Egna hem

Vid dagens kommunfullmäktige i Örebro debatterades några motioner från Vänsterpartiet om kommunens allmännyttiga bostadsbolag Örebrobostäder (Öbo). 

En av vänsterpartiets ledamöter beskrev i talarstolen hyresrätterna i allmännyttan som ”egna hem”. Det är en felaktig användning av begreppet ”egna hem”. Detta begrepp står för småhus som ägs av den som bor i huset. Det är stor skillnad mellan att hyra en lägenhet, normalt i ett flerbostadshus, jämfört med att äga sitt eget hus. Äganderätt ger ett eget hem, hyresrätt gör det inte. 

Det är en sak att argumentera för sina åsikter, hur skilda från andras åsikter de egna åsikterna än är. Det är en annan sak att använda positivt laddade begrepp med viss betydelse, i en helt annan betydelse. Detta borde debattörer avstå ifrån. 

Bifall på Kennelfullmäktige

En av de propositioner som behandlades på Kennelfullmäktige i dag gällde mandat och anmälan av delegater och suppleanter till Kennelfullmäktige. Det är medlemsorganisationerna som har mandat på Kennelfullmäktige och ska anmäla in namn och kontaktuppgifter för sina delegater och suppleanter till Centralstyrelsen. Enligt propositionens förslag skulle anmälan ske senast två månader innan Kennelfullmäktige. Tidsgränsen skulle vara kompromisslös.

Jag yrkade att det skulle läggas till ett stycke om att ifall det förekommer särskilda skäl, får Centralstyrelsen besluta att en medlemsorganisation får anmäla delegater eller suppleanter vid en senare tidpunkt än två månader innan Kennelfullmäktige. Det behövs en sådan säkerhetsventil, ifall någon medlemsorganisation blir försenad. Centralstyrelsen jämkade sig med mitt yrkande och Kennelfullmäktige biföll yrkandet. 

Det är roligt att kunna göra skillnad. 

Ny ordförande

På Kennelfullmäktige i går fick Svenska Kennelklubben en ny ordförande för Centralstyrelsen, som är organisationens högsta organ under tiderna mellan Kennelfullmäktiges möten vartannat år. Den tidigare ordföranden valde att inte kandidera till omval. Nu valdes Britt-Marie Durnell till ordförande. Hon har erfarenhet från Centralstyrelsen och kan säkert bli en bra ordförande. 

Det här skriver jag på söndagens morgon. I dag behandlas propositioner och motioner. Vissa förslag kommer att leda till debatt. Det blir intressant. Debatterna i går var sakliga och positiva, vilket är bra. 

Länsklubbsfullmäktige

Det var Länsklubbsfullmäktige i dag, det organ där företrädare för Svenska Kennelklubbens regionala klubbar träffas och fattar beslut som är gemensamma för dem. Mötet gick fort. Den enda debatten av någon längd rörde medlemsavgifterna, där det efterfrågades fler besparingar för att trots inflationen slippa höja avgifterna så mycket. Det ledde till vissa bra resultat. 

Det lär bli fler debatter på Kennelfullmäktige i morgon och på söndag. 

Till frågan om kusinäktenskap

På senare tid har det förekommit debatt om ett förslag från regeringspartierna om att förbjuda äktenskap mellan kusiner. Ett sådant förbud vore viktigt främst av två orsaker. Dels leder kusinäktenskap till inavel, om äktenskapet leder till barn, dels har det blivit allt vanligare med kusinäktenskap i Sverige på senare decennier, eftersom det är vanligt bland en del grupper som i stora antal har invandrat till Sverige under denna tid. Förr var kusinäktenskap ovanliga i Sverige, då fanns det inget större skäl till att ha förbud.

Problemen med inavel finns på andra håll också, men där har vi kloka uppfödare och en vettig organisation som aktivt arbetar för att minska problemen och de risker de medför. Den information om inavel som Svenska Kennelklubben har om hundar är relevant även för människor.

