Så kallade anvisningar från en myndighet

Regeringen har utfärdat en ny förordning (2014:99) om resultatredovisning av det regionala utvecklingssamarbetet enligt 5 § 4 lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Förordningen är utfärdad med stöd av regeringens restkompetens enligt 8 kap. 7 § 1 regeringsformen. 

Enligt 4 § förordningen ska regionerna varje år lämna en redovisning av resultaten av det regionala utvecklingsarbetet till Regeringskansliet. Sedan står det i 4 § andra stycket: "Redovisningen bör lämnas enligt anvisningar från Tillväxtverket". 

I svensk rättsordning finns det ett antal olika typer av författningar. Det finns grundlagar och lagar, som är beslutade av riksdagen. De gäller framför förordningar, som är utfärdade av regeringen. Grundlagar, lagar och förordningar gäller framför föreskrifter, som är utfärdade av statliga eller kommunala myndigheter eller av kommunfullmäktigeförsamlingar. Myndigheter kan också ge ut allmänna råd. Allmänna råd har en form som liknar föreskrifter, är inte formellt bindande, men räknas som en del av rättsordningen.

Under senare decennier har utvecklingen gått mot att renodla rättsordningen, så att bara de här uppräknade typerna av författningar finns. Andra typer av texter som liknar regler, såsom cirkulär eller anvisningar, har ofta utmönstrats. Det är bra, det gör rättsordningen tydligare för medborgarna. Då är det märkligt att regeringen i år inför en förordning där det står att ett statligt verk ska ge ut "anvisningar" som regioner "bör" följa. Det hade varit bättre om regeringen, med stöd i lag, hade gett Tillväxtverket mandat att utfärda föreskrifter om hur redovisningen skulle lämnas. Då hade Tillväxtverket kunnat utfärda bindande föreskrifter och icke bindande allmänna råd om detta. 

Det går bara att spekulera i varför en förordning får en bestämmelse som den i 4 § andra stycket den här nämnda förordningen. Den borde inte ha fått det. 

Skottdag

I morgon är det skottdag. Jag hoppas slippa skotta snö ändå. Skottdagen har ju inget med snöskottning att göra, men det går ju alltid att skämta om det. Ingen har namnsdag då, heller, men det går att skämta om att de som heter Scott i förnamn har namnsdag då. Livet blir inte roligare än vad vi gör det. 

Sverige i Nato

Ungern har, som sista land i Nato, godkänt Sveriges ansökan om medlemskap.

Äntligen är det klart att Sverige kan gå med i den försvarsallians som har skyddat den västerländska civilisationen sedan den grundades 1949. Från början var det främst en allians till skydd från Sovjetunionen och kommunismen. Även efter kommunismens fall i Sovjetunionen och dess lydstater, fyller Nato en god funktion. Det är långt ifrån alla länder som har rättsstat och demokrati. Hoten mot sådana länder behöver demokratierna samarbeta emot. Nu blir Sverige formellt en del av det samarbetet. Det är bra, även om det borde ha skett för länge sedan. 

Ny amerikansk månlandning

För första gången sedan den sista månlandningen i Apolloprogrammet 1972, har en amerikansk rymdfarkost landat på Månen. Det är en obemannad farkost och för första gången är det en privatägd rymdfarkost som landar på Månen. Det är positivt att privata intressenter lyckas med sådant, det visar att det finns ekonomi i den här typen av projekt. 

Teknisk bearbetning och lagring

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 20 februari (mål nr 3530-23) avslagit en begäran om att få ut en handling från Riksrevisionen som var lagrad i en molntjänst.

Handlingen var inte färdigställd, men var sparad i en extern molntjänst. HFD drog slutsatsen att handlingen bara hade överförts till molntjänsten för teknisk bearbetning och lagring. Därmed hade den inte expedierats från Riksrevisionen och var ingen allmän handling. (Det finns en redogörelse för reglerna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen om detta i domen, se länk ovan.) Begäran om att få ut handlingen avslogs.

Det är en kort dom som i viss mån är klargörande. Samtidigt hade det varit bra om domskälen också hade nämnt 10 kap. 2 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Den paragrafen säger att sekretess inte hindrar att en handling överlämnas från en myndighet till en enskild eller till en annan myndighet enbart för teknisk lagring eller bearbetning. Det behöver inte vara motsägelsefullt i ljuset av den aktuella domen, men det hade varit bra med ett klargörande i domskälen. 

Hur svårt kan det vara?

