tisdag 25 juli 2017

Systembolaget börjar sälja glass?

Enligt den statliga utredningen Reglering av alkoglass (SOU 2017:59), delbetänkande av Utredningen om vissa alkohol- och marknadsföringsfrågor, skall försäljning av glass med viss mängd alkohol bara tillåtas på samma sätt som alkoholdrycker. Försäljning skall således kunna ske på Systembolaget genom dess detaljhandelsmonopol. Restauranger med serveringstillstånd skall också kunna sälja alkoglass. Vi kan alltså får se frysboxar för glass i varje butik som tillhör Systembolaget i framtiden.


Det här ligger i linje med den nuvarande regleringen av försäljning av alkohol. Det är därför ingen förvånande lösning. Det är däremot en dålig lösning. Systembolaget bör inte ha detaljhandelsmonopol på försäljning av produkter med alkohol. Så länge detaljhandlare kan uppfylla de strikta regler om ålderskrav, öppettider, begränsad marknadsföring med mera vid försäljning, borde alla detaljhandlare kunna sälja alkohol. Då skulle inte Systembolaget behöva investera i frysboxar.

Det var Sovjetunionen som bar skulden till Finlands krig 1941

Fredagen den 22 juli hade jag följande insändare publicerad i Nerikes Allehanda. Den besvarades samma dag på ledarsidan, av en ledarskribent som försökte gå i svaromål, men inte lyckades gå hela vägen.

Det måste påpekas om och om igen: det var Sovjetunionen som orsakade det så kallade fortsättningskriget mellan Sovjetunionen och Finland från 1941 till 1944.



Nerikes Allehanda skriver långt och intressant om Republiken Finlands hundraåriga historia på ledarplats i tidningen söndagen den 9 juli 2017. Det förekommer emellertid ett allvarligt fel i artikeln: Finland anklagas för att ha anfallit Sovjetunionen 1941.


Finland hade genomlidit det hårda finska vinterkriget 1939-40, när Sovjetunionen i allians med det nazistiska Tyska Riket hade som mål att erövra hela Finland. Sovjetunionen vann stora delar av Finlands territorium i Moskvafreden 1940. Finland bevarade sin självständighet och skyddade Sverige från att få Sovjetunionen som närmsta grannland. Det fanns naturligtvis ändå ett missnöje med bristen på hjälp från västmakterna och förlusten i kriget.


Under våren och försommaren 1941 hade Finland kontakter med Tyska Riket och förberedde sig för att kanske behöva gå i krig igen. Uppgiften i NA:s ledarartikel att det fanns finländska soldater som inte hade blivit hemförlovade efter vinterkriget är korrekt. Ytterligare krigsmateriel kunde köpas från Tyska Riket.



När Tyska Riket anföll Sovjetunionen den 22 juni 1941, förklarade sig Finland neutralt. Adolf Hitler förklarade i radio hur Tyska Riket, Rumänien och Finland gjorde gemensam sak mot bolsjevismen genom angreppet. Det var ett uttalande som Finland inte hade godtagit i förväg.


Trots Finlands neutralitetsförklaring bombade sovjetiskt bombflyg det finska kustförsvaret redan den 22 juni. De följande dagarna intensifierades bombanfallen. På morgonen den 25 juni bombades flera städer i södra och nordöstra Finland. Följden av dessa sovjetiska flygbombningar blev att Finlands riksdag på eftermiddagen den 25 juni enhälligt ställde sig bakom regeringens konstaterande att Finland återigen befann sig i krig med Sovjetunionen.


Finland hade förberett sig för kriget. Det måste alla länder göra, som lever under hot om militära angrepp från grannländer. Även Sverige hade fler soldater än vanligt inkallade under de här åren, Sveriges neutralitetsvakt. Finska armén var mobiliserad och flottan hade förberett mineringar i Finska viken. Ett möjligt samarbete med Tyska Riket var också förberett. Det innebär inte att Finland orsakade kriget.


Det finns mer att läsa i Finlands historia 4 av Henrik Meinander, s. 227-228. Detta har beskrivits som det svenskspråkiga standardverket om Finlands historia. Se även Finlands politiska historia 1809-1998 av Osmo Jussila, Seppo Hentilä och Jukka Nevakivi, s. 231, och Finlands fyra krig av Jan Linder, s. 112-113.


fredag 14 juli 2017

Kort sommarsemester

Nästa vecka är den sista av fyra veckors semester denna sommar. Det känns som om en till veckas semester är en kort tid. Om jag tar en veckas semester under höst, vinter eller vår, känns det som en lång semester. Allt är relativt, men det har väl att göra med att det är en sista vecka av fyra semesterveckor. Det blir nog bra att återgå till arbetet ändå. Utvilad kommer jag att vara.

tisdag 11 juli 2017

Klartecken för maskeringsförbud på allmän plats

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ger Belgien rätt att ha en lag som innebär generellt förbud mot att bära kläder som helt eller delvis täcker ansiktet på allmän plats. Tre kvinnor förde talan mot förbudet, de menade att de bar slöja för ansiktet av fri vilja och religiösa skäl, och ansåg att lagen innebar diskriminering mot dem. Domstolen anser emellertid inte att förbudet kränker åsiktsfriheten eller religionsfriheten. Lagen är därmed i överensstämmelse med Europakonventionen om mänskliga rättigheter, den kan fortsätta tillämpas.

Det här är en bra dom. Åsiktsfrihet eller religionsfrihet kan inte rimligtvis kränkas, för att man förbjuds att maskera sig. Den enskilda är fullt fri att behålla sina åsikter och sin religiösa tro. Maskering kan inte i sig vara ett uttryck för en åsikt.

måndag 10 juli 2017

Fel på larmsystemet

Larmsignalen "Hese Fredrik", Viktigt meddelande till allmänheten, har ljudit "på grund av tekniskt fel" i Stockholm denna söndagskväll. Felmeddelanden och annan viktig information dröjde mycket länge.

Det är väl tur i oturen att vi svenskar är så pass civiliserade att inga verkar ha tagit tillfället i akt att starta upplopp eller så.

torsdag 6 juli 2017

Olagliga trafikljus

I slutet av juli och början av augusti kommer Stockholms stad att ha "samkönade" trafikljus. Kommunen byter ut symbolerna på några av trafikljusen för gående mot samkönade symboler. Det kommer att kosta 100 000 kronor. Tiden sammanfaller med Pride i Stockholm.

Problemet är att dessa trafikljus strider mot vägmärkesförordningen (2007:90), som har bestämmelser om hu r cägmärken, trafikljus med mera i trafiken skall se ut. Syftet med standardiserade utseenden är naturligtvis att det skall vara mycket lätt att bara med en blick känna igen symbolerna, vilket är till fromma för trafiksäkerheten.

Det core bättre om Stockholms stad skulle satsa pengarna på annat, till exempel kommunal propaganda som vore laglig.

fredag 30 juni 2017

Osannolika förutsättningar i filmer

I kväll började jag se filmen Seeking a Friend for the End of the World på Netflix. Jag tröttnade ganska snart, eftersom förutsättningen för filmens historia kändes fullständigt osannolik. En asteorid var på väg mot Jorden och skulle utplåna mänskligheten om tre veckor. Ett försök att oskadliggöra hotet hade misslyckats och då fanns inget hopp kvar – om tre veckor skulle allt vara över. Det är så dumt, så jag har inga ord för det. Människor skulle givetvis göra allt för att med rymdraketer, interkontinentala ballistiska missiler och andra tekniska hjälpmedel få asteroiden ur kurs. Det skulle också lyckas. Vi skulle ju ha tre veckor på oss. Mänskligheten överlever sådant, allt annat är bara dumheter. Jag slutade se på filmen.

onsdag 28 juni 2017

E20 och Göta kanal

I dag körde jag hem till Örebro från Västkusten längs E20 genom Västergötland. När jag kom till Lyrestad fick jag, och många andra bilister, stanna. Det var broöppning vid Göta kanal. En lång kö av bilar fick vänta, bland dem lastbilar i yrkestrafik.

