Politik är att välja

Politik är att välja, även när valet står mellan dåliga förslag.

De politiker som folk väljer, har folkets uppdrag att fatta beslut. Beslut handlar ofta om val mellan olika alternativ. Det duger inte att bara låta alternativen vara, att inte fatta några beslut. Den politiker som inte väljer, gör inte sitt jobb.

Det finns för närvarande många politiker i riksdagen som inte väljer, som inte fattar beslut. Det är inte rimligt. De gör inte vad de skall. Vi får hoppas att de förlorar röster på det.

Skadegörelse, inte konst

Södertörns tingsrätt har i dom den 24 oktober 2018 (mål nr B 11729-16) dömt en konstnär för grov skadegörelse, sedan hon organiserat grafittimålning av en bassäng p ett kommunalt bad i Stockholm. Hon dömdes till villkorlig dom, dagsböter och att betala Stockholms stad 280 860 kr jämte ränta i skadestånd. Det hade ingen betydelse att hon hade haft för avsikt att sanera bassängen från grafitti efteråt. Hon hade inte haft stadens tillstånd.

Det här är en bra dom. Konstnärer som begår brott under förevändning att det är konst, skall dömas för brottet likafullt. Konst är ingen straffrihetsgrund.

Medborgardialog

Örebro kommun äger, genom ett kommunalt bolag, en stor byggnad i södra delen av centrum. Byggnaden kallas Medborgarhuset och det är meningen att den skall vara till för alla medborgare i kommunen.

Vid dagens möte med kommunfullmäktige behandlades en motion, där motionären hade föreslagit en medborgardialog för att hjälpa till att avgöra vad som bör hända med byggnaden i framtiden.

Moderaterna röstade som de flesta i fullmäktige, för avslag för motionen. Jag argumenterade mot den från talarstolen. Medborgardialoger är bra i många fall, framför allt när det gäller lokala frågor, då politikerna kan få synpunkter från de personer som bor i närheten. När det gäller en byggnad avsedd för alla medborgare i en kommun med över 150 000 invånare, är en medborgardialog ingen god idé. Då representerar fullmäktige medborgarnas åsikter bättre, än vad deltagarna på en medborgardialog skulle göra. Även en statistisk undersökning vore bättre.

Det lär komma nya förslag och beslut om Medborgarhuset i framtiden. En medborgardialog i de frågorna kan dock inte vara någon god idé.

Ingen Alliansregering

Det är nu ingen nyhet att Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, har givit upp sina försök att bilda regering. Jag tror, som många andra, att Stefan Löfven, partiledare för Socialdemokraterna, kommer att få nästa uppdrag att bilda regering.

Problemet är mittpartierna Centern och Liberalerna (f.d. Folkpartiet). De vill inte ha en regering som kan bli tvungen att förlita sig på Sverigedemokraterna i några frågor. Då ser de uppenbarligen hellre en regering ledd av Socialdemokraterna. Det skulle inte förvåna mig om ett eller båda av dessa partier skulle sätta sig i regering med Socialdemokraterna. Då skulle Alliansen, som de nu allvarligt har skadat, definitivt vara död.

Den som vill ha borgerlig politik kan inte lita på Centern eller Liberalerna. Det var tydligt 1981, då Centern och Folkpartiet partierna gjorde upp med Socialdemokraterna om skattepolitiken, trots regeringssamverkan med Moderaterna. Det var tydligt 1994, när Folkpartiet ville bilda regering med Socialdemokraterna och 1995 när Centern ingick ett formaliserat samarbete med Socialdemokraterna. Ränderna går aldrig ur, dessa två partier är bara borgerliga när det passar dem. Det borde borgerliga väljare inse.

HD upprätthåller egendomsskyddet

Högsta domstolen (HD) har i dom den 9 oktober 2018 (mål nr T 1523-17) fastställt domar från underinstanserna om att neka marköverföring från en fastighet till en annan.

Ägarna som ville ha mer mark till sin fastighet hänvisade till att de ville ha bättre möjligheter att parker och vända fordon på sin fastighet. Ägaren till grannfastigheten ville inte bli av med mark. De som ville ha mer mark ansökte då om lantmäteriförrättning. Med hänsyn till en avvägning om lämplig fastighetsanvändning beslutade lantmäterimyndigheten om överföring av 210 kvadratmeter mark. Efter överklagande har samtliga domstolar nekat denna tvångsvisa överföring av mark.

Domstolarna bygger sitt nekande på egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen och Europakonventionens första tilläggsprotokoll.

Egendomsskyddet är inte absolut, men ingrepp mot egendom måste vara proportionerlig. En övervägning måste göras i varje enskilt fall. HD går igenom proportionalitetskravet i detalj i domskälen. Slutligen konstaterar HD att marköverföringen kommer i konflikt med egendomsskyddet i regeringsformen och det är på denna grund som marköverföringen inte godkänns.

Det är en bra dom. Den visar tydligt att den enskildes rättigheter, så som de är uppräknade i 2 kap. regeringsformen, är mer än fina ord. När domar bygger på bestämmelserna, finns det rättigheter för enskilda. Det är glädjande.

