Förordningen består av en enda paragraf, uppdelad på tre stycken. Det första stycket är långt och innehåller en numrerad uppräkning. Om jag själv skulle ha skrivit förordningstexten, skulle jag ha delat upp de tre styckena på tre separata paragrafer. Det hade gjort förordningen lättare att läsa.
Förr användes inte paragrafnumrering, när det bara fanns en paragraf i en lag eller en förordning. Det borde fortfarande vara onödigt att använda det. Om en förordning bara får en enda, ganska lång paragraf, vore det ändå bättre att dela upp den paragrafen i flera. I sådana fall ser det inte onödigt ut med paragrafnumrering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar