten som kammarrätten kom fram till att hela den faktiska kostnaden skulle ersättas. Självklart har det alltså inte varit.

Det är inte fel av Försäkringskassan att ha en referensprislista. Den kan underlätta och snabba på handläggningen om skadan är godkänd men kostnaden för vården ännu inte är klar. Om den skadelidande är nöjd med ersättningen enligt referensprislistan, är allt frid och fröjd. Samtidigt är det bra att HFD slår fast att det i grunden är de faktiska kostnaderna för motiverad vård som skall ersättas. Referensprislistor fastslagna av en myndighet skall inte vara mer än ett hjälpmedel, när det är riksdagen som har stiftat lag om arbetsskadeförsäkringen.

onsdag 29 april 2015

Offentlighetsprincipen

I dag var det möte med kommunfullmäktige i Örebro kommun. En av mina interpellationer kom upp, som handlade om hur kommunens myndigheter följer offentlighetsprincipen. Den omedelbara orsaken var ett ärende, där jag fick vänta drygt två månader på att få ut handlingar från kommunen. Detta är en oacceptabel väntan, det erkände kommunstyrelsens ordförande, som svarade på interpellationen.

Offentlighetsprincipen är viktig. Debatten blev dock kort, förmodligen för att alla var överens. Jag fick dock chansen att hålla ett kort brandtal till förmån för offentlighetsprincipen. Jag påpekade bland annat att den är en av Sveriges största bidrag till den västerländska civilisationen. Det känns alltid bra att ha chansen att tala för medborgarnas viktiga rättigheter.

tisdag 28 april 2015

Ny kärnkraft behövs

Det statliga bolaget Vattenfall har beslutat att lägga ned två kärnreaktorer i kärnkraftverket Ringhals. Orsaken är aviserade skattehöjningar, med andra ord politiska bealut som gör det olönsamt att driva de äldsta kärnkraftverken.

Det största problemet med kärnkraften är kärnavfallet. Det är radioaktivt i bortåt 100 000 år, om inget göra med det. Snart finns metoder för att ta hand om avfallet, få mer energi ur det och göra slutförvaringstiden mycket kortare, bara mellan 500 och 1 000 år. Dessutom blir volymen på avfallet mycket mindre. Sverige borde satsa på att bygga denna nya typ av reaktor. Allt annat vore ett svek mot framtida generationer, med tanke på att vi nu har kärnavfall att ta hand om. Det är detta den svenska energipolitiken borde riktas in på.

onsdag 22 april 2015

Statligt slaveri

dagens DN Debatt skriver en rad socialdemokrater om att Sverige borde införa en ny pliktlagstiftning, med vars hjälp staten skulle tvinga unga människor mellan 18 och 24 års ålder att delta i en så kallad medborgartjänst mot katastrofer och liknande. Det anförs också att den gamla värnplikten bidrog till mognad och gemensamt ansvar.

Artikeln har redan blivit kritiserad på ett förtjänstfullt sätt av Fredrik Johansson i Svenska Dagbladets högermarginal.

För min del vill jag bara lägga till att när det gäller statlig plikt, anser jag att det räcker med skolplikten. (Skolplikten riktar sig förvisso inte bara mot skolbarnen, utan också mot deras föräldrar, som måste se till att barnen går i skolan.) Om inte staten kan se till att alla svenskar får tillräckligt mycket mognad och kunskap om gemensamt ansvar efter statens önskemål under nio års obligatorisk skola, skall det inte kompenseras med mer plikttjänstgöring senare i livet.

söndag 12 april 2015

Kvinna som statschef?

I dag har Hillary Clinton aviserat att hon vill bli Demokraternas presidentkandidat 2016. Hon framhåller bland annat att hon är kvinna. Det verkar vissa svenskar tycka är bra. Om det verkligen vore viktigt vilket kön statschefen har, borde dock svenska politiker arbeta för monarki med svensk successionsordning i fler länder, inte heja på en möjlig vänsterkandidat i ett presidentval. Det svenska systemet gör det lika sannolikt att en kvinna som en man blir statschef.

torsdag 9 april 2015

Återinförs landskap som officiell indelning av riket?

