Den 4 september år 476 brukar räknas som slutpunkten för det Västromerska riket. Den siste romerske kejsaren som formellt styrde över den västra delen av Romarriket, inklusive Rom, Romulus Augustulus, avsattes den dagen. Romarriket skulle leva kvar i öster, med huvudstad i Konstantinopel, fram till år 1453.
Romarriket delades mellan flera kejsare flera gånger och lades ihop igen. Även om Västrom och Östrom i praktiken var två självständiga stater, räknade de själva Romarriket som ett och samma rike. Under 500-talet återerövrade Östrom stora delar av det som hade styrts av de västromerska kejsarna och delar av det nuvarande Italien tillhörde Östrom till 1000-talet. Samtidigt såg de germanska folk som hade krossat Västrom det gamla Romarriket som ett ideal. Den frankiske kungen Karl den Store lät kröna sig till kejsare år 800. Hans rike delades efter hans död, men ur delar av det föddes Tysk-Romerska riket. Efter Östroms fall blev den moskovitiska storfursten rysk kejsare i Östroms efterföljd. Tysk-Romerska riket överlevde till 1806. Det var Napoleon Bonaparte, som själv ville efterlikna Romarriket genom att bli fransk kejsare, som upplöste Tysk-Romerska riket. Ärkehertigen av Österrike blev 1804 österrikisk kejsare. År 1871 utropades det enade Tyskland till kejsardöme med Preussens kung som kejsare. Ända till 1918 fanns det kejsare i Europa och den brittiske kungen var kejsare av Indien fram till 1947.
Kejsartitlar fanns alltså kvar i Europa i nästan 1 500 år efter Västroms fall och nästan 500 år efter Romarrikets slutliga fall 1453. Den romerska kulturen har påverkat Europa på många sätt och gör det fortfarande. Det är tråkigt att kejsartitlarna inte finns kvar i Europa längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar