Nedläggning

De styrande politikerna i Stockholm vill lägga ned Bromma flygplats. De har därför sagt upp avtalet som gäller flygplatsen. 

Det är märkligt att, i nuvarande säkerhetsläge, vilja lägga ned den enda flygplatsen i närheten av rikets styre. 

Ordnar och adelskap

Det borde tillhöra allmänbildningen att veta att det är skillnad på att tilldelas en kunglig orden och att bli adlad. Trots det finns det personer som uppenbarligen inte känner till skillnaden, utan skriver att "Sverige adlar tio personer", för att dessa personer tilldelas Nordstjärneorden. Den som inte känner till en sådan grundläggande sak, borde nog inte skriva om tilldelningen av ordnar. 

Oppositionen och återremisser

Vid kommunfullmäktige i dag behandlades ett ärende om tilläggsbudget. Bland beslutspunkterna fanns flera olika beslut om att justera olika kommunala taxor.

Några av beslutspunkterna gällde nya taxor för parkering på kommunala gator. Flera av partierna i oppositionen var missnöjda med förslagen i denna delen. Några av dem ville återremittera beslutspunkterna om nya taxor för parkering, även om de var nöjda med andra beslutspunkter.

Det regleras i 5 kap. 50 § första stycket kommunallagen (2017:725) att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Det här kallas för minoritetsåterremiss, eftersom en minoritet i fullmäktige kan få igenom det.

Efter konsultation med kommunens chefsjurist, kom kommunfullmäktiges ordförande fram till att ordet ”ärende” i bestämmelsen innebär att det bara går att besluta om återremiss av hela ärendet, baserat på denna bestämmelse. Eftersom de flesta i oppositionen ändå ville rösta för övriga delar av ärendet, yrkade de inte återremiss. Hela ärendet avgjordes därför i dag.

Det finns möjlighet för oppositionen att påverka den formella utformningen av ärenden till fullmäktige, när ärendena bereds i kommunstyrelsen. Då skulle de kunna yrka att ett ärende som detta skulle delas upp på flera, så att varje ärende kunde behandlas för sig. Om den nya parkeringstaxan hade varit ett eget ärende, kanske det hade blivit minoritetsåterremiss. Nu vet både majoriteten och oppositionen om det här. Vi får se om det påverkar beredningen av ärenden framöver. 

Inget sabotage att störa trafik?

Svea hovrätt har i dom den 18 oktober 2024 (mål nr B 3213-23) friat tre personer som stod åtalade för sabotage för att ha hindrat trafiken på en motorväg i Stockholm i en halvtimme under rusningstid.

De tre åtalade hänvisade för sitt försvar dels till nöd, dels till demonstrationsfriheten. De hindrade trafiken för att demonstrera till förmån för åtgärder för klimatet. Tingsrätten ansåg varken att nöd eller demonstrationsfrihet var tillräckliga invändningar mot åtalet och dömde för sabotage. Trafikverket hade visat en beräkning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av händelsen, som påverkade trafiken i upp till åttio minuter. Hovrätten ansåg däremot att det inte var visat att störningen i trafiken orsakade så pass stora ekonomiska skador att det rörde sig om sabotage. Det innebar att hovrätten friade de åtalade, utan att behöva gå in på frågorna om nöd eller demonstrationsfrihet. 

I det här fallet håller jag med tingsrätten i dess bedömning. Personer som uppsåtligen hindrar rusningstrafiken i Stockholm bör dömas för sabotage. Jag kan inte se att de ganska svepande invändningar mot utredningen om samhällsekonomiska konsekvenser som hovrätten gör är tillräckliga. 

Jag har den största respekten för demonstrationsfriheten, men den ska utövas utan att andra människor kommer till skada. 

Förhoppningsvis överklagas målet till Högsta domstolen, får prövningstillstånd och leder till en fällande dom. 

Sveriges löner för domare får kritik

Europeiska domarförbundet uppmanar Sveriges regering att snarast göra om principen för lönesättning av svenska domare. Principen nu är individuell lönesättning, vilket anses utgöra en risk för domarnas självständighet. 

