Arvsmonarki är principiellt rätt

I dagens Nerikes Allehanda hade jag en insändare med rubriken: ”Arvsmonarki är principiellt rätt”, och följande text. 

Svar till Niclas Malmberg, Republikanska föreningen, och Ludwig Norman, Unga republikaner, NA 16 december

Republikaner gör det ofta lätt för sig, när de tar till argumentet att Sverige inte skulle vara en fulländad demokrati så länge statschefen inte kan väljas i fria val. Ett demokratiskt, fritt och rättssäkert land behöver många institutioner och funktioner som är mycket viktigare än en folkvald statschef.

Vad ett land framför allt behöver, för att vara fritt för folket, är maktbalans mellan olika delar av staten. Det utformas ofta som en uppdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Lagarna stiftas av ett folkvalt parlament, i Sverige riksdagen. Landet styrs av regeringen, med stöd i riksdagen. Lagarna tolkas av domstolarna.

Om de folkvalda politikerna får för mycket oinskränkt makt, brukar man tala om majoritetens diktatur. En majoritet i parlamentet kan då bestämma allt, på bekostnad av minoriteter och individer. 

Statschefen är statens högsta företrädare. Om han har sin makt från ett annat håll än vad parlamentet har, är det en tydlig markering mot politikerna att de är begränsade, ingen politiker kan någonsin nå statens högsta ämbete. Det är bra för folket, för det begränsar politikerna. Arvsmonarki är därför principiellt rätt för en stat som är den bästa staten för folket, om än inte för varje politiker med personliga ambitioner.

Daniel Granqvist, Örebro

Några tankar om Jimmy Carter

Den före detta amerikanske presidenten James Earl ”Jimmy” Carter har avlidit den 29 december. Han var den förste presidenten jag minns, eftersom han var president i slutet av 1970-talet, när jag började intressera mig för politik. 

Jimmy Carter var den senaste presidenten med namnet James, som har varit det vanligaste förnamnet bland amerikanska presidenter. Han använde sig ändå av smeknamnet Jimmy, även i officiella sammanhang. Medan exempelvis president Bill Clinton i officiella sammanhang skrev sig William J. Clinton, skrev sig Carter just Jimmy Carter. Jag har alltid tyckt att det är litet märkligt, det framstår som oseriöst.

Amerikanska presidenter gör alltid politiska avtryck. Bland det tidigaste jag minns, är att Jimmy Carter uttalade sig emot de stora, bensinslukande bilar som var vanliga i Amerika. Det är bra att minska konsumtionen av bensin och andra fossila bränslen, och de miljöskadliga utsläppen av avgaserna från dem. Det gjorde han bra, redan innan frågan om klimatförändringarna var aktuell. 

Julskinka

 Nygrilljerad skinka är bland det godaste man kan äta. När man äter det, undrar man hur någon kan vara vegetarian, så gott är det.

Jultomten var grek

Det börjar närma sig jul, en stor kristen högtid med fornnordiskt namn från midvinterfesterna. Då börjar de här genomgångarna av utländska inslag i julfirandet alltid dyka upp. De är tankeväckande, men det står ofta att jultomten – S:t Nikolaus – var ett ”turkiskt helgon”. S:t Nikolaus var grek, men bodde i ett område som några århundraden senare erövrades av turkar. Bara för att området nu tillhör Turkiet, var inte han turk.

Filmstatistik

Myndigheten för kulturanalys har kommit ut med officiell statistik om film på bio 2023. Det är en del av den officiella statistiken, med samma status som all annan. Även om man kan tycka att den är mindre viktig än en del annan officiell statistik, är den likafullt intressant. 

Artskyddsbrott att fotografera och störa fjällrävar

Hovrätten för Nedre Norrland har i dom den 17 december 2024 (mål nr B 85-24) fastställt en dom om dagsböter för artskyddsbrott från tingsrätten.

Målet gällde en kvinna som hade gått väldigt nära en fjällrävsfamilj ute i det vilda, för att fotografera fjällrävarna. Hon hade därmed stört fjällrävarna, inklusive valpar.

Det kan tyckas hårt att döma en person till dagsböter bara för att komma för nära fjällrävar. Det finns ändå en allmänpreventiv effekt av en sådan här dom, det vill säga att om domen blir känd kan den få effekten att avhålla andra från att störa fjällrävar och andra vilda djur. På så sätt är det en bra dom. 

Parkeringsförbud i korsning med gågata

Högsta domstolen har i dom den 13 december 2024 (mål nr Ä 7583-23) slagit fast att förbudet mot att parkera längs en gata inom tio meter från en korsning med en annan gata, även gäller vid korsning med en gågata. Även på en gågata får fordon framföras under vissa omständigheter och den har därför en körbana som utgör utgångspunkt för avståndet på tio meter. Det är en bra, klargörande dom. 

