Samråd gör inte handling offentlig

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 26 januari (mål nr 7420-23) slagit fast att en forskarrapport som finns hos Naturvårdsverket, men som har skickats ut för samråd, inte är en expedierad handling. Kammarrätten skiljer på expediering i informationssyfte och expediering för samråd, där samråd inte gör handlingen offentlig. Här skedde samrådet genom s.k. peer review för att granska vetenskapligheten av rapporten.

Det är en intressant dom som tydliggör gränsen mellan handlingar som är allmänna eller inte. Det är första delen av prövningen av om en handling ska lämnas ut från en myndighet eller ej. 

Ohistoriskt bifall

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 22 januari 2024 (mål nr 4455-23) godkänt en persons ansökan om att få byta efternamn från Eriksson till Lilliengrip.

Efternamnet Lilliengrip bars av en adelsätt från adlandet 1690 till dess ätten dog ut 1727. Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att namnet var historiskt känt utifrån den adlades historia. Kammarrätten ansåg inte det.

Det är ingen bra dom. Jag håller med Skatteverket och förvaltningsrätten. Vid tveksamhet om ett namn är historiskt känt eller ej, borde tveksamheten leda till ett nej, men för kammarrätten verkar tveksamheten ha lett till ett ja. Det är ohistoriskt. 

Vi får se om Skatteverket överklagar domen och om Högsta förvaltningsrätten i så fall prövar målet och förhoppningsvis ändrar kammarrättens dom. 

Organisationen Humanisterna registreras som trossamfund

När organisationen Humanisterna ansökte hos Kammarkollegiet om att få registreras som trossamfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund, avslogs ansökan den 26 januari 2023. Då överklagade Humanisterna till förvaltningsrätten. Innan förvaltningsrätten hann avgöra saken, kom Kammarkollegiet och Humanisterna överens om att Humanisterna ändå skulle få registreras som trossamfund. Förvaltningsrätten i Stockholm fastslog därför i dom den 18 januari 2024 (mål nr 5180-23) att Humanisterna får registreras som trossamfund. Någon närmare prövning av omständigheterna för detta gjorde inte rätten, eftersom parterna i målet var överens. 

Det konstaterades i domen att enligt 2 § lagen om trossamfund avses med trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Utöver detta fanns det inga resonemang för eller emot registrering i förvaltningsrättens dom. Det hade varit intressant att ta del av orsakerna till att organisationen Humanisterna ansökt om att registreras som trossamfund och att Kammarkollegiet gått med på detta. Normalt sägs Humanisterna vara en ateistisk organisation. Ateism kan visserligen ses som religiös övertygelse, men hur är det med att anordna gudstjänst? Det vore möjligen intressant att få veta mer, men jag är inte så pass angelägen om det att jag lägger tid på att forska i saken. 

Ansvaret för kollektivtrafiken i länet

En ledamot av kommunfullmäktige i Örebro uttalade i talarstolen i dag att kommunen borde ta över kollektivtrafiken.

Enligt 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska regionen eller ett kommunalförbund för hela länet ha hand om kollektivtrafiken. Ledamotens förslag är alltså olagligt för närvarande. Det har jag talat om för honom flera gånger, vid de tidigare tillfällen då han har har föreslagit samma sak, ändå återkommer han till det. Han borde lägga till att han vill ha en lagändring, men det gör han inte. Det är dåligt. 

Israel får delta

European Broadcasting Union (EBU), som arrangerar Eurovision Song Contest, har fått krav på sig att utesluta Israel från årets tävling. Skälet skulle vara det krig mot terrorgruppen Hamas som Israel är inblandat i. 

EBU har beslutat att Israel får delta. Det är bra. Israel ska inte straffas för att landet har utsatts för militära angrepp och måste försvara sig. Om Israel skulle uteslutas, vore det som att utesluta Ukraina, för att Ukraina för ett försvarskrig mot Ryssland. 

Strandskyddsdispens är gynnande

Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i dom den 15 januari 2024 (mål nr M 2798-23) slagit fast att ett beslut om strandskyddsdispens är ett förvaltningsbeslut som är gynnande för den enskilde. Ett sådant beslut kan bara ändras till den enskildes nackdel under speciella omständigheter. 

Det är bra att domstolen slår fast detta. Det borde inte behövas, myndigheterna borde redan förstå det, men en dom kan ge dem vägledning. 

Fortsatt adekvat skyddsnivå för elva länder

EU-kommissionen har den 15 januari 2024 avslutat sin genomgång av skyddet för personuppgifter i elva länder, som sedan tidigare har beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. Alla elva länder är fortsatt godkända. Det gäller för överföringar av personuppgifter till Andorra, Argentina, Färöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Kanada (kommersiella organisationer), Nya Zeeland, Schweiz och Uruguay. Övriga beslut om adekvat skyddsnivå har inte setts över den här gången och kvarstår som tidigare.

Det här är positivt för handeln, ekonomin och skyddet av personuppgifter. 

Abdikation i Danmark, Färöarna, Grönland

Det är tråkigt att Margrethe II av Danmark abdikerar. Hon abdikerar även från Färöarna och Grönland, som har samma monark och i vissa frågor styrs från Danmark.

Det är drottningens val att abdikera, men jag tycker att monarker normalt ska avgå först med döden.

Registrering av nyckelbiotop får inte överklagas

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 4 januari 2024 (mål nr 7527-22) slagit fast att ett beslut av Skogsstyrelsen om att registrera en nyckelbiotop inte är ett överklagbart beslut.

En nyckelbiotop på en skogsfastighet kan leda till att skogsägaren inte får tillstånd att avverka på fastigheten. Det är dock inte registreringen av nyckelbiotopen som gör att tillstånd nekas, en prövning ska alltid göras, oavsett om en nyckelbiotop redan är registrerad eller ej. Registreringen av nyckelbiotopen får därför inte sådan verkan att det finns skäl att denna registrering ska vara överklagbar. På så sätt är det en vettig dom.

Det bör finnas andra saker som riksdagen, regeringen och andra ansvariga myndigheter kan göra för en god förvaltning av skogen. I det aktuella fallet ledde förekomsten av en nyckelbiotop till att skog inte fick avverkas, trots att den var angripen av granbarkborrar. Det problemet bör kunna åtgärdas på annat sätt. 

Spamfiltret

Högsta domstolen har i dom den 3 januari 2024 (mål nr P 124-23) slagit fast att ett överklagande som inkom via e-post till en myndighet strax innan slutet på ett dygn, men fastnade i ett spamfilter i cirka 30 minuter till nästa dygn, kom in i tid. Överklagandet registrerades som inkommet till myndigheten strax efter midnatt, dagen efter att det nått myndighetens datanätverk. 

Det är en bra dom. Avgörandet kan tyckas självklart, men nu finns det klar rättspraxis från högsta instans på att det ligger till på det här sättet. 

Skydd för halloumi

Patent- och marknadsdomstolen har i dom den 21 december 2023 (mål nr PMÄ 12476-23) upphävt registreringen av figurvarumärket Falloumi! på grund av dess likhet med EU-varumärket halloumi, som också har skydd som ursprungsbeteckning. Figurvarumärket i fråga hade registrerats för bland annat bar- och restaurangverksamhet. Det ansågs vara för likt ordet halloumi.

Det är en bra dom som visar att varumärken och ursprungsbeteckningar har ett sådant skydd som de bör ha.