Friande dom utan förklaring

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 24 juli 2020 (mål nr B 2898-20) ogillat åtalet i en dom om ringa narkotikabrott. Tingsrättens fällande dom upphävs. Det finns ingen rimlig förklaring i domskälen till att den i tingsrätten fällde mannen frias i hovrätten.

Göteborgs tingsrätt dömde den 14 april 2020 (mål nr B 3440-20) den åtalade till dagsböter för ringa narkotikabrott. Av domskälen framgår att den åtalade hade erkänt att han vid den tid och plats som anges i åklagarens gärningsbeskrivning innehaft tre tabletter innehållandes kodein, som är narkotika. Hans erkännande får stöd av den skriftliga bevisning som åklagaren åberopat i form av analysresultat och beslagsprotokoll. Den åtalade hade motsatt sig ansvar för ringa narkotikabrott och gjort gällande att tabletterna var värktabletter som han köpt i Iran. Han hade uppgett att han inte hade recept på tabletterna. Eftersom den åtalade inte haft tabletterna utskrivna på recept hade han inte rätt att ha dem och den förklaring han hade lämnat fritog honom inte från ansvar. Han dömdes därför för brottet. Tabletterna togs i beslag.

I hovrätten yrkade den åtalade att åtalet skulle ogillas. Där åberopade han recept av läkare som visade att innehavet av kodeintabletterna inte var olovligt. Åklagaren medgav ändring av tingsrättens dom. Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling och, med upphävande av tingsrättens dom, ogillade åtalet.

Det jag finner ytterst märkligt i hovrättens dom, är att det inte finns någon förklaring till att den åtalade kunde åberopa recept från läkare i hovrätten, när han i tingsrätten sade att han saknade recept av läkare. Om jag hade suttit i hovrätten, hade jag tolkat det recept som först där åberopades som en efterhandskonstruktion, om jag inte hade fått en rimlig förklaring till att den åtalade inte hade åberopat receptet under förundersökningen eller i tingsrätten. Utan en sådan förklaring skulle jag ha röstat för en fällande dom. Det finns ingenting i hovrättsdomen som förklarar varför receptet på tabletterna åberopades först i hovrätten. Hur skall hovrättens bevisvärdering då förstås? Jag ser det som en friande dom utan förklaring till varför den åtalade frias.

Lars Lerin, Sandgrund

Min fru och jag besökte Karlstad i dag och besökte konstmuseet med Lars Lerins konst på Sandgrund centralt i staden. Det var många vackra och tankeväckande tavlor där, så det var väl värt ett besök. Vi saknade dock närmare information om många tavlor. Vid några tavlor fanns det små skyltar med några ord om vad tavlan föreställde, men de flesta tavlor var inte kommenterade alls. Konstverk skall förvisso kunna tala för sig själva, men det vore ändå intressant att kunna få veta varifrån tavlans motiv kommer och när den är skapad. Sådan information hade gjort museet ännu bättre.

En väg mindre för personuppgifter till USA

EU-domstolen har torsdagen den 16 juli 2020 underkänt möjligheten att överföra personuppgifter till USA med stöd av "Privacy Shield", mål C-311/18 ("Schrems II"). Domen gäller med omedelbar verkan och omfattar även överföringar som har beslutats tidigare men ännu inte verkställts.

Det får ses som en seger för skyddet av personuppgifter.

Ifrågasatt skyddsnivå för personuppgifter i Storbritannien

Det finns tvivel på om det finns förutsättningar för EU-kommissionen att fatta beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter avseende Storbritannien från den 1 januari 2021.

Inom EU har personuppgifter ett mycket starkt skydd genom EU:s dataskyddsförordning. För att skydda personuppgifter finns det också särskilda regler som måste vara uppfyllda för att personuppgifter skall få överföras till tredjeland, d.v.s. något land utanför EU. Det enklaste är om EU-kommissionen har fattat beslut om att ett tredjeland har adekvat skyddsnivå för personuppgifter, då krävs det inte mer säkerhet för att en personuppgiftsansvarig skall få skicka personuppgifter till det landet.

När Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 trädde övergångsregler i kraft som bland annat innebär att Storbritannien följer EU:s dataskyddsförordning året ut. Under tiden fram till den 1 januari 2021 borde det finnas tid för EU-kommissionen att fatta ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien. Ett sådant beslut skulle göra det fortsatt lika enkelt att överföra personuppgifter dit som det hittills har varit. Det finns emellertid tvivel på om det finns förutsättningar för ett sådant beslut. Ett skäl är att Storbritannien och USA har ingått ett avtal om utbyte av elektroniska data för att utreda allvarliga brott. USA saknar adekvat skyddsnivå för personuppgifter.