Stor höjning av basbeloppet

Basbeloppet enligt socialförsäkringsbalken höjs från den 1 januari 2024. Årets belopp är 52 500 kr, i sig en höjning från 48 300 kr 2022. Nästa år blir det 57 300 kr. Det är inflationen det här beror på.

En stor del av skulden faller på förra regeringen och riksdagsmajoriteten, som såg till att flera fungerande kärnkraftverk lades ned och planer på nya inte blev verklighet. På så sätt har elen blivit dyrare och det påverkar hela samhället. Det innebär också sämre möjligheter att komma till rätta med utsläpp av fossila avgaser som är växthusgaser. Miljöpartiet har alltid hållit sin fobi mot kärnkraft som viktigare än att minska utsläppen av de fossila avgaserna. 

Ingen folkomröstning om BRT

Förra våren beslutade kommunfullmäktige i Örebro kommun att inte hålla folkomröstning om införandet av kollektivtrafiklösningen Bus Rapid Transit, BRT. Det hade inte kommit in tillräckligt många namnunderskrifter för att tvinga fram en folkomröstning och majoriteten i fullmäktige såg inga andra tillräckliga skäl för en folkomröstning.

Beslutet överklagades genom kommunalbesvär till förvaltningsrätten, som avslog överklagandet. Kammarrätten gjorde ingen ändring. I dag har Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 7613-22) beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Kommunfullmäktiges beslut står därmed fast.

En eventuell folkomröstning borde ha hållits innan det första beslutet om att börja införa BRT. Förslaget om folkomröstning kom först sedan gator börjat byggas om. Efter kommunfullmäktiges beslut om att inte hålla folkomröstning har arbetet med BRT fortsatt. Ur den synvinkeln är det bra att domstolarna inte gjorde någon ändring. 

Ersättning för nekad avverkning

Östersunds tingsrätt har i dom den 1 september 2023 (mål nr M 1213-22) tilldömt tre privatpersoner, som tillsammans äger en skogsfastighet, ersättning på nästan 5 miljoner kronor från staten.

Skogsstyrelsen hade beslutat att avslå skogsägarnas ansökningar om avverkning på tre olika platser med hänvisning till 18 § skogsvårdslagen (1979:429). Bestämmelsen säger att tillstånd till avverkning inte får ske om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. Enligt 19 § samma lag har fastighetsägare rätt till ersättning för sådana beslut om pågående markanvändning avsevärt försvåras. Kammarkollegiet hade, för statens räkning, medgett ersättningsskyldighet, men ansett att beloppet borde vara lägre. Tingsrätten ansåg att den värdering som skogsägarna åberopade borde läggas till grund för värderingen.

Det är en intressant dom. Det är mest en fråga om värdering och ersättningens storlek, men även det har ett allmänintresse. Det återstår att se om domen överklagas. 

Kungen och Nobelfesten

Nobelstiftelsen hade tänkt bjuda in Rysslands och Vitrysslands ambassadörer till Nobelfesten. Det gjorde stiftelsen inte förra året. Omedelbart kom det mycket kritik mot Nobelstiftelsens beslut. Flera politiker tänkte tacka nej till Nobelfesten. Kungen övervägde att tacka nej.

Ett nej från kungen hade kunnat ses som ett politiskt ställningstagande, fast kungen står över partipolitiken. Däremot hade det kunnat se ännu mer ut som ett politiskt ställningstagande om kungen hade deltagit.

Svenska kungar har alltid deltagit frivilligt vid prisceremonin och på Nobelfesten. När det gäller Nobelfesten var det nuvarande kungen som började delta. Ingenting säger att det måste vara kungen som delar ut Nobelprisen. Han gör det, för att han vill det och att det ger ytterligare glans åt Nobelpriset, ett pris som i sin tur ger glans åt Sverige.

Nu löste sig situationen genom att Nobelstiftelsen ändrade sig. Kungens övervägande hade nog betydelse, på ett bra sätt. All heder åt kungen.

Bra av Nobelstiftelsen att ändra sig.