Efter ett tag såg vi skälet till broöppningen: en segelbåt av fritidsbåtstyp. Det satt ett par människor på båten. Jag kunde inte se dem så noga, men jag fick för mig att de satt och log när de sakta for förbi. Även om de inte medvetet hånlog, måste leendena ha sett ut som hånleenden för de väntande bilister som såg dem.

Det är pinsamt att svenska staten tillåter att en Europaväg, en av Sveriges mest trafikerade vägar, korsar en kanal på ett sådant sätt att bron över kanalen ibland måste öppnas och all fordonstrafik på vägen måste vänta. E20 borde byggas ut till motorväg här, med en högbro över Göta kanal som aldrig behöver öppnas. Det skulle gynna trafikflödena på E20, därmed skulle restider minska, produktivitet öka och BNP bli högre.

söndag 18 juni 2017

Partier behövs i Svenska kyrkan

Vid sidan om mitt engagemang som politiker, är jag också engagerad på andra håll i samhället. Jag är bland annat en någorlunda aktiv medlem i Svenska kyrkan och kandiderar till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet för nomineringsgruppen Borgerligt Alternativ. I den rollen skrev jag en insändare som publicerades i lokaltidningen Nerikes Allehanda i dag. Det var trevligt att den även publicerades på nätet.

fredag 16 juni 2017

En statsman har avlidit

Helmut Kohl, som var förbundskansler och dämed politisk ledare för Förbundsrepubliken Tyskland från 1982 till 1998, har avlidit i dag. Han blev 87 år gammal.

Helmut Kohl kommer sannolikt främst att bli ihågkommen för sitt arbete för att förena Förbundsrepubliken Tyskland med Tyska Demokratiska Republiken, sedan den kommunistiska diktaturen i den senare staten fallit hösten 1989. Det fanns en tidsperiod då en sådan förening var möjlig, Helmut Kohl insåg det och såg till att få stöd från de gamla segrarmakterna från andra världskriget för detta. Om det inte hade varit för Helmut Kohl, hade Östtyskland kanske fortfarande hade varit ett självständigt land – förvisso demokratiskt och medlem av EU, men mycket mer än nu en fattigare, mindre utvecklad kusin till Västtyskland.

Historiskt handlade det egentligen inte om en återförening av Tyskland, även om det är lätt att uttrycka sig så. När de tyska staterna slutligen splittrades, genom att Napoleon I av Frankrike upplöste det gamla svaga Tysk-Romerska riket 1806, blev "Tyskland" mer ett diffust, geografiskt begrepp. Det fördes många diskussioner, förhandlingar och några krig, innan de flesta tyska stater enades under Preussens kung som ny kejsare 1871. Österrike ställde sig utanför, där fanns redan en kejsare som härskade över en multinationell stat med en stor ungersk och stora slaviska befolkningar. Efter första världskriget störtades kejsarna i Tyska Riket och Österrike-Ungern. Österrike förlorade alla sina områden där inte tyskar var i majoritet ch det förekom många önskemål om att förena Republiken Österrike med Republiken Tyska Riket. Segrarmakterna i första världskriget gick inte med på det. Tyska Riket annekterade och införlivade Österrike 1938, men segrarmakterna i andra världskriget delade på länderna igen. Tyska Riket efter första världskriget var samma stat som det kejsardöme söm bildades 1871, men med ett annat statsskick. Denna stat upplöstes 1945. Förbundsrepubliken Tyskland bildades 1949 och var då en ny statsbildning. Det var också Tyska Demokratiska Republiken, som bildades något senare. Dessa två stater hade aldrig varit en och samma. Strängt taget återförenades de därför inte, när Tyska Demokratiska Republiken upplöstes 1990 och dess förbundsländer fick upp i Förbundsrepubliken Tyskland. Det var inte heller hela det historiska Tyskland som enades, framför allt eftersom Österrike fortfarande är en suverän stat.

Oavsett denna historia, är det rimligt att säga att Västtyskland och Östtyskland enades. Framför allt är det rimligt att framhålla Helmut Kohls stora betydelse för att enandet genomfördes. Det är ett arv han lämnar efter sig för framtiden. Framför allt för detta, men också för mycket annat, förtjänar han att kallas statsman.

Styrkande av identitet

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 12 juni 2017 (mål nr 6677-16) fastställt en dom från förvaltningsrätten om intygsgivning för att få identitetskort hos Skatteverket.


Det rörde sig om en tysk kvinna som flyttat till Sverige och bosatt sig hos en man här. Några veckor senare ville hon få svenskt id-kort hos Skatteverket. Hon hade ingen id-handling, utan den svenske mannen följde med för att intyga hennes identitet. Skatteverket avslog ansökan, då de ansåg att den tyska kvinnan och den svenske mannen hade bott tillsammans så pass kort tid att han inte kunde räknas som hennes sambo och därför inte godtogs som en sådan närstående person som kunde intyga att hon hade den identitet som hon ville ha id-kort utfärdat för.


Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten och fick rätt, vid en samlad bedömning räknades mannen som hennes sambo och hon hade därmed styrkt sin identitet genom hans intygande. Skatteverket överklagade domen till kammarrätten, som nu har fastställt förvaltningsrättens dom.


Personligen tycker jag att det är litet märkligt att en kvinna från Tyskland inte har pass eller annan i Sverige giltig tysk id-handling, när hon flyttar hit. Givet förutsättningen att hon inte hade det, är jag också tveksam till att några veckors samboskap skall räcka för att en sambo med id-handling skall kunna intyga identiteten. Jag anser att det bör ställas högre krav än så här på den som vill styrka sin identitet. Det vore intressant om Skatteverket skulle överklaga domen och få prövningstillstånd.

onsdag 14 juni 2017

Kommunala bolags ägare

I kommunfullmäktige i Örebro kommun i dag stod en person i talarstolen och sade att de som äger kommunens aktiebolag är kommunens invånare. Det kan finnas en retorisk poäng i att säga så, men det är inte sant.


Invånarna i kommunen äger inte kommunen och äger därmed inte de aktiebolag som kommunen äger. Kommunen är en juridisk person, men kommunen har inga ägare. Invånarna är medlemmar i kommunen. Medlemskap innebär inte äganderätt, varken i en förening, en kommun eller någon annan medlemsstyrd organisation.


Det finns andra sätt att ha rätt till en del av en juridisk person än att vara delägare i den juridiska personen, medlemskap är ett sådant sätt. Ägarandelar kan köpas och säljas. Medlemskap erhålls genom inträde i en förening utan att någon annan medlem måste överlåta sitt medlemskap, medlemskap i en kommun erhålls genom att bli fast bosatt i kommunen. Det är skillnad. Det är därför det också är fel att säga att kommunens invånare, kommunens medlemmar, äger kommunen eller de bolag som kommunen äger.


Det är kommunen som äger sina bolag, men ingen äger kommunen. Medlemmarna i kommunen är medlemmar, inte ägare.

måndag 5 juni 2017

Ersättning för förlorad inkomst

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 1 juni 2017 (mål nr 4176-15) avgjort en fråga om ersättning för förlorad arbetsinkomst till fritidspolitiker i kommuner. Domstolen har slagit fast att kommunala bestämmelser om ersättning strider mot kommunallagen (1991:900) i de delar de skulle innebära att alla förtroendevalda med årsarvoden undantas från rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ekonomiska förmåner.

Domstolen skriver bland annat:

En kommun har visserligen en betydande frihet att bestämma det ersättningssystem som ska tillämpas i kommunen. De tvingande reglerna om förtroendevaldas rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsförtjänst sätter emellertid gränser för kommunens handlingsutrymme i detta avseende. Ett ersättningssystem som utesluter en förtroendevalds rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ekonomiska förmåner vid fullgörande av ett uppdrag som uppenbarligen inte omfattar betydande del av heltid kan inte anses vara förenligt med lagstiftningen.
Det här är en bra dom, därför att den styrker att fritidspolitiker har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Sådan ersättning är i många fall en förutsättning för att kvalificerade yrkesverksamma personer skall kunna åta sig kommunala politiska uppdrag. Det behövs kvalificerade personer i yrkesverksam ålder och verksamhet som kan åta sig politiska uppdrag. Domen stärker på så sätt det regelverk som stödjer en stark kommunal demokrati. Detta stärker demokratin och därmed hela samhället i Sverige. Det behövs.

