fredag 30 juni 2017

Osannolika förutsättningar i filmer

I kväll började jag se filmen Seeking a Friend for the End of the World på Netflix. Jag tröttnade ganska snart, eftersom förutsättningen för filmens historia kändes fullständigt osannolik. En asteorid var på väg mot Jorden och skulle utplåna mänskligheten om tre veckor. Ett försök att oskadliggöra hotet hade misslyckats och då fanns inget hopp kvar – om tre veckor skulle allt vara över. Det är så dumt, så jag har inga ord för det. Människor skulle givetvis göra allt för att med rymdraketer, interkontinentala ballistiska missiler och andra tekniska hjälpmedel få asteroiden ur kurs. Det skulle också lyckas. Vi skulle ju ha tre veckor på oss. Mänskligheten överlever sådant, allt annat är bara dumheter. Jag slutade se på filmen.

onsdag 28 juni 2017

E20 och Göta kanal

I dag körde jag hem till Örebro från Västkusten längs E20 genom Västergötland. När jag kom till Lyrestad fick jag, och många andra bilister, stanna. Det var broöppning vid Göta kanal. En lång kö av bilar fick vänta, bland dem lastbilar i yrkestrafik.

Efter ett tag såg vi skälet till broöppningen: en segelbåt av fritidsbåtstyp. Det satt ett par människor på båten. Jag kunde inte se dem så noga, men jag fick för mig att de satt och log när de sakta for förbi. Även om de inte medvetet hånlog, måste leendena ha sett ut som hånleenden för de väntande bilister som såg dem.

Det är pinsamt att svenska staten tillåter att en Europaväg, en av Sveriges mest trafikerade vägar, korsar en kanal på ett sådant sätt att bron över kanalen ibland måste öppnas och all fordonstrafik på vägen måste vänta. E20 borde byggas ut till motorväg här, med en högbro över Göta kanal som aldrig behöver öppnas. Det skulle gynna trafikflödena på E20, därmed skulle restider minska, produktivitet öka och BNP bli högre.

söndag 18 juni 2017

Partier behövs i Svenska kyrkan

Vid sidan om mitt engagemang som politiker, är jag också engagerad på andra håll i samhället. Jag är bland annat en någorlunda aktiv medlem i Svenska kyrkan och kandiderar till stiftsfullmäktige och Kyrkomötet för nomineringsgruppen Borgerligt Alternativ. I den rollen skrev jag en insändare som publicerades i lokaltidningen Nerikes Allehanda i dag. Det var trevligt att den även publicerades på nätet.

fredag 16 juni 2017

En statsman har avlidit

Helmut Kohl, som var förbundskansler och dämed politisk ledare för Förbundsrepubliken Tyskland från 1982 till 1998, har avlidit i dag. Han blev 87 år gammal.

Helmut Kohl kommer sannolikt främst att bli ihågkommen för sitt arbete för att förena Förbundsrepubliken Tyskland med Tyska Demokratiska Republiken, sedan den kommunistiska diktaturen i den senare staten fallit hösten 1989. Det fanns en tidsperiod då en sådan förening var möjlig, Helmut Kohl insåg det och såg till att få stöd från de gamla segrarmakterna från andra världskriget för detta. Om det inte hade varit för Helmut Kohl, hade Östtyskland kanske fortfarande hade varit ett självständigt land – förvisso demokratiskt och medlem av EU, men mycket mer än nu en fattigare, mindre utvecklad kusin till Västtyskland.

Historiskt handlade det egentligen inte om en återförening av Tyskland, även om det är lätt att uttrycka sig så. När de tyska staterna slutligen splittrades, genom att Napoleon I av Frankrike upplöste det gamla svaga Tysk-Romerska riket 1806, blev "Tyskland" mer ett diffust, geografiskt begrepp. Det fördes många diskussioner, förhandlingar och några krig, innan de flesta tyska stater enades under Preussens kung som ny kejsare 1871. Österrike ställde sig utanför, där fanns redan en kejsare som härskade över en multinationell stat med en stor ungersk och stora slaviska befolkningar. Efter första världskriget störtades kejsarna i Tyska Riket och Österrike-Ungern. Österrike förlorade alla sina områden där inte tyskar var i majoritet ch det förekom många önskemål om att förena Republiken Österrike med Republiken Tyska Riket. Segrarmakterna i första världskriget gick inte med på det. Tyska Riket annekterade och införlivade Österrike 1938, men segrarmakterna i andra världskriget delade på länderna igen. Tyska Riket efter första världskriget var samma stat som det kejsardöme söm bildades 1871, men med ett annat statsskick. Denna stat upplöstes 1945. Förbundsrepubliken Tyskland bildades 1949 och var då en ny statsbildning. Det var också Tyska Demokratiska Republiken, som bildades något senare. Dessa två stater hade aldrig varit en och samma. Strängt taget återförenades de därför inte, när Tyska Demokratiska Republiken upplöstes 1990 och dess förbundsländer fick upp i Förbundsrepubliken Tyskland. Det var inte heller hela det historiska Tyskland som enades, framför allt eftersom Österrike fortfarande är en suverän stat.