Det är ännu nästan ett halvår kvar för EU-kommissionen att fatta ett beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien. Förhoppningsvis kommer EU-kommissionen att finna att förutsättningarna är uppfyllda.

Olovlig körning

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 10 juli 2020 (mål nr B 2643-20) dömt en man, medborgare i Syrien, för brukande av falsk urkund m.m., för att han har kört bil i Sverige med ett falskt grekiskt körkort. 

Hovrätten skrev att mot bakgrund av utredningen om det grekiska körkortets utseende och skick måste det för var och en framstå som klart att det var fråga om en förfalskning. Den tilltalade hade också en vag och orimlig berättelse om hur han fick körkortet. Hovrätten fann det därför styrkt att han uppsåtligen brukade falsk urkund och olovligen körde bil. Uppvisandet av det falska körkortet innebar fara i bevishänseende. Åtalet bifölls därför i sin helhet.

Det är en bra dom. Folk skall inte köra bil på falska körkort.

Vätedrivna flygplan

Det sägs ibland att elektriska flygplan är framtiden för flyget på korta sträckor. Andra undersöker möjligheterna till flygplan som drivs av förbränning av väte. I båda fallminskas utsläppen av växthusgaser. Vi får hoppas på att det snart blir av.

En teori om politisk framgång

Det sägs ibland att den som skall lyckas med något bör ha 10 % inspiration och 90 % transpiration. Ansträngningen är den främsta orsaken till att man når målet. I de flesta fall stämmer det. Däremot tror jag att det i politiken krävs en tredje komponent för att lyckas: konspiration.

Kanske kräver en riktigt framgångsrik politisk karriär 10 % inspiration, 10 % transpiration och 80 % konspiration? Nu menar jag inte riktigt allvar med dessa proportioner, men en liten andel konspiration krävs i alla fall.

Limousin med chaufför utan taxiskylt

Den som hyr limousin med chaufför anlitar därmed en taxibil. Enligt huvudregeln skall bilar som används i taxitrafik ha en särskild registreringsskylt för taxi, taxiskylt. Taxiskylten är gul med svart text, i stället för vit med svart text. Det här har i många år varit föremål för klagomål från företag som hyr ut limousiner med chaufför, de har hävdat att deras kunder inte vill ha taxiskylt på den limousin med chaufför som de har hyrt. Nu har det kommit en ändring i 3 kap. 11 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning som tillåter undantag från bestämmelsen om taxiskylt för taxitrafik med fordon som saknar taxameterutrustning. Förändringen träder i kraft den 1 januari 2021. De limousiner som hyrs ut med chaufför är normalt sådana taxifordon som saknar taxameterutrustning. Problemet är således löst till nästa årsskifte, långt om länge. Lagstiftarens kvarnar kan mala långsamt, men till slut kan en tillfredsställande lösning komma fram.

Om inte Amerika hade blivit självständigt?

Det är alltid svårt att veta vad som hade hänt, om en viss historisk händelse inte hade inträffat. Om de tretton brittiska kolonierna i Amerika inte hade förklarat sig självständiga den 4 juli 1776, eller självständighet ändå inte hade blivit resultatet, hade kanske följande historia utvecklats.

- Louisiana hade förblivit franskt 1803, men de brittiska besittningarna hade ändå haft kust mot Stillahavet, åtminstone vid British Columbia.
- Det hade inte blivit krig mellan USA och Storbritannien 1812.
- Slaveriet hade blivit olagligt den 1 augusti 1834.
- Det amerikanska inbördeskriget hade aldrig behövt utkämpas, eftersom slaverifrågan redan var avgjord och självstyre redan vore troligt under den brittiska kronan.
- Hawaii hade sannolikt förblivit ett självständigt kungarike.
- Amerikaner hade slagits sida vid sida med britter, kanadensare med flera från 1914 i första världskriget, vilket hade kunnat medföra att kriget hade vunnits snabbare, kanske också besparat världen det kommunistiska maktövertagandet i Ryssland.
- Fredsförhandlingarna efter första världskriget hade kunnat föras utan hänsyn till den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons radikala åsikter.
- Med ett kortare krig, en bättre fredsuppgörelse och utan kommunismens hot från Ryssland hade Tyskland kunnat klara sig bättre, nazisterna hade kanske inte tagit makten och världen hade besparats andra världskriget och Förintelsen.

Det är bara spekulationer, men intressanta sådana, tycker jag.