Massakern på Himmelska fridens torg

Den 4 juni för tjugoåtta år sedan satte den kommunistiska diktaturen i folkrepubliken Kina in pansarvagnar på Himmelska fridens torg i Peking, för att slå ned folkliga protester mot regimen. Diktaturen finns kvar. Låt oss komma ihåg det och inte i onödan stödja denna förtryckarregim.

måndag 29 maj 2017

Flygblad

I kväll deltog jag i en politisk kampanj och delade ut flygblad. Jag mötte en man och en kvinna som promenerade tillsammans och erbjöd dem ett flygblad. Kvinnan sade: "Nej, tack!" Mannen sade ingenting, så jag erbjöd honom flygbladet. Då sade kvinnan argt: "Nej, tack, har jag ju sagt!" De gick vidare utan flygblad.

måndag 22 maj 2017

Whisky

I morgon fyller jag år. Redan i kväll fick jag presenter från hundarna. Det bästa var en flaska single malt whisky, Glenmorangie. Hunden är verkligen människans bästa vän!

fredag 19 maj 2017

Mål återförvisas sedan nämndeman somnat

Kammarrätten i Stockholm har i beslut den 5 april 2017 (mål nr 591-17) återförvisat ett mål till förvaltningsrätten för ny handläggning, eftersom en av nämndemännen somnade under den muntliga förhandlingen och sov under en del av den.


Förvaltningsrättens ordförande yttrade sig till kammarrätten och förklarade att nämndemannen inte satt så att ordföranden kunde se denna utan att särskilt titta ditåt, men att det inte kan uteslutas att nämndemannen sov under en del av förhandlingen. Vittnen kunde redogöra för att nämndemannen nickade till och sov under delar av förhandlingen. Kammarrätten återförvisar därför målet i de flesta delar till förvaltningsrätten för ny prövning, inklusive ny muntlig förhandling.


Det är inte klokt att en nämndeman har sovit under muntlig förhandling. Under omständigheterna är återförvisning för ny muntlig förhandling det enda rimliga att förordna om. Kammarrättens beslut är bra.

torsdag 18 maj 2017

Nödbroms på tåg

I dag skulle jag åka hem till Örebro med tåg. Strax efter att tåget hade lämnat stationen där jag klev på, stannade det och blev stående. Efter ett tag fick vi passagerare information ur högtalarna om att någon hade dragit i en nödbroms. Litet senare kördes tåget tillbaka in på stationen och togs ur trafik. Vi fick alla ta ett senare tåg i stället. Varför det första tåget togs ur trafik var det ingen som berättade. Jag vet inte mycket om tekniken på järnvägsvagnar, men det verkar konstigt att ett helt tåg får tas ur trafik för att någon har dragit i en nödbroms. Livet är fullt av gåtor.

tisdag 16 maj 2017

Bättre rätt till en bil


Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 11 maj 2017 (mål nr T 3473-16) dömt att en utmätt bil inte skall lämnas tillbaka till den registrerade ägaren, då hon inte anses ha varit bilens civilrättsliga ägare. Den registrerade ägarens bror har haft stora skulder till Brottsoffermyndigheten och Skatteverket. Utifrån ett flertal vittnens uppgifter om att han har använt bilen många gånger, samt tveksamheter kring de uppgifter som den registrerade ägaren lämnat om köpet av bilen, har hovrätten slagit fast att det var brodern som var civilrättslig ägare och att det därför var korrekt att mäta ut bilen för hans skulder.

Det är en bra dom. Det skall inte gå att hålla sitt fordonsinnehav undan rättvisan, genom att registrera fordonet på annan person.

lördag 13 maj 2017

Automatisk rödljuskontroll

I dag hade jag följande insändare publicerad i Nerikes Allehanda.

Sedan flera år tillbaka finns det system med automatisk hastighetskontroll längs svenska vägar. Det har fått goda effekter på trafiksäkerheten. Ett liknande system borde införas för att kontrollera att fordonsförare inte kör mot rött ljus.


Automatisk trafiksäkerhetskontroll har funnits i många år i Sverige, men bara för att kontrollera att fordonsförare håller föreskriven hastighet. Det finns inga tekniska svårigheter att införa motsvarande kontroll för att övervaka rödljus. I 10 § 4 kameraövervakningslagen (2013:460) finns undantag från tillståndsplikten för sådan kameraövervakning som Polismyndigheten bedriver vid automatisk hastighetsövervakning. Ett motsvarande undantag borde införas för kameraövervakning vid automatisk trafikljusövervakning. Andra regelverk kan också behöva ses över och ändras.


Ett tydligt exempel på där automatisk övervakning av trafikljus finns på riksväg 50, när den kommer in till Örebro norrifrån. Här finns det korsningar med riksvägen som är reglerade med trafikljus, men det är många trafikanter på riksvägen som kör mot rött ljus. Sådana korsningar skulle kunna bevakas med automatisk rödljuskontroll.


Med hänsyn till detta beslutade Moderaterna i Örebro län vid sin förbundsstämma lördagen den 6 maj 2017 att verka för att automatisk trafiksäkerhetskontroll i Sverige skall kunna ske för att kontrollera att fordonsförare inte kör mot rött ljus. Det vore bra om fler partier skulle driva på i samma fråga.

lördag 6 maj 2017

Till förmån för hundar

Moderaterna i Örebro län hade förbundsstämma i dag. En av mina motioner bifölls av stämman, trots att förbundsstyrelsen hade föreslagit att den skulle få avslag. Här nedan följer motionen. Jag låter den tala för sig själv.


Motion 5: angående några förslag för att stärka det skydd som hundar har av lagen
Daniel Granqvist, Örebro Mitt
Varje svensk hundägare är skyldig att registrera sin hund hos Jordbruksverket. I registret skall finnas uppgift om hundens ägare (endast en ägare per hund kan registreras), hundens identitetsnummer enligt microchip eller tatuering samt hundens kön.
Ett huvudsyfte bakom hundregistreringen är att veta vilken människa som är ansvarig för vilken hund. Det är ägaren som har skadeståndsansvar för skador som hunden orsakar.
Uppgift om hundens uppfödare registreras inte hos Jordbruksverket. De flesta hunduppfödare känner ett stort ansvar för de hundar som de har fött upp. Lagen medger dock inte hunduppfödarna några rättigheter, om hundägaren exempelvis säljer hunden vidare eller vanvårdar hunden. Detta är inte sällan till nackdel för hundens välbefinnande.
Om en vanvårdad hund skulle tas omhand av myndigheter, borde uppfödaren kontaktas. I de fall hundägaren befinns olämplig att ta hand om hunden, borde uppfödaren ha förtur till att ta hand om den. Det vore därför bra om uppfödaren registrerades i Jordbruksverkets hundregister. Myndigheter som Jordbruksverket och Polismyndigheten borde vara skyldiga att upplysa uppfödaren om ägarbyten och om omhändertaganden av hunden.
Det är inte alla hundar som har uppfödare. Där det finns uppfödare registrerad i allmänt erkänd kennelklubb, borde den uppfödaren registreras och ha ovan beskrivna rättigheter. Sådan kennelklubb i Sverige är Svenska kennelklubben, i utlandet annan kennelklubb ansluten till den internationella samarbetsorganisationen FCI eller av FCI erkänd kennelklubb, såsom The Kennel Club i Storbritannien.
Dessa förslag skulle inte påverka hundägarens äganderätt, ej heller hundägarens ansvar för skador orsakade av hunden. Förslagen skulle dock ge hundar bättre skydd av lagen i de fall hundägaren inte längre vore lämplig. Kostnaderna för detta torde klaras av inom myndigheternas nuvarande budget.
Med hänsyn till ovanstående yrkar jag att stämman beslutar att Moderata Samlingspartiet i Örebro län skall verka för
att det för varje hund i Jordbruksverkets hundregister som har en i kennelklubb registrerad uppfödare också registreras uppfödare,
att registreringar av ägarbyten i Jordbruksverkets hundregister meddelas hundens registrerade uppfödare för kännedom,
att om en hund omhändertas av myndigheter i Sverige och hundägaren befinns olämplig att ta hand om hunden, skall hundens uppfödare få förtur till att ta hand om hunden,
och
att ta motionen som sin egen till Moderata Samlingspartiets partistämma. 

