Preskription för plank

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 28 april (mål nr P 16160-23) avslagit ett överklagande av Miljö- och byggnämnden i Gotlands kommun.

Målet gällde bygglov för ett plank, men enligt fastighetsägaren hade planket funnits redan när fastigheten köptes 2009. Det blev en invändning om preskription som nämnden inte kunde motbevisa. Planket får därmed stå kvar. 

Det är bra att byggnader och anläggningar som fått stå utan åtgärd från kommunen under många år, har skydd genom preskription. Domen bygger på det och det är en bra dom. 

Skadestånd för registrering av nyckelbiotop

Stockholms tingsrätt har i dom den 24 april 2025 (mål nr T 10501-24) tilldömt två ägare av en skogsfastighet ideellt skadestånd för inskränkning i deras äganderätt.

Staten har genom Skogsstyrelsen registrerat nyckelbiotoper på skogsfastigheten, vilket senare ledde till att ägarna inte fick avverka skog angripen av granbarkborrar. Ägarna fick heller inte överklaga registreringen av nyckelbiotoper. Det har lett till en inskränkning i äganderätten av skogsfastigheten och detta får ägarna nu skadestånd för. 

Det är bra att staten behöver betala skadestånd för inskränkning i äganderätten och bristen på möjlighet att överklaga. Visserligen är det bara en tingsrättsdom och den kan komma att överklagas, men den pekar i en god riktning. Vi får se om det blir annorlunda ifall målet kommer upp i högre instans, men jag hoppas att utgången skulle bli densamma. 

Årsbokslut

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i går behandlades årsboksluten för kommunen och de kommunala bolagen för 2024. I ärendena ingick även beslut om instruktioner till kommunens ombud till bolagsstämmorna på de kommunala bolagen. 

Det lokala Örebropartiet yrkade avslag på samtliga beslutspunkter. Det kom inga alternativa yrkanden avseende instruktionerna till kommunens stämmoombud. Nog för att det kan finnas en poäng i att rösta för avslag, men ett rimligt oppositionsparti har i så fall yrkanden om alternativa beslut. Stämmoombuden måste ju ha instruktioner till bolagsstämmorna. Det här visar än en gång att det finns oppositionspartier som inte är mogna nog för att styra. 

Gårdsförsäljning

Riksdagen har i dag röstat igenom gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att de som tillverkar alkoholhaltiga drycker också får sälja dryckerna där de produceras.

Folkhälsomyndigheten har mandat att utfärda föreskrifter om försäljningen. Det sägs att dess föreslagna föreskrifter skulle innebära mycket detaljerade regler som skulle försvåra försäljningen. Om Folkhälsomyndigheten reglerar för mycket, får regeringen inskränka dess föreskriftsmandat. Det är upp till regeringen att godta detaljreglerna eller ej. 

Regler för partipolitiska lotterier

Regeringen har lagt fram en proposition (prop. 2024/25:154) med nya regler för partipolitiska lotterier. De regler som tidigare gav fördelar till sådana lotterier jämfört med lotterier i andra allmännyttiga sammanhang tas bort. Skattefriheten tas också bort och spellagens förbud mot köp på kredit och begränsningar av bonusar tas bort. Det införs också en skyldighet att upplysa om att köp av en lott kan gynna ett visst politiskt parti. 

Propositionen kommer som svar på krav om att helt förbjuda politiska partier från att ha lotterier. Dessa krav har berott på konsekvenserna av de regler som nu ändras eller inskränks. 

Ett förbud hade varit att gå för långt. De föreslagna reglerna verkar väl avvägda. Det är viktigt för allmänhetens förtroende för de politiska partierna, att partierna inte ger sig själva ohemula fördelar genom lagstiftningen. Många har ansett att sådana ohemula fördelar har funnits i lagstiftningen om partipolitiska lotterier, men de fördelarna tas alltså nu bort. Det blir en bra, ny lagstiftning. Det har regeringen gjort bra. 

Ersättning för överklagande utan fullmakt

Högsta domstolen har i dom den 11 april 2025 (mål nr Ö 2261-24) beviljat en offentlig försvarare ersättning för en timmes arbete med ett överklagande som hon skrev och gav in till domstol, trots att hon inte hade uttryckligt uppdrag för det från sin klient. 

Den tilltalade hade dömts mot sitt nekande i ett brottmål, villkorlig dom och skyldighet att betala skadestånd. Han hade försatts på fri fot efter domen. Försvararen hade försökt nå honom flera gånger utan att lyckas. Mot slutet av tiden för att överklaga, skickade hon in ett överklagande, för att den tilltalades rätt till prövning i hovrätten inte skulle gå förlustig. I brist på fullmakt för försvararen, avvisade hovrätten överklagandet och avslog försvararens yrkande om ersättning för sitt arbete med överklagandet. 