Den här kritiken håller jag med om. individuell lönesättning är bra i många fall, men fungerar inte för yrkesgrupper där den anställdes självständighet i utövningen av yrket är av största vikt. Ingen ska kunna misstänka att en domare dömer på ett visst sätt, för att få högre lön. 

På fritiden är jag bland annat hunduppfödare. Domarna vid hundutställningar får alla ett och samma arvode för en dags dömande. Det gör dem självständiga i sin bedömning. Så borde det vara för alla domarkårer. 

Fortsatt adekvat skyddsnivå

EU-kommissionen har gjort en första översyn av sitt beslut om adekvat skyddsnivå för USA.  enligt Data Privacy Framework. Resultatet är positivt och det framstår inte som om det finns någon allvarlig risk för att beslutet skulle upphävas. Det är bra. 

Respekt i trafiken

I gårdagens Nerikes Allehanda hade jag fått in en insändare. Här följer texten till den.

Svar till ”Gubben på scootern”, NA den 6/10 2024.

Signaturen Gubben på scootern skrev en insändare där han uppmanade folk att sluta se ned på dem som har valt scooter, även kallad elsparkcykel. Han hänvisade bland annat till att elsparkcyklar är miljövänliga och tar liten plats i trafiken.

Uppmaningen är missriktad. Det finns ingen som ser ned på trafikanter, bara för att de åker elsparkcykel. Många ser däremot ned på den stora andelen elsparkcyklister som ofta bryter mot trafikreglerna.

I sin artikel antydde Gubben på scootern att han bryter mot trafikreglerna. Han skrev om bilförare: ”De kör aggressivt vid övergångsställen, som om vi på elscooter inte har någon rätt att existera i trafiken.”

Vid övergångsställen har fordonsförare väjningsplikt mot fotgängare som korsar gatan. Väjningsplikten gäller för bilister likaväl som för cyklister, inklusive elsparkcyklister. Fotgängare har ensamrätt på trottoarerna, om det inte enligt vägmärken finns cykelbanor. Tyvärr är det alltför vanligt att se elsparkcyklister köra på trottoarer och korsa gator vid övergångsställen som om andra trafikanter skulle ha väjningsplikt mot dem.

Gubben på scootern skrev också: ”Dessutom är det alltid den som kör ett större fordon som bär ett större ansvar vid en kollision.” Det är fel. Det är alltid den som kör ett fordon i strid mot trafikreglerna som bär ett större ansvar vid en kollision.

Följ trafikreglerna, så ska du se att andra trafikanter respekterar dig på elsparkcykel.

Daniel Granqvist, Örebro

Uppgifter i handling ska lämnas ut trots tystnadsplikt

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 oktober 2024 (mål nr 2348-24) slagit fast att en uppgift som omfattas av tystnadsplikt enligt yttrandefrihetsgrundlagen ska lämnas ut av en myndighet som har den, eftersom det saknas sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som säger att uppgiften inte får lämnas ut. Bestämmelsen om tystnadsplikt gällde identitet och kontaktuppgifter för den som lämnat uppgifter till en webbtidning som myndigheten ger ut. 

I de båda grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns det bestämmelser som säger att om uppgifter inte ska få lämnas ut, trots bestämmelser om offentlighet i dessa grundlagar, ska det fastställas i särskild lag eller annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lagen är offentlighets- och sekretesslagen. Några sekretessbestämmelser som var tillämpliga i det aktuella fallet fanns inte. Det innebar att domstolen kom fram till att uppgifterna skulle lämnas ut.

Det kan framstå som fel att uppgifter om den som lämnar uppgifter till en tidning, som har grundlagsskydd, ändå kan lämnas ut. Så blir fallet när sekretessbestämmelse saknas. Måhända är det en miss av lagstiftaren, men i så fall är det riksdagen som lagstiftare som får rätta till den missen, det ska inte en domstol göra. Domen var därför bra. 

Mötande trafik

Ska fotgängare få ha pannlampor med vitt ljus i trafiken?

I kväll var jag nära att krocka med en fotgängare med pannlampa, när jag cyklade.