onsdag 3 maj 2017

Återkallat körkort för slitna däck

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 26 april 2017 (mål nr 8159-16) dömt att en man skall få körkortet återkallat, med en spärrtid på två månader, för att han körde en bil med för slitna däck. Det ena framdäcket var blankslitet, det andra var så slitet att metallen innanför gummit hade kommit fram. Det är en bra dom, förare har ansvar för att de fordon de framför är trafiksäkra. Så slitna däck som det här var frågan om, är en uppenbar trafiksäkerhetsrisk. Det bör falla tillbaka på föraren.

lördag 29 april 2017

Överdrivet förmynderi i Uppsala

Alkohol är inte vilken vara som helst. Det bör finnas särskilda regler om försäljningen av alkohol, såsom åldersgräns och förbud mot att sälja till den som är märkbart påverkad. Sedan kan vi ha olika uppfattning om den exakta omfattning av det förmynderi av befolkningen som sådana hör regler innebär. Det är moderat politik att verka för mindre förmynderi på detta område, än vad som finns i dag – ett mer balanserat förmynderi än det nuvarande svenska.

I Uppsala kommun har miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutat att två av Systembolagets butiker i centrum skall vara stängda i dag, lördagen innan Valborgsmässoafton. Det är överdrivet förmynderi att ha butikerna stängda en lördag. Märkligt nog var det en enig nämnd som fattade beslutet. Enligt min uppfattning har då Moderaternas ledamöter gått emot det som borde vara moderat politik. När det redan är generellt för mycket förmynderi kring försäljningen av alkohol, bör en moderst inte i en sådan här enskild fråga rösta för förmynderiet. Det vore intressant att höra bevekelsegrunderna för de moderater som röstade för beslutet.

torsdag 27 april 2017

Rattfylleri för flytt en decimeter

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 13 mars 2017 (mål nr B 4538-16) dömt en man för grovt rattfylleri, för att han har flyttat en bil omkring en decimeter medan han var påverkad av alkohol. Han hade en alkoholkoncentration i utandningsluften på 0,68 milligram per liter.


Bilen hade kört fast i lera, han försökte få loss den sedan han hade druckit. I enlighet med rättspraxis är detta att föra ett fordon, trots den korta sträckan. Domstolen bedömde dock att den korta sträckan gjorde att det inte hade varit någon större fara för trafiksäkerheten, varför påföljden inte blev så stor.


Den här domen är helt i enlighet med rättspraxis. Det är bra att rättsväsendet har en hård praxis mot rattfylleri. Alkohol hör inte ihop med förandet av fordon. Jag skriver några rader om domen, för att understryka att även en decimeters bilkörning är förande av fordon och kan leda till en fällande dom för rattfylleri. Så bör det också vara.

tisdag 25 april 2017

Citerad

I dag är jag citerad i Svenska Dagbladet.


Bedömningen som ligger till grund för citatet grundar sig på 18 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Denna paragraf innebär sekretess hos alla myndigheter för uppgifter som rör pågående utredningar och liknande om brott, så kallad förundersökningssekretess. Enligt artikeln har Transportstyrelsen gjort samma bedömning som Polismyndigheten. Det är bra.



onsdag 19 april 2017

Parkering och kontantbetalning

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 13 april 2017 (mål nr 4350-16) om laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) slagit fast att det är tillåtet för en kommun att i parkeringsautomater bara ta emot betalning med kort och inte kontanter. Två av domstolens fem ledamöter var skiljaktiga och ansåg att detta inte borde vara lagligt.


I målet prövades ett beslut av Stockholms stad att byta ut parkeringsautomater. I de nya automaterna kunde betalning bara ske med kort. Prövningen skedde mot 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank, där det står att kontanter är lagliga betalningsmedel. I civilrättsliga avtal går det dock att avtala bort möjligheten att betala med kontanter. Kammarrättens majoritet ansåg att parkering på gatumark mot betalning hade så många civilrättsliga inslag, att det var lagligt för staden att inskränka möjligheten att betala med kontanter. Minoriteten ansåg i stället att de offentligrättsliga inslagen i regleringen runt denna typ av parkering och betalning är så stora att det inte borde vara lagligt.


Än så länge gäller kammarrättens dom, utifrån majoritetens uppfattning. Det finns rimliga skäl för båda ståndpunkter och det är troligt att kammarrättens dom kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Jag hoppas att målet får prövningstillstånd, så att saken kan bli avgjord i högsta instans.

lördag 15 april 2017

Ingen kommun kan besluta att den är kärnvapenfri zon

Stina Svensson, gruppledare i kommunfullmäktige i Göteborg för Feministiskt initiativ, har skrivit en delvis märklig debattartikel: Nej till kärnvapen i Göteborg. Hon vänder sig mot en planerad övning, där bland annat amerikansk militär skall samöva med svensk i Sverige, i Göteborg. Det är hon fullt fri att tycka. Ett av Stina Svenssons argument är emellertid att Göteborgs kommun skulle vara kärnvapenfri zon enligt ett beslut på 1990-talet. Ledningen för militärövningen kan inte utfästa att det ej kommer att finnas kärnvapen i Göteborg under övningen.

Enligt 10 kap. 8 § punkt 2 kommunallagen (1991:900) skall ett kommunalt beslut upphävas vid laglighetsprövning, om beslutet står i strid mot det som är kommunal kompetens. Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) dömde i målet RÅ 1990 ref. 9 att ett uttalande att kommunen var kärnvapenfri zon inte var kompetensenligt. Beslutet upphävdes därför.

Ett beslut av en kommun att den skulle vara kärnvapenfri zon är således olagligt och skall inte följas. Det beslut som Stina Svensson hänvisar till om Göteborgs kommun som kärnvapenfri zon är alltså olagligt. I det här fallet spelar det ingen roll om detta beslut överklagades eller ej, rättspraxis är så ass tydlig som den är. Olagliga beslut skall inte följas. Det argument mot den kommande militärövningen, som bygger på att Göteborgs kommun skulle vara kärnvapenfri zon, är därför något som ingen borde fästa någon vikt vid. Detta gäller oavsett vad man anser om militärövningen och om Stina Svenssons övriga argument.


torsdag 13 april 2017

Samvetsfrihet, förarbeten och gällande rätt

Arbetsdomstolen har i dom den 12 april 2017 (dom nr 23/17, mål nr B 10/16) slagit fast att en sjuksköterska inte har diskriminerats, för att hon har förvägrats tjänst som barnmorska när hon inför anställningen har talat om att hon av samvetesskäl inte vill delta vid aborter.


Målet hos Arbetsdomstolen har prövats mot Europakonventionens bestämmelser om diskriminering på grund av tro. Domstolen kom fram till att det varken hade förekommit direkt eller indirekt diskriminering.


