Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 28 oktober 2020 (mål nr 2853-20) avslagit ett överklagande från en person som ville ha sina personuppgifter raderade från Kammarrätten i Göteborg.
HFD konstaterade att kammarrätten hade laglig grund för att
behandla personuppgifterna och att det saknades förutsättningar för att radera
dem. I domen och i kammarrättens beslut finns kortfattade men intressanta
resonemang om dataskyddsförordningen och arkivlagen (1990:782).
Kammarrätten i Göteborg har i dom den 26 oktober 2020 (mål nr 5293-20) slagit fast att en asylsökande, som hade fått beslut om dagersättning av Migrationsverket i oktober 2018, fortfarande har rätt till dagersättningen.
Beslutet från oktober 2018 var inte begränsat i tid och innehöll inget förbehåll om återkallelse. Migrationsverket hade sedan dragit in dagersättningen och hänvisat till väsentligen förändrade förhållanden. Både förvaltningsrätten och nu kammarrätten konstaterade att det saknades tydliga regler till stöd för Migrationsverkets beslut om att dra in dagersättningen i lagen (1994:137) och förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. Det finns vissa regler om möjlighet att upphäva ett förvaltningsbeslut, trots att detta är gynnande för enskild, i 37 § förvaltningslagen (2017:900), men där finns ingen regel om väsentligen ändrade förhållanden eller annat som Migrationsverket hade kunnat åberopa i det enskilda fallet.
Rättsligt är domen korrekt. Det var ett misstag av Migrationsverket att inte tidsbegränsa det ursprungliga beslutet om dagersättning eller att på annat sätt lägga till ett förbehåll om att återkalla det. Ett sådant misstag bör falla tillbaka på myndigheten. Förhoppningsvis kommer kammarrättens dom att påverka Migrationsverkets interna rutiner i detta avseende.
Utifrån omständigheterna i fallet framstår det ändå som rimligt att Migrationsverket fattade beslutet. Den asylsökande hade inte hört av sig till Migrationsverket trots uppmaning om det och det fanns tveksamheter kring hans rätt att vistas i Sverige. Samtidigt borde Migrationsverket kunna förutse en sådan möjlig utveckling av asylärenden vid beslut om dagersättning. Migrationsverket borde aldrig fatta beslut om dagersättning utan begränsning i tid och utan andra förbehåll.
Även om Migrationsverket hade kunnat undvika situationen i det här fallet genom tillräckliga förbehåll och tidsbegränsning i sitt första beslut, kan det finnas skäl för lagstiftaren att se över möjligheten att återkalla dagersättning i liknande fall. Det bör finnas större möjligheter att fatta sådana beslut som Migrationsverket gjorde, men som upphävdes, genom tydliga regler i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Sådana regler kan lagstiftaren ordna. Under tiden, och även efter eventuell lagändring, är det viktigt att Migrationsverket fattar beslut om dagersättning som inte är obegränsade i tiden och som har återtagandeförbehåll för ändrade omständigheter.
Elgitarren kan ge upphov till mycket bra musik. Det är så mycket att experten på assyriska språk, Irving Finkel, uttryckte sig så här:
”The shift from pictographic use to writing sounds was the only real giant leap man has ever made, apart from the development of the electric guitar in about 1952.”
Under lång tid har jag haft en favoriträtt på en bra italiensk restaurang i staden: spaghetti carbonara. I kväll verkade de ha ändrat på receptet. Nu smakade det blaha, med aningen överkokt spaghetti och dåligt med kryddor. Det är tråkigt när produktutveckling går åt fel håll.
Det är alltid beklagansvärt när svenska myndigheter inte följer svensk grundlag. Alltför ofta följer myndigheter inte tryckfrihetsförordningens regler om handlingars offentlighet. Extra beklagansvärt blir det, när det är en utlandsmyndighet och således en del av Sveriges ansikte ut mot omvärlden. Där borde det vara särskilt viktigt att visa på förträffligheten av den svenska offentlighetsprincipen.
JO har i beslut den 22 oktober 2020 (dnr 5301-2019) kritiserat Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för långsam handläggning av ärenden om utlämnande av handlingar. Kritiken är befogad. Det är tråkigt att det skall behöva vara på det viset.
Katarina Folkesson (MP) påpekar från talarstolen i kommunfullmäktige i Örebro att kärnkraftens avfall nu har en slutförvaringstid på 100 000 år, vilket är något hon inte vill lämna efter sig till kommande generationer.
Det finns ett sätt att minska slutförvaringstiden – ned till 1 000 år. Det är genom den kommande fjärde generationens kärnkraft. Den vill jag ha. Är det den som Katarina Folkesson vill ha? Jag hoppas det.
#orekf #orepol
Enligt Kammarrättens i Stockholm dom den 15 oktober 2020 (mål nr 3721-20) kan en person som är medföljare till en utsänd tjänsteman, och som arbetar för sin svenska arbetsgivare på distans från det land där de vistas, omfattas av svensk socialförsäkring. Det avgörande är inte att arbetet utförs i Sverige, utan vilken anknytning arbetet har till Sverige.
För mig framstår det som en bra, modern syn på
socialförsäkringen.