Mer buller, kortare tid

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 8 oktober 2018 (mål nr M 1808-18) beviljat Trafikverket större möjligheter att bullra under helger, kvällar och nätter vid anläggandet av Västlänken och planskildhet vid Olskroken i Göteborgs och Mölndals kommuner. Syftet är att arbetet skall kunna bli klart snabbare. Det blir alltså mer buller, men undet kortare tid. Det låter bra, om uttrycket tillåts, tycker jag.

Försök att socialisera Sverige

Svensk tidskrift har givit ut en skrift som heter ”Sista försöket att socialisera Sverige? 30 år efter löntagarfondstriden”.

Det är en märklig titel. Sannolikt kommer det att ske många försök att socialisera Sverige under överskådliga generationer framåt i tiden. Löntagarfonderna var ett grovt, stort försök, men flera försök kommer med all sannolikhet, tyvärr, att ske.

Friheten måste ständigt bevakas mot socialismen.

EU-parlamentet blir mindre

Det är EU-parlamentsval i Sverige söndagen den 26 maj 2019.


Antalet platser i Europaparlamentet minskas från 751 till 705 platser efter valet, på grund av att Storbritannien lämnar EU. Det var litet oväntat, jag hade snarare väntat mig att övriga länder skulle ha delat på platserna. Politiker brukar inte besluta om att minska omfattningen av styrande och beslutande organ.

Brott mot lagen om totalförsvarsplikt

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 3 oktober (mål nr B 1643-18) fastslagit en dom från tingsrätt om böter för en man som inte kommit på mönstring för militärtjänst. Det är brott mot lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Mannen hade delgivits kallelsen, han hade skickat in en bekräftelse på detta.


Domen följer lagen och är på så sätt bra. Jag är emellertid motståndare till värnplikt, jag anser att ett effektivt försvar bygger på att de som tjänstgör deltar av fri vilja. Sverige borde därför ha ett försvar byggt på yrkesmilitär, utan värnpliktiga. Ur den synvinkeln anser jag att det är tråkigt med en sådan här dom. Däremot skulle regelverket kunna utformas så att den som bryter mot sitt kontrakt att tjänstgöra i en yrkesarmé skulle kunna ådömas straff.

Aktuellt fondmotstånd

Den 4 oktober kommer för lång tid framöver vara dagen för motståndet mot löntagarfonder.

Motståndet är aktuellt igen. Det finns ett förslag om att skogsägare skall betala pengar från sina inkomster av skogen till en fond, som staten skall använda för att bekosta skapandet av fler naturreservat. Det låter precis som löntagarfonderna, där arbetsgivare fick betala pengar till fonder, som staten använde för att köpa upp företag.

Det nya förslaget om fondsocialism för skogen måste stoppas.

Det är inget fel med naturreservat i sig. En hel del naturreservat är bra. Det är dock orimligt att skogsägare skall behöva betala för att staten skall kunna lägga ut pengar för att skapa fler naturreservat.

Scientologibibeln allmänt tillgänglig?

Högsta förvaltningsdomstolen har i två beslut den 2 oktober 2018 (mål nr 4405-18 resp. 4529-18) beslutat att bifalla överklagande beslut om att få ut handlingar från Riksrevisionen respektive Riksdagsförvaltningen. Begäran gällde handlingar inlämnade till respektive myndighet som påstås vara "scientologernas hemliga skrifter" och "Scientologibibeln".


Det föreligger sekretess på handlingar som kan omfattas av upphovsrätt och som upphovsrättshavaren vill hålla hemliga, enligt 31 kap. 23 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar dock, helt kort, i båda mål, att den begärda handlingen inte uppfyller förutsättningarna för att nämnda sekretessbestämmelse skall vara tillämplig. Eftersom någon annan sekretessbestämmelse inte hindrar ett utlämnande skall handlingen lämnas ut.


Beslutet är intressant, inte minst därför att den aktuella sekretessbestämmelsen tillkom sedan personer kunnat ta del av skrifter från scientologerna sedan dessa lämnats in till svenska myndigheter. Någon närmare beskrivning av de nu begärda handlingarna finns dock varken i Högsta förvaltningsdomstolens beslut eller i de överklagade besluten. Kanske är det handlingar av mycket begränsad omfattning? Jag är själv inte så pass intresserad att jag tänker höra av mig till någon av myndigheterna och begära ut handlingarna för egen del.

Sverige lämnar inte ut desertör till Ryssland

Högsta domstolen har i beslut den 27 september 2018 (mål nr Ö2073-18) beslutat att avslå en begäran från Ryssland om att Sverige skall lämna ut en person till Ryssland, för lagföring för brotten desertering och stöld. Stölden skulle handla om de vapen som personen, när han var soldat i ryska armén i Sydossetien, tog med sig när han flydde till Georgien och sökte asyl.


Personen i fråga hade uttryckt kritik mot Rysslands militära närvaro i Sydossetien. Det hade medfört att han utsattes för allvarliga trakasserier och misshandel. Efter flykten till Georgien fann georgiska myndigheter att han inte var säker där heller, och han överfördes genom UNHCR:s försorg till Sverige, där han fick asyl 2013.


Högsta domstolen finner att det inte har framkommit något som ger anledning till annan bedömning än när Migrationsverket gav personen flyktingstatus i Sverige. Det finns därför hinder mot utlämning av honom.


Det är skönt att veta att Sverige är ett tryggt land för den som flyr från Ryssland.