Den svenska abortlagen (1974:595) innehåller inga bestämmelser om att personal skulle få avstå från att medverka vid aborter. I förarbetena till lagen, prop. 1974:70 ss. 76-77, uttalades bland annat följande:


"Frågan om sjukvårdspersonalens skyldighet att medverka vid abort har tagits upp av flera remissinstanser, vilka genomgående framhåller vikten av att det tas hänsyn till personalens önskemål att slippa delta i abortverksamheten. Enligt 13-15 §§ sjukvårdskungörelsen (1972:676) vilar ansvaret för fördelningen av sjukvårdspersonalens arbete i första hand på klinik- och blockchefer. Vid denna fördelning bör man självfallet inom sjukvården liksom inom arbetslivet i övrigt så långt det är möjligt la hänsyn till de anställdas intressen och förutsättningar i olika avseenden. Man bör därför undvika att till abortverksamheten binda sådan personal som av exempelvis moraliska eller religiösa skäl har svårt att acceptera sådant arbete. Detta gäller inte minst av hänsyn till den abortsökande kvinnan. Jag vill erinra om att vad jag nu har anfört även kommit till uttryck i det tidigare nämnda cirkuläret (MF 1972:59) från socialstyrel­sen med räd och anvisningar rörande tidiga abortingrepp. Några särskilda författningsbestämmelser i ämnet anser jag f. n. inte behövliga."



Det här uttalandet visar att när abortlagen infördes, ansågs personalens samvetsfrihet som en så pass naturlig sak, att den inte behövde regleras i lagtexten. Det finns också liknande uttalanden i samband med riksdagens behandling av frågan samma år.


Det har gått många år sedan 1974. Den allmänna meningen i debatten nu, tycks vara att samvetsfriheten inte finns, och inte skall finnas, i abortlagen.


Förmodligen hade saken sett annorlunda ut, om samvetsfriheten hade skrivits in i lagtexten 1974. Då hade riksdagen fått ta aktiv ställning till att ta bort samvetsfriheten, om riksdagsmajoriteten så hade önskat.


Det här visar tydligt risken med att inte skriva in det, som vid lagstiftningsarbetet framstår som självklart, i lagtexten. Förarbeten kan vara bra för att hjälpa till vid tolkningen av lag, men är inte en primär rättskälla på så sätt att det som står i förarbetena i sig ger enskilda rättigheter, skyldigheter eller möjliga privilegier. Även om samvetsfriheten togs upp som en självklarhet i propositionen till abortlagen, blev samvetsfriheten inte en del av den rättsliga regleringen kring aborter. Det innebär att den svenska abortlagen inte skyddar personalens samvetsfrihet.

måndag 10 april 2017

Mer formaliserat försvarssamarbete med Finland

Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att ta fram en rättslig reglering för Sveriges försvarssamarbete med Finland, dir. 2017:30. Det handlar bland annat om att se till att nödvändiga svenska beslut skall kunna fattas med tillräcklig skyndsamhet. Det handlar också om att ge finsk militär som stödjer Sverige på svenskt territorium får de rättsliga befogenheter som är nödvändiga.


Det här är positivt, det visar på en klar vilja från svenska staten att utöka och fördjupa samarbetet med Finland för att stärka Sveriges och Finlands gemensamma försvarsförmåga. Det kan behövas. Vi lever i oroliga tider och samarbete med vänskapligt sinnade länder är bra och bör fördjupas.


Förhoppningsvis är det även dags för Sverige att gå med i Nato inom en inte alltför avlägsen framtid.

torsdag 6 april 2017

Biobränsle för flygplan

Saab har testflugit stridsflygplan med biobränsle. Det gick bra. Motorn behövde inte ens modifieras.

Det här bådar gott för flygindustrin. Om till och med stridsflygplan, där prestanda är av yttersta vikt, kan flygas på biobränsle, så borde alla typer av flygplan kunna göra det. Då behöver folk inte avstå från att flyga av miljöskäl.

onsdag 5 april 2017

Framtida utbyten av brittiska körkort

En del läsare av denna blogg vet redan att jag arbetar som verksjurist på Transportstyrelsen. Det innebär bland annat att jag har i uppdrag att hjälpa folk med deras frågor om reglerna kring körkort.


I dag talade jag med en svensk ung man bosatt i Storbritannien. Han skulle ta brittiskt körkort, men undrade om han skulle kunna byta ut sitt brittiska körkort mot ett svenskt, om han skulle flytta till Sverige efter Storbritanniens utträde ur EU. Jag sade att vi inte kan veta det med säkerhet, men att allt talar för att det borde gå bra. Det finns ingen anledning för Storbritannien att ändra sina körkortsregler från de EU-gemensamma. Så länge Storbritannien har i princip samma regler som EU om körkort bör det gå bra att byta ut ett brittiskt körkort mot ett svenskt.


Vi får lov att hoppas att min förutsägelse blir sann. Vi får också hoppas att detsamma kommer att gälla utbyte av svenskt körkort mot brittiskt, för den som flyttar åt andra hållet. Det finns egentligen ingen anledning att tro att situationen skulle bli annorlunda, men man vet aldrig. Det verkar finnas en del högt uppsatta personer inom EU som inte verkar se konstruktivt på Storbritanniens framtida utträde ur EU. Förhoppningsvis blir resultatet av utträdesförhandlingarna konstruktiva och bra i alla fall.

onsdag 29 mars 2017

Byggs om till det sämre

Det finns de som tror att "långsammare" betyder "lugnare tempo". För många människor innebär "långsammare" i stället mer stress, eftersom det tar längre tid för dem att komma fram. Nu kommer en del av Rudbecksgatan byggas om från stadsgata (det är det den är) till långsammare stadsgata. Det kommer att öka människors stress, därför att de i onödan måste hålla lägre hastigheter. I en framgångsrik stad har folk högt tempo, hinner med att göra mycket och blir därmed lugna och glada. De politiska partier som styr Örebro motarbetar storstadens höga, lugnande tempo. Det motverkar produktivitet, tillväxt, glädje och framsteg. Vi behöver en tillväxtvänlig majoritet i Örebro kommun.

måndag 27 mars 2017

Begränsning i föräldrapenningen för nyinflyttade

Regeringen föreslår, efter överenskommelse med de borgerliga partierna i riksdagen, begränsningar i föräldrapenningen för de föräldrar som flyttar till Sverige med barn. Förslaget finns i proposition 2016/17:154.


Föräldrar som kommer till Sverige med barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Propositionen innebär rätt till 480 dagar med föräldrapenning om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller ett år, 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige innan det fyller två år och 100 dagar under tid därefter. Antalet dagar bygger på det antal som en genomsnittlig försäkrad i Sverige använder under barnets olika åldrar.


Det här är en bra förändring. Socialförsäkringen bygger på att de som bor i Sverige betalar in sociala avgifter (själva eller via sin arbetsgivare) och får socialförsäkringsförmåner i utbyte när de behöver det. Den som flyttar till Sverige kan inte börja betala sociala avgifter förrän han eller hon bosätter sig i Sverige, det finns inga krav på att betala socialförsäkringsavgifter retroaktivt, för tiden innan flytten till Sverige. Då är det inte heller rimligt att kunna få socialförsäkringsförmåner utbetalade som normalt skulle ha betalats för tiden innan flytt till Sverige. De föreslagna reglerna blir mer konsekventa, rimliga och resonliga än de nuvarande. Det är snarast märkligt att reglerna inte redan har sett ut så, som de nu föreslås bli utformade.

söndag 26 mars 2017

torsdag 23 mars 2017

Avlägsnande

Regeringen föreslår i proposition 2016/17:159 att det skall införas en ny form av handräckning i utsökningsbalken: avlägsnande. Den skall göra det lättare för ägaren att få personer avhysta, som olovligen har bosatt sig på ägarens mark, i ägarens bostad eller liknande. Det skall inte alltid vara nödvändigt att identifiera dem som skall avhysas, och avhysningen skall även kunna omfatta personer som har tillkommit efter det att ägaren ansökt om handräckning hos Kronofogdemyndigheten.


