Sekretess och personuppgifter

Det har börjat komma domar där domskälen delvis hänvisar till dataskyddsförordningen.

 

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 26 juni 2018 (mål nr 3305-18) beslutat att delvis bifalla ett överklagande av ett beslut om sekretess för handlingar. Bakgrunden var att Solna kommun hade upphandlat tjänstekoncession för utomhusreklam, ett företag som hade förlorat upphandlingen begärde att få ta del av vinnarens anbud och överklagade när Solna belade delar av materialet med sekretess.

 

Solna hade bland annat hänvisat till 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Kammarrätten avgjorde målet i enlighet med bestämmelsens nuvarande lydelse. I sak är bestämmelsen oförändrad mot förut, den säger i korthet att personuppgifter i allmänna handlingar är skyddade av sekretess om det kan antas att mottagaren skulle behandla uppgifterna i strid mot dataskyddsförordningen. Förut hänvisade den i stället till personuppgiftslagen.

 

Kammarrätten konstaterar att Solna inte närmare har motiverat varför ett sekretessbeläggande skulle ske med stöd av 21 kap. 7 § OSL och att det i målet är frågan om personuppgifter om ett mindre antal individer. Kammarrätten anser att det inte har framkommit något som ger anledning att anta att den som har begärt ut uppgifterna skulle behandla dem i strid mot dataskyddsförordningen. Sekretess gäller därför inte för de personuppgifter som omfattades av begäran om att få ut handlingarna.

 

Den här bedömningen skulle ha kunnat formulerats på samma sätt när personuppgiftslagen låg till grund för sekretessbestämmelsen. Många bedömningar kommer att förbli desamma som förut, när dataskyddsförordningen gäller.