I sina domskäl tog Högsta domstolen upp att offentliga försvarare har rätt till skälig ersättning för sitt arbete och att det finns omständigheter då en sådan försvarare får bevaka klientens rätt utan fullmakt. Om det inte går att nå den tilltalade innan fristen för överklagande går ut, kan ett överklagande utan uppdrag vara en nödvändig åtgärd för att den tilltalade inte ska förlora sin rätt till prövning i högre instans. I det aktuella fallet fann Högsta domstolen att det var rimligt att anta att den tilltalade ville överklaga. Det är inte heller alltid nödvändigt att förvänta sig att den tilltalade ska ha bestämt sig om ett överklagande redan när dom faller. Domen blev därför att försvararen hade rätt till den yrkande ersättningen för överklagandet. 

Det är en bra dom. Den stärker rättssäkerheten och tilltalades rätt att få hjälp med överklaganden. 

Klagorätt för att bevara jordbruksmark

Högsta domstolen har i beslut den 8 april 2025 (mål nr ÖP 4479-23) slagit fast att en ideell förening har rätt att klaga på ett kommunalt beslut om detaljplan, för att bevara jordbruksmark som skulle tas i anspråk för andra ändamål. 

Såväl Mark- och miljödomstolen som Mark- och miljööverdomstolen hade avvisat föreningens talan. Besluten motiverades med att bevarandet av jordbruksmark främst var ett närings- och samhällsintresse, inte ett sådant natur- eller miljöskyddsintresse som kan ge en ideell förening talerätt. Högsta domstolen kom ändå fram till att skyddet mot exploatering av jordbruksmark visserligen syftar till att trygga livsmedelsförsörjningen, men också tar sikte på att skydda miljön och är en integrerad del av den svenska miljöskyddslagstiftningen. En organisation som har till uppgift att skydda jordbruksmark från exploatering är därför berörd och kan ha talerätt om den uppfyller övriga kriterier för detta i 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen i fråga uppfyllde kriterierna och hade därför talerätt. Högsta domstolen undanröjde därför underinstansernas avvisningsbeslut och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning. 

Det är ett intressant beslut, som tydligt går igenom alla de kriterier som en organisation ska uppfylla för att ha talerätt i den aktuella typen av mål. Jag tycker också att det är bra att det slås fast att skyddandet av jordbruksmark även är ett natur- och miljöskyddsintresse. Sedan återstår det att se hur målet avgörs i sak. 

Några ord om flaggor

Ända sedan jag var liten, har jag varit intresserad av flaggor. 

I dag läste jag en artikel om Vatikanens flagga (på engelska), som också har påpekanden som gäller flaggor generellt. Artikeln handlar om den exakta utformningen av flaggan, som officiellt ska ha en vit nedre del på påvens tiara, men ofta har tillverkats eller avbildats med denna del i rött. Det påpekas i artikeln att det är en ganska ny företeelse att ha exakta regler för hur en flagga ska se ut, förr var det mer vanligt att flaggor kunde skifta litet i utseendet, så om heraldiska vapen gör. Vapen fastställs genom sin blasonering, en förklarande text, inte i ett exakt utseende. Så var det normalt för flaggor också, förr i tiden.

Jag anser själv att flaggor inte skulle behöva ha så exakt fastställda utseenden. En flagga ska vara lätt att känna igen, även på avstånd, men bör för den sakens skull inte ha ett precist, fastställt utseende för att klassas som en äkta flagga för det den står för. Det är igenkänningen som är viktigast. 

Länsförbundsstämma

I dag var det länsförbundsstämma för Moderaterna i Örebro län. Vi behandlade många motioner, varav jag hade skrivit några. Det gick bra för mig, jag fick bifall på några motioner, vilket känns bra. Stämman var även i övrigt en trevlig tillställning med goda debatter och diskussioner. Vi har en bra stämning i partiet, vilket bådar gott inför nästa års valrörelse. Vi får se hur det går. 

Tydligen inget aprilskämt

Det publicerades en artikel om ett nytt politiskt parti på Nerikes Allehandas webbplats den 1 april, men i den tryckta tidningen först i dag, den 2 april. Den handlar om ett parti där partiföreträdarna inte kan säga vilka frågor partiet prioriterar och en ideologi som bara verkar handla om att vara saklig och fredlig. Det gjorde att jag först trodde att det var ett aprilskämt.