Det låter som ändringar i rätt riktning. Möjligen skulle lagen behöva skärpas ytterligare till förmån för ägaren, men det är bäst att utvärdera det när de nu föreslagna ändringarna har använts en tid.

onsdag 22 mars 2017

Körkortet som id-handling

Infrastrukturminister Anna Johansson var i dag på besök på Transportstyrelsen, där jag arbetar. Det gavs tillfälle till frågor, så jag ställde en fråga om körkortet som id-handling. Ministern inser att det finns ett stort värde i att körkortet är id-handling. Det är bra, det torde vara vad folk i gemen anser och det stödjer det ständiga arbetet vi lägger ned på Transportstyrelsen på att stärka körkortets säkerhet och funktion som id-handling.

fredag 17 mars 2017

ATG får ha monopol

Högsta förvaltningsdomstolen har i beslut om rättsprövning den 15 mars 2017 (mål nr 4716-16) kommit fram till att regeringens beslut att för ytterligare ett år ge ATG monopol på spel på hästar i Sverige var lagligt. Domstolen gjorde en grundlig genomgång av EU-rätt och svensk rätt och drog slutsatsen att beslutet inte stred mot någon rättsregel. Sedan avskrev domstolen målet från vidare handläggning, eftersom den tid för vilket monopolet skulle gälla enligt beslutet redan hade passerats. Avskrivning kan innebära att en fråga inte prövas i sak. Det var ändå bra att beslutet prövades i sak, eftersom beslut av Högsta förvaltningsdomstolen har prejudicerande verkan och därför har betydelse för motsvarande beslut om monopol på spel på hästar i framtiden. Mycket kort kan det sägas i sak, att det går bra att ha ett statligt kontrollerat monopol, när det gäller spel om pengar.

onsdag 15 mars 2017

Rysk abdikation

För hundra år sedan i dag abdikerade Rysslands senaste kejsare, Nikolaj II.

Det går att säga mycket om orsakerna till abdikationen, legitimiteten av den och följderna av den. Oavsett vad man tycker om den ryske kejsarens så gott som enväldiga politiska makt, torde dock alla vettiga människor vara överens om att följden av de ryska revolutionerna 1917 ledde till svåra försämringar för det ryska folket och för världen. Den kommunistiska diktaturen som följde var bara positiv för en liten maktelit i det kommunistiska partiet.

Det hade varit bättre om Ryssland hade kunnat utvecklas till en konstitutionell monarki av den typ som nu fins i flera lömder i norra och västra Europa. Då skulle Ryssland sannolikt vara mer fredligt och demokratiskt även nu.

Kejsardömets fall var en tragedi av flera, till följd av första världskriget. Vi kan inte göra historien ogjord, men vi kan lära oss av den. En demokratisk, konstitutionell monarki är sannolikt det mest stabila styresskick ett land kan ha. Det skulle kunna återinföras i Ryssland. Det vore rimligtvis positivt för fred och frihet i och kring Ryssland. Jag hyser en något fåfäng förhoppning om att så kan ske.

tisdag 7 mars 2017

Det borde bli strängare konsekvenser

I en skola i Skåne går två unga män som har dömts för våldtäkt på en skolkamrat. Offret undervisas på annat håll, hon orkar inte återkomma till skolan.


Det här är rätt märkligt. Nog för att en av gärningsmännen tydligen var under 15 år och alltså inte straffmyndig, men det borde vara gärningsmännen som skulle få fortsätta sin skolgång på annat håll. För den straffmyndige i fängelse, för den icke straffmyndige på någon typ av ungdomsvårdsplats.

torsdag 2 mars 2017

Ingen värnplikt, tack!

Den senaste borgerliga regeringen avskaffade i praktiken värnplikten i Sverige. Det bör så förbli.

På ett filosofiskt plan är värnplikt tvångsarbete och således statligt slaveri. Staten är en juridisk person som är till för att skydda medborgarnas friheter och rättigheter. Detta skyddas inom statens gränser genom polis, rättsväsende och övriga rättsvårdande myndigheter. Det skyddas gentemot yttre fiender främst genom militären. Om staten tvingar medborgarna att delta i det militära försvaret, inskränks den frihet som staten är satt att försvara.

Värnplikt är inte heller praktiskt. Alla arbetsuppgifter utförs bäst om arbetet är frivilligt. Värnplikt bygger på tvång, men riket försvaras inte bra av personer som är omotiverade och tvingade att göra militärtjänst. Det är bättre att låta dem som vill göra militärtjänst göra det, mot en god lön, än att ha värnplikt.

Värnplikt infördes första gången av den första franska republiken i slutet av 1700-talet. Det krävdes revolutionära, kollektivistiska idéer för att komma på tanken att varje vapenför man skulle tvingas att delta i det militära. Sverige införde värnplikt 1901, på den tiden då militärmakt ofta räknades i det antal soldater som ett rike kunde ställa under fanan. Redan under första världskriget blev kriget så beroende av teknik att värnplikten egentligen var överspelad. Ryssland kunde ersätta soldater på östfronten, men hade inte vapen till dem.

Ju mer tekniken har utvecklats, desto mindre betydelse har de militära styrkornas numerär för styrkornas slagkraft. USA har länge haft världens starkaste militärmakt utan att ha värnplikt.

De som är angelägna om att arbeta för svenskarnas friheter och rättigheter kommer att göra det, genom militärtjänst eller på annat sätt. Om det skulle bli krigsfara, skulle fler vilja ställa upp i det militära. Det behövs inte värnplikt för detta.

onsdag 1 mars 2017

Högsta domstolen får kritik av JO

När jag läste juridik fick jag bland annat lära mig den allmänna maximen: Högsta domstolen har rätt, även om den har fel. Det går inte att överklaga Högsta domstolens (HD) domar och beslut, utan de är högsta rätt under den lagstiftning som domstolen har haft att pröva den enskilda frågan emot. Även den som anser att HD har fel i en viss tolkning, får finna sig i att det är HD:s tolkning som är den tolkning som är gällande rätt, och som alltså är rätt. Det går alltid att fortsatt hålla sin åsikt som bättre, men den är inte gällande rätt.


Det förekommer emellertid att Högsta domstolen fattar beslut i andra frågor. Då kan det i enstaka fall finnas skäl att rikta kritik mot domstolen. Justitieombudsmannen (JO) har i beslut den 24 februari 2017, ärende 2600-2016, kritiserat HD, för att en man inte fick spela in eller fotografera av uppspelningar av ljud och bild på två skivor (CD) som var offentliga. Detta administrativa beslut av HD stred mot tryckfrihetsförordningen.


HD har planerat informationsinsatser för sin administrativa personal, med syftet att undvika sådana här problem i framtiden. JO såg positivt på detta. I övrigt såg JO inte skäl till ytterligare åtgärder eller uttalanden.

tisdag 28 februari 2017

Eventuell ny förvaltningslag

Regeringen har den 23 februari 2017 beslutat att överlämna en remiss till ny förvaltningslag till lagrådet.

I inledningen till remissen, avsnitt 3 på s. 20, står det följande:


Den 17 april 2008 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223), för-kortad FL, och lämna förslag till en ny lag (dir. 2008:36). Utredningen, som tog namnet Förvaltningslagsutredningen (Ju 2008:08), överlämnade i maj 2010 betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29).
En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av de synpunkter som lämnats på förslagen i betänkandet har publicerats (Ds 2010:47). En remissammanställning finns tillgänglig i Justitie-departementet (dnr Ju2010/03874/L6).  
Riksdagen har gett regeringen till känna att regeringen bör lägga fram förslag till åtgärder avseende myndigheters handläggningstider och dröjsmål (bet. 2004/05:KU14 Statlig förvaltning, m.m., p. 6 (res. 4) om dröjsmål hos myndigheter, rskr. 2004/05:153).

Lagrådsremissens lagförslag innehåller ett nytt rättsmedel mot långsam handläggning. Det är tänkvärt att det finns ett sådant förslag, när det har gått sju år från det att utredningen var ute på remiss, till dess regeringens förslag skickas på lagrådsremiss.

torsdag 23 februari 2017

Sekretess för uppgift om vilka som drabbats av skadlig kod

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 22 februari 2017 (mål nr 5120-16) avslagit ett överklagande av en person, som ville ha ut uppgifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Uppgifterna gällde vilka myndigheter som hade drabbats av en viss skadlig kod. Myndigheten hänvisade till 18 kap. 8 § 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), och kammarrätten höll med.