Flera statsråd i Sveriges regering har ändrat i de uppgifter som finns i meritförteckningar för dem på regeringens webbplats. Detta har skett sedan Sveriges Televisions program Uppdrag granskning har gått igenom meritförteckningarna och upptäckt fel i dem. Vissa fel har varit betydande. Erik Slottner (KD) skulle ha en magisterexamen från Linköpings universitet, trots att han bara läst tre av åtta terminer på programmet. Anders Carlson (KD) skulle ha läst kurser i juridik under tre år, när det i själva verket bara var en kurs på tio veckor. 

Hur svårt kan det vara att skriva en korrekt meritförteckning? Det har nästan varje människa gjort, som någon gång har sökt ett arbete. De flesta har sökt flera arbeten under sitt liv och har därmed haft flera tillfällen att korrekturläsa sin meritförteckning. Det är också frapperande att de felen bara tycks framställa personerna i bättre dager än vad som vore riktigt. Det är osannolikt att någon av misstag skriver att han har en examen, när han har gått mindre än halva den utbildning som skulle leda till en sådan examen, det framstår snarast som en medvetet felaktig skrivning. 

Den nuvarande regeringen styr Sverige på ett mycket bättre sätt än vad de flesta regeringar i landets historia har gjort. Samtidigt är det tråkigt att inse att även i denna regering finns det de politiker som har glidit fram genom livet till sina positioner, utan att ha fått sina meritförteckningar ifrågasatta förrän de är statsråd och journalister hittar flagranta fel i meritförteckningarna. Statsråden lär sitta kvar, men deras förtroende bör sjunka på samma sätt som aktien i Fermenta, när det avslöjades att företagets chef inte hade den doktorsexamen som han hade sagt sig ha. 

Sekretess för kameraövervakningssystem

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 14 februari 2024 (mål nr 353-24) avslagit ett överklagande av ett beslut om sekretess. En person hade begärt ut alla handlingar om kameraövervakning på en skola. Kammarrätten håller med den kommunala myndigheten om att sekretess ska gälla för ritningar som visar alla kamerors placering. Det är en bra och rimlig dom. 

Förlovningsdag

För många år sedan förlovade jag mig med Paula den 18 februari. Ett drygt år senare gifte vi oss. Vi har varit gifta sedan dess, men brukar också alltid fira förlovningsdagen litet grann. Det gjorde vi i dag också. Ett långt förhållande är värt att fira. 

Utan förklaring

Ibland ger domar upphov till frågor som inte besvaras. Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har i dom den 2 februari 2024 (mål nr PMT 15685-23) förbjudit ett företag vid vite att använda ett annat företags varumärke i sin marknadsföring. Båda företag år verksamma i samma bransch. Företaget som förbjöds vid vite medgav talan och utvecklade därför inte orsakerna till att det andra företagets varumärke hade använts. Det hade varit intressant att få veta orsakerna, hur märkliga de än hade varit. Målets utgång var bra, hur som helst. Det är bra att varumärken skyddas från obehöriga intrång. 

Sekretessprövade fel handlingar

I en dom den 31 januari 2024 (mål nr 5629-23) om rätt att ta del av allmänna handlingar från en kommunal nämnd, har Kammarrätten i Stockholm konstaterat att nämnden har sekretessprövat andra handlingar än de som hade begärts ut. Det överklagade beslutet upphävs och ärendet återvisas till nämnden för ny prövning. 

Det är en ovanlig och definitivt märklig händelse som ligger till grund för denna dom. Det var bra att kammarrätten återvisade ärendet till nämnden. Förhoppningsvis lär sig tjänstemännen att vara mer noggranna i framtiden. 

Risk för trafikökning ger klagorätt mot detaljplan

Mark- och miljööverdomstolen har i beslut den 30 januari 2024 (mål nr P4137-23) slagit fast att några fastighetsägare har klagorätt mot en ny detaljplan, utan att ha fastigheter i eller intill planområdet. Det är i stället sannolik trafikökning som ger dem klagorätt. 

Klagandenas fastigheter ligger en bit ifrån planområdet. Däremot visar utredningen att den bebyggelse som skulle följa enligt den nya detaljplanen sannolikt skulle leda till betydligt mer trafik på vägarna förbi klagandenas fastigheter. Domstolen fann därför att klagandena påverkas så pass mycket av den nya detaljplanen att de har rätt att klaga på den i domstol. Detta säger ingenting om huruvida deras klagomål skulle leda till ändringar i detaljplanen, bara att de har talerätt.

Det är ett bra beslut. Effekterna av en ny detaljplan uppstår sällan bara i eller strax intill planområdet, utan också exempelvis längs vägar till och från området. Då är det logiskt att fastighetsägare vars fastigheter påverkas av sådan trafik får talerätt.