Folkbokföringen i Sverige skall ändras från den 1 januari 2016, så att vi inte längre kommer att vara folkbokförda på församling. Detta har att göra med att staten och Svenska kyrkan har skilts åt, staten ansvarar för folkbokföringen och Svenska kyrkan ansvarar för sin indelning i territoriella församlingar. Det är då inte lämpligt att statens folkbokföring bygger på Svenska kyrkans indelningar i församlingar. Folkbokföringen kommer i stället att bygga på distrikt, som i hög grad kommer att bygga på den församlingsindelning som fanns den 1 december 1999, det vill säga omedelbart innan staten och Svenska kyrkan skildes åt.

I folkbokföringsdatabasen finns det en så kallad LKF-kod, som visar vilket län, vilken kommun och vilken församling den folkbokförda personen är folkbokförd på. LKF-koden används också i flera andra offentliga register. Enligt uppgift från Statens person- och adressregister (SPAR), har Statistiska Centralbyrån föreslagit att LKF-koden skall ersättas med en sexsiffrig kod som anger landsdel, landskap och distrikt, enligt följande:
  • Landsdel (värde 1-3, antagligen i betydelsen Götaland, Svealand respektive Norrland)
  • Landskap (värde 01-25)
  • Distrikt (värde 001-453) Distrikten kodsätts med löpnummer inom landskapen beroende på hur många distrikt som finns inom landskapet.
Exempel ”105123”:
1(landsdel) 05(landskap) 123(löpnummer, unikt inom landskapet)

Det är uppseendeväckande att förslaget innehåller landskap. Sveriges landskap är välkända, men har inte varit administrativa delar av Sverige på flera hundra år. Många kommuner omfattar delar av mer än ett landskap. Innebär det här att landskapen återinförs som officiell indelning av riket? Något beslut har, så vitt jag lyckats utröna, ännu inte fattats om den nya koden. Det skall bli intressant att se om landskap verkligen blir en del av koden.

onsdag 8 april 2015

Fängelse för djurplågeri

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 1 april 2015 (mål nr 4524-14) dömt en ung man till två månaders fängelse för djurplågeri. Han hade på en fest stoppat in en kattunge i frysen och under tio minuter hindrat andra från att öppna frysen.

Två månaders fängelse för ett sådant plågeri av en kattunge bör vara det minsta man kan tänka sig.

torsdag 2 april 2015

Lagligt att vara fristadskommun

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 25 mars 2015 (mål nr 1889-14) slagit fast att det är lagligt för en kommun att bli så kallad fristadskommun.

Gävle kommuns fullmäktige beslutade den 24 februari 2014 att kommunen skulle vara fristadskommun. Detta innebär ett särskilt åtagande gentemot den internationella organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network), där fristadskommuner blir medlemmar, att vara fristad åt konstnärer av olika slag som flyr från länder där de inte har en sådan yttrandefrihet som deras konstnärskap kräver.

Beslutet överklagades av en kommunmedlem, som hävdade att detta var olagligt, eftersom det skulle vara utrikespolitik. Utrikespolitik är förbehållet staten och det finns många rättsfall där domstolar har upphävt beslut av kommuner på denna grund. Förvaltningsrätten gick på klagandens linje, men kammarrätten ansåg att åtangandet att vara fristadskommun faller inom den kommunala kompetensen.

Kammarrätten skrev bland annat så här i domskälen:

Syftet med att vara fristadskommun och medlem i ICORN är att främja yttrandefriheten som mänsklig rättighet på lokal nivå. Mänskliga rättigheter måste vara en fråga som berör i princip alla politikerområden och inte enbart utrikespolitiken. Fristadsprogrammet och medlemskapet i ICORN är helt i överensstämmelse med den svenska utrikespolitiken men förverkligas inte genom de åtgärder som är förbehållna regeringen.

Det är en bra dom. Kommuner bör kunna stå upp för mänskliga rättigheter på ett sätt som sker genom att vara fristadskommun. Det hindrar inte att asylprövning och annan utrikespolitik är statliga angelägenheter.