En begränsning av Jordens befolkning

De två debattörerna Lars A Boisen och Karl-Erik Norrman skriver en artikel i Svenska Dagbladet i dag med rubriken: Jordens befolkning måste begränsas.

Rubriken som sådan har jag inget problem med, däremot har jag stora invändningar mot innehållet. I grunden är tesen att det är arten människa som måste begränsas i antal. Den tesen vänder jag mig med styrka emot.

Lars A Boisen och Karl-Erik Norrman hänvisar bland annat till miljöförstöring, okontrollerad höjning av medeltemperaturen och att mänskligheten har ökat i antal från två till sju miljarder på mindre än hundra år. Jordens medeltemperatur har inte ökat, sett över den senaste femtonårsperioden (se Ingen global uppvärmning? i denna blogg söndagen den 14 oktober), men det tycks de vara omedvetna om.

Vidare vet de två debattörerna att befolkningsökningen har stannat av, och att det rent av är befolkningsminskning på sina håll, i den rika delen av världen. De menar dock att detta inte bevisar att befolkningsexplosionen skulle stanna av om de fattiga delarna av världen också skulle nå en så god levnadsstandard som i rikare delar av världen. De pekar på USA som ett land där befolkningen ökar, men nämner inte att USA har stor invandring eller att befolkningsökningen där ändå inte alls är så stor som i de fattigaste delarna av Jorden.

Så vitt jag kan förstå, förespråkar Lars A Boisen och Karl-Erik Norrman ett minskat antal människor, totalt sett. Hur det skall åstadkomma, skriver de inte någonting om. Skall det till påtvingad ettbarnspolitik av kinesisk typ, folkmord eller vad? De tror ju inte att ett ökat välstånd löser problemet, vilket många andra människor tror.

För min del skulle jag gärna se en begränsning av Jordens befolkning, men inte genom tvångsåtgärder, utan genom kolonisation av andra himlakroppar. När Europa var överbefolkat på 1800-talet (märk väl med långt mindre befolkning än nu, men samtidigt med mycket lägre välstånd), emigrerade stora delar av befolkningen till Amerika och Australien. Det löste många problem, såväl för individer och familjer som för samhällena i stort.

Nu är hela Jorden tämligen tättbefolkad, medan en planet som Mars är helt obefolkad. Vi borde arbeta för att göra Mars beboelig, så att de människor som skulle vilja emigrera till en chans till ett bättre liv skulle kunna resa dit och kolonisera den planeten. Visst är det en plan som skulle ta mycket tid och resurser, men i längden vore det bra för mänskligheten.