Det var skymning och jag cyklade på en väg utan gatubelysning och omgiven av skog. (Reträttvägen, för er som känner till vägarna i Örebro.) Jag cyklade med cykellysen på, längs vägen, och hade precis blivit omkörd av en bil, när jag såg vitt ljus närma sig från andra hållet på vägen. Det framstod först som två andra cyklister. Ju närmre jag kom, desto mer framstod det som om ljusen kom från trafikanter på min sida av vägen. Jag höll långt ut till höger, det första mötande ljuset höll också långt ut till min höger, sin vänster. När vi nästan var intill varandra, bromsade jag in och stannade. Först då, på cirka tio meters avstånd, upptäckte jag att det närmsta ljuset var en pannlampa på en springande fotgängare. Hon fortsatte springa längs vägkanten, så att hon skulle passera på min högra sida.

”Med lyse bör du framföra ett fordon och hålla till höger!” utropade jag.

”Jaha”, sade hon, med en blandning av nonchalans och förvåning. Hon bara sprang på. 

Det andra mötande ljuset var också en springande fotgängare, som bara sprang på, men passerade mig på min vänstra sida. 

Ljus i trafiken är till för att göra trafiken mer säker. I det här fallet gjorde vitt ljus i pannlampor på fotgängare trafiken mindre säker. Vad ska man göra åt det? Ska trafikreglerna kompletteras med regler för lysen på fotgängare? Fotgängare bör ju hålla sig till vänster på vägar, men med vitt ljus framstår de som fordonsförare, och fordonsförare ska hålla sig till höger. 

Ett år senare

För ett år sedan i dag, angrep den palestinska terrorgruppen Hamas landet Israel. En mängd civila israeler rövades bort, många av dem är fortfarande försvunna. Israel inledde ett försvarskrig, helt enligt internationell rätt. Tyvärr har kriget trappats upp, genom att terrorgrupper som Hizbollah också har angripit Israel, så att Israel behöver försvara sig mot fler angripare.

Förhoppningsvis kan kriget snart ta slut. En varaktig vapenvila kräver sannolikt fler israeliska segrar. Det är tillåtet som försvarare att ockupera territorier som angriparen kontrollerar. Så gjorde de Allierade mot Tyska Riket 1945. Då tog andra världskriget i Europa slut. 

Elektronisk bild var inte urkund

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 23 september 2024 (mål nr B 2407-24) dömt en man för olovlig körning, men friat för åtalet om brukande av falsk urkund.

Mannen hade visat en bild i sin mobiltelefon på ett utländskt körkort, för att styrka sin behörighet att köra bil. Han hade sedan tidigare fått ett förfalskat körkort beslagtaget. Hovrätten konstaterade att traditionella handlingar och bevismärken måste ha ha originalkaraktär för att utgöra urkunder. En elektronisk bild av en handling som i övrigt är ostyrkt är inte en urkund, eftersom det inte framgår varifrån den fotograferade handlingen har sitt ursprung. Fotografiet på ett körkort var därför ingen urkund. Åtalet för brukande av falsk urkund ogillades därför. 

Det är en vettig dom i den delen den rör brukande av falsk urkund. Tingsrätten dömde till 40 dagsböter. Hovrätten satte ned bötesstraffet till 30 dagsböter. Även om hovrätten friade för brukande av falsk urkund, anser jag ändå att den samlade brottsligheten, som i allt hade med olovlig körning att göra, hade kunnat motivera att antalet dagsböter hade varit desamma. Det saknas resonemang i hovrättens dom om varför straffmätningen blev annorlunda. 

EU-rätten kan stå över en nationell konstitutionsdomstol

EU-domstolen har i en dom den 26 september 2024 (mål nr C-792/22) slagit fast att en nationell domstol i en medlemsstat inte är skyldig att följa medlemsstatens konstitutionsdomstols praxis, om det innebär inskränkning i enskildas rätt enligt EU-rätten till domstolsprövning. Om den nationella domstolen då följer EU-rätten framför konstitutionsdomstolens praxis, ska den nationella domstolen inte få sanktioner för det. 

Det här är en intressant dom om gränsen mellan EU-rätten och nationell rätt i medlemsstaterna. Samtidigt är det viktigt att inte dra för stora växlar på domen. EU-domstolen har nått fram till sitt domslut utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det blir rättspraxis, men en praxis som inte bör tolkas hur brett och allmänt som helst.