Det här är en bra dom. Det vore inte rimligt att lämna ut uppgifter som visar vilka som har drabbats av skadlig kod, även om de är myndigheter och huvudregeln är offentlighet. Sekretessbestämmelsen fyller sitt syfte för att skydda myndigheter från ytterligare angrepp med skadlig kod. Det kan behövas.

lördag 18 februari 2017

Vikten av ideologi

Fredrik Johansson har skrivit en intressant artikel i Svenska Dagbladet om Olof Ehrencrona, Moderaterna och ideologisk utveckling. Den ideologiska utvecklingen har varit bristfällig i Moderaterna under senare år. Det är en bra och viktig artikel att läsa.

Den ideologiska kompassen är viktig. Den visar varåt politiken skall föra samhället. Pragmatiska lösningar handlar om att ta bra vägar runt hindren längs vägen. Om man tappar den ideologiska kompassen och bara går efter pragmatiska lösningar, förlorar man blicken för vart man skall gå, när de tillfälliga hindren är rundade.

torsdag 16 februari 2017

Hovrättsdom om folkmord och folkrättsbrott

Tisdagen den 17 maj förra året skrev jag i denna blogg om en dom i Stockholms tingsrätt, där en man hade fällts för bland annat folkmord och dömts till livstids fängelse och att betala skadestånd till flera personer. Domen överklagades till Svea hovrätt, som i dom den 15 februari 2017 (mål nr B 4951-16) avgjorde målet. Hovrätten fastställde tingsrättens dom i straffrättsdelen och ändrade den i vissa delar avseende skadeståndet.


Det är bra att de som begår folkmord och folkrättsbrott kan fällas till ansvar för sina brott.


Domen har ännu inte vunnit laga kraft. Med tanke på att domar av det här slaget är ovanliga, kanske Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd, om domen skulle överklagas. Det återstår att se.

onsdag 15 februari 2017

Fel forum

Vänsterpartiet argumenterade länge och väl i kommunfullmäktige i Örebro i dag för att kommunen skulle ställa krav på kollektivavtal för företag som arbetar enligt lagen om valfrihet. Sådana krav skulle strida mot EU-rätten. Debatten borde inte föras i kommunfullmäktige, utan i EU:s politiska fora i Bryssel.

tisdag 14 februari 2017

Alla hjärtans dag

I dag är det Alla hjärtans dag. Mitt hjärtas dam är min kära Paula. Hon är mitt allt, tillsammans med våra hundar.

😍

fredag 10 februari 2017

Början på slutet för Almedalsveckan?

Det kan finnas en klok strategi bakom Stefan Löfvens beslut att inte åka till Almedalen i år. Almedalsveckan har sitt ursprung i att Olof Palme höll tal i Almedalen på väg från sitt sommarställe på Fårö tillbaka till Stockholm. Ursprunget kommer alltså från en tidigare socialdemokratisk partiledare. Då är det kanske helt rätt att det är en sentida socialdemokratisk partiledare som genom sin utevaro påbörjar avvecklingen av Almedalsveckan? På så sätt visar Socialdemokraterna än en gång, att det är de som på många sätt leder den politiska utvecklingen i Sverige.

torsdag 9 februari 2017

Försenade och inställda tåg

I dag var jag på tjänsteresa till Norrköping från Örebro. Det är arbetsgivarens policy att resor i första hand skall gå med tåg, så det fick bli tåg.

På vägen hem drabbades jag av att flera tåg var inställda. Det berodde på sabotage i Södertälje.

På vägen till Norrköping åkte jag en del av sträckan med ett tåg som hade utgått från Malmö. Det var försenat med en halvtimme, för att det hade snöat i Malmö.

Sabotage är sådant som samhället aldrig helt kan skydda sig emot. Snöfall borde däremot inte kunna orsaka halvtimmeslånga förseningar i Sverige, inte ens i Malmö i söder. Den förseningen gjorde mig därför mer upprörd än de inställda tågen på vägen hem, trots att tidsutdräkten blev mycket längre på vägen hem.

Vid sidan om förseningarna, är givetvis sabotage mycket mer upprörande i sig,  än vad ett snöfall är.

Skällande hund skäl att säga upp hyresrätt

Svea hovrätt har i beslut den 6 februari 2017 (mål nr ÖH 10594-16) avslagit ett överklagande av Hyresnämndens i Stockholm beslut om att hyresrätten till en bostad skall upphöra. Hovrätten konstaterar kort, att rätten gör samma bedömning som hyresnämnden. Den boende måste därför flytta från lägenheten omedelbart.


Hyresnämnden ansåg att utredningen i målet visade att hyresrättsinnehavarens hund skällde av och till dygnet runt, både inne i bostaden och i trapphuset i lägenhetshuset där bostaden fanns. Flera av grannarna hade störts. Det fanns ytterligare klagomål på hyresrättsinnehavaren, men hyresnämnden ansåg att störningarna från hunden var allvarliga nog för att hyresrätten skulle upphöra.


Det här är ett bra beslut. Hundar skall inte skälla och störa grannarna. Jag är själv hundägare och vet att det inte behöver vara svårt att få en hund att huvudsakligen vara tyst och inte störa. Störande hundar ger i viss mån andra hundar också sämre rykte, därför är det bra att rättsväsendet hjälper till att stävja störande beteenden från hundar.

onsdag 1 februari 2017

Olaglig avgift för demonstrationstillstånd

Inför en demonstration i Jönköping ansökte anordnaren om tillstånd hos Polismyndigheten. Polismyndigheten remitterade i sin tur frågan till Jönköpings kommun, där Tekniska nämnden yttrade sig över den. Därefter fattade Polismyndigheten beslut om att tillåta demonstrationen och Tekniska nämnden fattade beslut om att debitera anordnaren en kostnad för det yttrande som nämnden hade avgivit.


Tekniska nämnden i Jönköpings kommun får nu kritik av Justitieombudsmannen (JO) för avgiften. Det finns ingen laga grund för en kommunal myndighet att ta ut en sådan avgift, konstaterar JO.


Det här är ett bra beslut. Demonstrationsfriheten är grundlagsskyddad och kan bara inskränkas på formella grunder med stöd i lag. När det saknas lagstöd för att ta ut en avgift i samband med ansökan om tillstånd till demonstration, skall den myndighet som debiterar avgiften få kritik för det. Så skedde alltså i det här fallet.


Förhoppningsvis leder beslutet till ändrade och lagliga rutiner i Jönköpings kommun och i eventuella andra kommuner som kan ha tagit ut avgifter i motsvarande fall.

måndag 30 januari 2017

Äras den som äras bör

I dag hade jag på mig en blårutig slips till blårutig skjorta. En väninna till mig berömde min fru Paula för detta, eftersom hon tyckte att det var en snygg kombination och förutsatte att Paula låg bakom kombinationen. Paula ligger bakom de flesta av mina fina klädkombinationer. Hon är väl värd berömmet.

fredag 20 januari 2017

Installationstal

Det kan vara intressant att läsa texten till ett tal. BBC har publicerat texten till president Donald Trumps installationstal. Under dagen i dag har jag läst kommentarer om att det var hemskt. Jag har svårt att se det hemska, även om jag inte heller tycker att talet var fantastiskt. Jag håller inte med om allt som sades i talet, men det är en annan sak.

tisdag 17 januari 2017

Flyg till Köpenhamn

I dag hade jag ett möte i tjänsten i Köpenhamn. Jag flög till Köpenhamn från Örebro.

Det går reguljärflyg den sträckan, och det fungerade riktigt bra. Flygplanen hade många passagerare, särskilt på vägen till Örebro på kvällen.

Örebro kommun ger ekonomiska bidrag till Örebro flygplats, såsom delägare i flygplatsen. Vissa partier i kommunfullmäktige tycker inte om det, eftersom de är motståndare till flygtrafik av miljöskäl. Flygplatsen är dock viktig infrastruktur. Stat och kommun ger även bidrag till järnväg, busstrafik, cyklister genom att cykelbanor byggs och underhålls, och sjöfart. Av alla trafikslag är det bara de motordrivna vägfordonen, vars ägare och brukare betalar mer till det offentliga, än vad infrastrukturen med mera för vägtrafiken får tillbaka. Det är således inte konstigt att ge stöd till en flygplats.

