Sekretess för uppgifter om kandidater i val

Det är kanske mer sällsynt än vad man kan tro, att 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) används. Bestämmelsen säger i korthet att en myndighet kan vägra lämna ut uppgifter med hänsyn till sekretess, om det kan antas att mottagaren skulle använda dem i strid mot dataskyddsförordningen. Myndigheten måste först kunna göra ett sådant antagande, innan bestämmelsen kan användas.

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 mars 2024 (mål nr 18-24) avslagit ett överklagande av en man som hade begärt ut en fil med personnummer, namn och kandidatnummer på alla personer som var kandidater i valet 2022 från Valmyndigheten.

Valmyndigheten hade avslagit begäran. Mannen hade velat ha uppgifterna till en tjänst för att underlätta för finansiella institut att se om personer hade en politiskt utsatt position. Valmyndigheten hade bedömt att det inte framkommit att uppgifterna vore nödvändiga för ändamål som rör sökandens berättigade intressen. Med beaktande av mängden personuppgifter och att det handlar om uppgifter om politisk tillhörighet hadeValmyndigheten vidare bedömt att, om ett sådant berättigat intresse trots allt skulle anses föreligga, de registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre.

Kammarrätten gjorde en prövning av mannens berättigade intressen, men bedömde att kandidaternas intresse av att uppgifterna inte skulle behandlas vägde tyngre. Kammarrätten tänkte särskilt på avsikten att lämna ut uppgift om politisk tillhörighet, vilket är en känslig personuppgift, och att de registrerade skulle ha begränsade möjligheter att invända mot behandlingen. De skulle också sakna skydd som de gallringsbestämmelser som Valmyndigheten har. Sammanfattningsvis ansåg kammarrätten att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid mot dataskyddsförordningen, varför sekretessen enligt 21 kap. 7 § OSL upprätthölls och överklagandet avslogs. 

Det är en bra dom till skydd för personuppgifter. Även om politiska kandidater är öppna med sin politiska tillhörighet när de kandiderar i val, är det rimligt att detta inte innebär att deras politiska åsikter då, för all framtid ska göra deras personuppgifter om politiska åsikter tillgängliga för vad som helst.