Oavsett denna historia, är det rimligt att säga att Västtyskland och Östtyskland enades. Framför allt är det rimligt att framhålla Helmut Kohls stora betydelse för att enandet genomfördes. Det är ett arv han lämnar efter sig för framtiden. Framför allt för detta, men också för mycket annat, förtjänar han att kallas statsman.

Styrkande av identitet

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 12 juni 2017 (mål nr 6677-16) fastställt en dom från förvaltningsrätten om intygsgivning för att få identitetskort hos Skatteverket.


Det rörde sig om en tysk kvinna som flyttat till Sverige och bosatt sig hos en man här. Några veckor senare ville hon få svenskt id-kort hos Skatteverket. Hon hade ingen id-handling, utan den svenske mannen följde med för att intyga hennes identitet. Skatteverket avslog ansökan, då de ansåg att den tyska kvinnan och den svenske mannen hade bott tillsammans så pass kort tid att han inte kunde räknas som hennes sambo och därför inte godtogs som en sådan närstående person som kunde intyga att hon hade den identitet som hon ville ha id-kort utfärdat för.


Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten och fick rätt, vid en samlad bedömning räknades mannen som hennes sambo och hon hade därmed styrkt sin identitet genom hans intygande. Skatteverket överklagade domen till kammarrätten, som nu har fastställt förvaltningsrättens dom.


Personligen tycker jag att det är litet märkligt att en kvinna från Tyskland inte har pass eller annan i Sverige giltig tysk id-handling, när hon flyttar hit. Givet förutsättningen att hon inte hade det, är jag också tveksam till att några veckors samboskap skall räcka för att en sambo med id-handling skall kunna intyga identiteten. Jag anser att det bör ställas högre krav än så här på den som vill styrka sin identitet. Det vore intressant om Skatteverket skulle överklaga domen och få prövningstillstånd.

onsdag 14 juni 2017

Kommunala bolags ägare

I kommunfullmäktige i Örebro kommun i dag stod en person i talarstolen och sade att de som äger kommunens aktiebolag är kommunens invånare. Det kan finnas en retorisk poäng i att säga så, men det är inte sant.


Invånarna i kommunen äger inte kommunen och äger därmed inte de aktiebolag som kommunen äger. Kommunen är en juridisk person, men kommunen har inga ägare. Invånarna är medlemmar i kommunen. Medlemskap innebär inte äganderätt, varken i en förening, en kommun eller någon annan medlemsstyrd organisation.


Det finns andra sätt att ha rätt till en del av en juridisk person än att vara delägare i den juridiska personen, medlemskap är ett sådant sätt. Ägarandelar kan köpas och säljas. Medlemskap erhålls genom inträde i en förening utan att någon annan medlem måste överlåta sitt medlemskap, medlemskap i en kommun erhålls genom att bli fast bosatt i kommunen. Det är skillnad. Det är därför det också är fel att säga att kommunens invånare, kommunens medlemmar, äger kommunen eller de bolag som kommunen äger.


Det är kommunen som äger sina bolag, men ingen äger kommunen. Medlemmarna i kommunen är medlemmar, inte ägare.

måndag 5 juni 2017

Ersättning för förlorad inkomst

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 1 juni 2017 (mål nr 4176-15) avgjort en fråga om ersättning för förlorad arbetsinkomst till fritidspolitiker i kommuner. Domstolen har slagit fast att kommunala bestämmelser om ersättning strider mot kommunallagen (1991:900) i de delar de skulle innebära att alla förtroendevalda med årsarvoden undantas från rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ekonomiska förmåner.

Domstolen skriver bland annat:

En kommun har visserligen en betydande frihet att bestämma det ersättningssystem som ska tillämpas i kommunen. De tvingande reglerna om förtroendevaldas rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsförtjänst sätter emellertid gränser för kommunens handlingsutrymme i detta avseende. Ett ersättningssystem som utesluter en förtroendevalds rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst och andra ekonomiska förmåner vid fullgörande av ett uppdrag som uppenbarligen inte omfattar betydande del av heltid kan inte anses vara förenligt med lagstiftningen.
Det här är en bra dom, därför att den styrker att fritidspolitiker har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Sådan ersättning är i många fall en förutsättning för att kvalificerade yrkesverksamma personer skall kunna åta sig kommunala politiska uppdrag. Det behövs kvalificerade personer i yrkesverksam ålder och verksamhet som kan åta sig politiska uppdrag. Domen stärker på så sätt det regelverk som stödjer en stark kommunal demokrati. Detta stärker demokratin och därmed hela samhället i Sverige. Det behövs.

Massakern på Himmelska fridens torg

Den 4 juni för tjugoåtta år sedan satte den kommunistiska diktaturen i folkrepubliken Kina in pansarvagnar på Himmelska fridens torg i Peking, för att slå ned folkliga protester mot regimen. Diktaturen finns kvar. Låt oss komma ihåg det och inte i onödan stödja denna förtryckarregim.