Förhoppningsvis kommer den reguljära flygtrafiken på Örebro att bära sig på sikt. Då behövs inte mer offentligt stöd. Om flygplanen är så pass välfyllda som i dag, ser jag ingen risk för förluster.

fredag 13 januari 2017

Lagrådsremiss om betalningsanmärkningar

Under 2013 och 2014 var jag, som verksjurist på Transportstyrelsen, expert i en statlig utredning om betalningsanmärkningar. Denna utredning om uppgifter om offentligrättsliga krav vid kreditupplysning överlämnade i september 2014 betänkandet Tillförlitligare kreditupplysningar – ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav (SOU 2014:60). Utifrån förslagen i utredningen har regeringen den 12 januari 2017 beslutat om lagrådsremissen Ett starkare skydd mot orättvisa betalningsanmärkningar. Det är bra att lagförslagen i utredningen kan leda till resultat, det var bra förslag som utredningen lade fram. Jag förmodar att det kommer att vara politisk enighet om förslagen, när de väl når riksdagen.

torsdag 12 januari 2017

Ringa narkotikainnehav ej hinder för körkortstillstånd

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 10 januari 2016 (mål nr 4162-16) slagit fast att om en person har dömts för ett fall av ringa narkotikabrott, för att han hade cannabis, men inte var påverkad och det inte var i samband med förande av fordon, inte är hinder mot att få körkortstillstånd. Transportstyrelsen hade nekat körkortstillstånd och beslutat om spärrtid på ett år. Både förvaltningsrätten och nu kammarrätten har funnit att körkortstillstånd skall beviljas.


Det är klart att narkotika och framförande av fordon inte hör ihop. Här rörde det sig dock om ett fall av innehav av en liten mängd av en lätt drog och inte i något samband med framförande av fordon. Någonstans måste gränsen gå, nu har kammarrätten visat var den går. Det är en rimlig dom.

onsdag 11 januari 2017

Utländsk inblandning i demokratin

En av de frågor som nu debatteras är utländsk inblandning i demokratiska val och processer. Bakgrunden till den aktuella debatten är en rapport från amerikanska säkerhetstjänster, som visar att Ryssland i hemlighet påverkade valet i USA i höstas.


Det kan vara värt att tänka på vad konsekvenserna kan bli av utländsk inblandning i politiken. Exempel finns i svensk historia.


Under den så kallade frihetstiden på 1700-talet styrdes Sverige av riksdagen, som dominerades av två partier. Det blev med tiden alltmer känt att det ena partiet följde franska intressen och det andra brittiska intressen, därtill var de betalda av de utländska makterna. Detta låg till grund för det folkliga stödet för kung Gustav III:s statskupp. När Gustav III tog över makten från riksdagen, blev det en svensk makthavare, i stället för franska och brittiska makthavare, som styrde Sverige.


Under mitten av 1900-talet var Sveriges kommunistiska parti, det nuvarande Vänsterpartiet, medlem i Komintern, den kommunistiska internationella samarbetsorganisationen som styrdes av Sovjetunionen. Partiet stödde bland annat Sovjetunionens anfallskrig mot Finland 1939 och dess ockupation av Estland, Lettland och Litauen 1940. Kommunisterna fick lyckligtvis aldrig något bestämmande inflytande i Sveriges riksdag, övriga partier var överens om att hålla det borta från sådant.


Demokratin handlar om folkets inflytande över statens styre. Då är det medborgarna i riket som skall ha det inflytandet. I viss mån kan också andra fast bosatta personer i riket ha demokratiskt inflytande. Dold påverkan från andra länder hör inte hemma i någon suverän stat. Det gäller för Sverige och andra länder att skydda sig från det.

tisdag 10 januari 2017

Utan adress, inte registrerad ägare

Förvaltningsrätten i Karlstad har i dom den 19 december 2016 (mål nr 2630-16) avslagit ett överklagande av ett beslut från Transportstyrelsen om att inte registrera en person i vägtrafikregistret som ägare till ett fordon. Personen var folkbokförd, men saknade känd adress i folkbokföringen.

I vägtrafikregistret ska fordonsägarens folkbokföringsadress, eller om han eller hon inte är folkbokförd, annan adress i landet föras in, enligt 38 § lagen (2001:558) om vägtrafikregister och 2 kap. 1 § och bilaga 1 p. 2 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister.

En registrerad ägare som skulle sakna känd adress, skulle inte kunna nås av t.ex. beslut om fordonsskatt för fordonet. Det är därför viktigt att känd adress finns. En sådan adress skall finnas i folkbokföringen och vägtrafikregistret uppdateras dagligen automatiskt med aktuella adresser från folkbokföringen.

Det är en bra dom, även om en dom från förvaltningsrätten inte har så högt värde som prejudikat. Vi får se om domen blir överklagad. Det kanske är svårt att nå klaganden med domen, eftersom han saknar känd adress.

Arvet efter Barack Obama?

Vi närmar oss slutet på ämbetsperioden för den amerikanske presidenten Barack Obama. Det återstår att se hur historien kommer att bedöma honom. Det är först efter några decennier som det brukar stå klart vad en före detta hög politiker faktiskt har betytt. Kanske kommer han främst att bli ihågkommen för att det brittiska folket röstade för att lämna Europeiska Unionen.


I april 2016 besökte Barack Obama Storbritannien och dess dåvarande premiärminister David Cameron. Valrörelsen inför sommarens folkomröstning om huruvida Storbritannien skulle vara kvar som medlem i EU eller lämna EU pågick för fullt. Barack Obama gjorde då ett mycket märkligt, och som det skulle visa sig kontraproduktivt, inhopp i valrörelsen. Han skrev en debattartikel som publicerades i den brittiska tidningen The Telegraph: Barack Obama: As your friend, let me say that the EU makes Britain even greater, Barack Obama, President i USA, The Telegraph den 23 april 2016.


Den brittiska folkomröstningen handlade alltså om Storbritanniens och brittiska medborgares förhållande till EU. Då kom en statschef i ett tredje land, inte ens ett annat EU-land, och uppmanade britterna att rösta för att Storbritannien skulle vara kvar som medlem i EU. Opinionsundersökningar i Storbritannien strax efter Barack Obamas debattartikel visade en tydlig uppgång för de personer som tänkte rösta för att lämna EU och en tydlig nedgång för de personer som tänkte rösta för att Storbritannien skulle vara kvar i EU.


Det hände mycket mer i valrörelsen efter den 23 april och opinionsläget var oklart ända in i det sista, då den sida som ville lämna EU vann med ett par procentenheters marginal. Det är omöjligt att säga hur utgången av valrörelsen hade blivit utan Barack Obamas inhopp. Inhoppet var ändå märkligt, för det borde inte ha kommit som någon överraskning för honom, eller i vart fall inte för hans mer erfarna rådgivare, att hans debattartikel skulle kunna få en motsatt effekt mot den som Barack Obama officiellt sade att han stödde. Han sade att han önskade att Storbritannien skulle förbli medlem i EU.


Det är inte rimligt att höga politiker aktivt blandar sig i en folkomrösning i ett annat land. Det tyckte nog inte heller de britter som bestämde sig för att stödja att Storbritannien skulle lämna EU strax efter att Barack Obamas debattartikel blivit publicerad.


Barack Obama borde, vid sitt besök i Storbritannien i april 2016, ha nöjt sig med att säga sin mening på direkta frågor om folkomröstningen från brittiska journalister. Han borde då först ha gjort klart att detta var hans ståndpunkt och att han inte hade för avsikt att lägga sig i den brittiska folkomröstningen.


Kanske kommer det bestående arvet efter Barack Obama visa sig vara att Storbritannien, och kanske fler länder i dess kölvatten, lämnar EU. Det blir ett märkligt arv från en amerikansk president.