Bistånd nekas till olovligt hyresavtal

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 19 februari 2019 (mål nr 5036-18) slagit fast att en man inte hade rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) för bostadshyra. Orsaken var att han bodde i en lägenhet som han hyrde i andra hand, utan att hyresvärden hade lämnat sitt tillstånd.

Kammarrätten var inte enig.

Jag är enig med kammarrättens majoritet. Hyresvärden måste få säga sitt om en andrahandsuthyrning, utan hyresvärdens godkännande är andrahandshyresavtalet ogiltigt. Det vore inte rimligt att bevilja bistånd för ett avtal som är ogiltigt. Ägarens rätt får inte trädas förnär genom bistånd till ett sådant avtal.

Ogiltig föreskrift

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 18 februari 2019 (mål nr 719-18) bifallit en talan mot ett beslut av Socialstyrelsen. Skälet var att Socialstyrelsens beslut byggde på en föreskrift, utfärdad enligt ett bemyndigande i en förordning, men där lagen inte hade medgivit regeringen att utfärda ett sådant bemyndigande.

Domen var inte enhällig. Det är ändå bra att domstolar utnyttjar rätten att ogiltigförklara beslut för att bemyndigandet inte har varit lagligt.

Biblioteksregeln

Kammarrätten i Jönköping har i en dom den 14 februari 2019 (mål nr 207-19) tillämpat den s.k. biblioteksregeln på Kriminalvårdsverkets säkerhetshandbok. Säkerhetshandboken, som uppdateras kontinuerligt och är tillgänglig för de anställda via intranätet, anses ha en sådan funktion att den kan jämställas med en skrift i en myndighets bibliotek. Den är därför ingen allmän handling och den skall sålunda inte lämnas ut till den person som har begärt att få ut den som allmän handling.

 

Det var en intressant dom. Jag hade inte omedelbart tänkt tanken att en sådan här skrift inte skulle vara allmän handling och att biblioteksregeln skulle vara skäl till det. När jag läser domen, tycker jag att domskälen övertygar.

 

Gömd förälder ger inte rätt till underhållsstöd

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 8 februari 2019 (mål nr 1612-18) avslagit en talan om att en kvinna skall beviljas underhållsstöd för de minderåriga barn hon har och som bor hos henne.

Barnens far vistas på okänd ort, sedan han 2015 fick ett beslut om utvisning från Sverige. Han och kvinnan har sedan dess fått ytterligare ett barn, fött 2017. Bara för att två personer bor påolika plats, innebär det inte att de har flyttat isär, utan det kan ändå ses som att de har hushållsgemenskap. Gemensamma barn födda efter att tvåpersoner flyttade isär är ett tydligt bevis på fortsatt förhållande och hushållsgemenskap. Någon rätt till underhållsstöd förelåg då inte.

Det är en vettig dom. Det är svårt att se någon alternativ utgång i ett sådant här fall.

Lämnade samarbetet, men vill ha det kvar

Centerns partiledare Annie Lööf har uttryckt att hon vill att Moderaterna och Kristdemokraterna skulle bestämma sig för ett fortsatt samarbete med Centern och Liberalerna inför valet 2022. Det är ett märkligt sätt att uttrycka sig, för en partiledare som lämnade samarbetet för att samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i stället. Centern verkar både vilja ha kakan och äta den.

Inget utlämnande av obefintliga handlingar

Det kan tyckas självklart att en myndighet inte kan lämna ut handlingar som offentlighetsuttag, när handlingarna inte finns på myndigheten. Likafullt kan sådana beslut överklagas och prövas av högsta instans ibland.


En kammarrätt beslutade att inte lämna ut handlingar som den inte hade. Detta beslut överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som dömde i målet den 11 februari 2019 (mål nr 6506-18).


Kammarrätten hänvisade till rättsfallet RÅ 1996 ref. 19. HFD invände att det målet rörde en annan sak, nämligen frågan om en handling var allmän över huvud taget och därmed föremål för offentlighetsuttag. I det aktuella målet handlade det om handlingar där det kunde finnas sekretess.


De i målet aktuella handlingarna var inlånade till en kammarrätt för avgörande av ett ärende om sekretess överklagat från en kommunal nämnd. De var då förvarade hos och inkomna till kammarrätten och utgjorde därmed allmänna handlingar där fram till dess att de återsändes till den kommunala nämnden i samband med att målet avgjordes. När sedan klaganden i målet hörde av sig till kammarrätten för att därifrån få ut handlingarna, förvarades de inte längre hos kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inte lämna ut några handlingar. Kammarrättens beslut att inte lämna ut handlingarna överklagades, men HFD avslog överklagandet, eftersom det inte fanns några handlingar att lämna ut.


Det var en vettig dom, kortfattad och bra.

Finlandssvensk ledamot av Svenska Akademien

Tua Forsström, finlandssvensk poet, har valts till den första finlandssvenska ledamoten an Svenska Akademien.

För kanske femton år sedan skrev jag till Svenska Akademien och frågade varför de aldrig haft någon finlandssvensk ledamot. Då fick jag till svar att ledamöterna måste vara svenska medborgare. Det är bra att detta hinder uppenbarligen inte finns kvar.

Ovetskap om lagen är ingen ursäkt

En kvinna med ursprung i Afghanistan, men som har bott i Sverige sedan 2015, har dömts för misshandel av två av sina barn. Domstolen har satt ned straffet, för att hon skall ha varit ovetande om att misshandel av barn är förbjudet i Sverige, att hon har varit isolerad och är analfabet.

Jag anser inte att argumenten för lägre straff håller. Ovetskap om lagen är ingen ursäkt. Analfabetism är ingen ursäkt, inte heller det som rimligtvis är självvald isolering.

Åklagaren bör överklaga och hovrätten bör skärpa straffet.

Sent svenskt besked

EU-kommissionen beslutade den 23 januari 2019 om att Japan har adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter dit från EU/EES. Det är av stor betydelse för både EU/EES och Japan. I beslutet finns det ingen bestämmelse om att det finns någon tidsperiod innan beslutet träder i laga kraft.


I Sverige har Datainspektionen ansvaret för tillsyn enligt dataskyddsförordningen. För att underlätta för personuppgiftsansvariga i Sverige, har Datainspektionen en lista med de länder för vilka EU-kommissionen har fattat beslut om adekvat skyddsnivå. Den listan är ännu inte uppdaterad med Japan. Det vore intressant att få veta varför. Det ser ut som om det bara är ett förbiseende.