Okontroversiell uppgiftsskyldighet

Det har kommit en ny lag (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn. Lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Enligt lagen ska den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration att lämna uppgifter om frånvaro från arbetet på grund av vård av barn. Syftet med uppgiftslämnandet är att effektivisera Försäkringskassans kontroll av föräldrapenningsförmåner. Arbetsgivaren ska alltså lämna uppgifter om de anställdas frånvaro från arbetet på grund av vård av barn. 

Det här är en lag om uppgiftsskyldighet avseende andra personer än den som ska göra anmälan, som det inte har blivit någon debatt om. Lagens innehåll är inte kontroversiellt. Folk tycker att det är vettigt att Försäkringskassan ska få goda förutsättningar att göra korrekta utbetalningar. Det borde vara lika okontroversitellt med andra lagar om skyldighet att anmäla förhållanden som ger myndigheterna möjlighet att handla korrekt. 

Tyskland kanske återstartar kärnkraftverk

En ny studie visar att Tyskland skulle kunna återstarta nio av sina senast nedlagda kärnkraftreaktorer. Det skulle ge mer och stabil el till elmarknaden och sänka priserna. Vid andra platser för tidigare kärnkraftverk skulle nya kunna byggas. Det skulle ta längre tid, men nya vore ändå mer moderna och effektiva med tanke på den tekniska utvecklingen. 

Även de svenska elpriserna skulle kunna sänkas, eftersom Sverige och Tyskland har sammankopplade elnät och handlar el med varandra. 

Vi får hoppas att Tyskland snart beslutar sig för att återstarta gamla och bygga nya kärnkraftverk. 

Grönt som dill

Den här fredagskvällen var jag i en livsmedelsbutik och gick förbi hyllan med kaviar. Jag såg en tub Kalles kaviar som var till hälften mörkblå, till hälften grön som dill. Med tanken att Kalles skulle ha återlanserat sin godaste kaviar, den med dill, gick jag fram för att titta närmare på tuben. Det visade sig vara Kalles veganska. 

Jag har inget emot dem som saluför, säljer, köper och äter vegansk mat. Det får folk göra, om de vill. Däremot var det tråkigt att se att Kalles har en tub för ett veganskt alternativ till kaviar, som ser ut som den senaste tuben med Kalles dillkaviar. Det borde finnas något annat sätt att färgsätta tuben på. 

En och två spalter

Förslag till ändrad lagtext i statliga utredningar och propositioner utformas alltid så att de paragrafer som föreslås ändras skrivs i två parallella spalter. Nuvarande lydelse av regeln skrivs i vänsterspalten, föreslagen lydelse i högerspalten. De stycken som föreslås vara oförändrade skrivs över båda spalter. Det blir då tydligt var förändringarna finns.

Det här sättet att skriva är så pass vanligt och tydligt, att det är förvånande när det inte används. I regeringens proposition Riksbankens finansiering (prop. 2024/25:50) avviker ett lagförslag från skrivsättet på s. 5, i förslag till lag om ändring i 2 kap. 6 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. Första stycket föreslås vara oförändrat, men är ändå uppdelat på båda spalter. Det tog mig en liten stund att konstatera att det inte fanns något förslag till ändring av detta stycke i paragrafen.

I andra lagförslag i samma proposition följs det vanliga skrivsättet. Stycken som föreslås vara oförändrade skrivs över båda spalter. Det tyder på att det bara är ett misstag att skriva 2 kap. 6 § första stycket lagen om Sveriges riksbank i båda spalter. Det är bra, men ändå litet förvånande att missen har gått igenom alla korrekturläsningar och kommit med i den slutliga versionen av propositionen. 

Osäkert i Syrien

Långtida inbördes strider i Syrien har lett till att president Bashar al-Assad har avgått i dag. Han har varit president sedan 2000, då han tog över detta ämbete från sin far, när fadern dog. Han har räknats som diktator. 

Vissa syrier firar Assads avgång. Det finns nog snarast skäl att vara försiktig med prognoserna. Ett land som så länge har varit en diktatur med inbördeskrig, kan knappast bli ett land i fred och frihet, bara för att diktatorn avgår. 

Arbetsmiljöansvar för leverantörer

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 3 december 2024 (mål nr 7245-23) slagit fast att företaget Wolt har arbetsmiljöansvar för de kurirer som levererar mat åt Wolt utifrån den mobilapp som Wolt tillhandahåller. Det gäller de kurirer som arbetar för Wolt som egenföretagare med f-skattsedel, inte de som är inhyrda till Wolt från andra företag. Kammarrätten finner att kurirerna är osjälvständiga i förhållande till Wolt, varför de ska betraktas som arbetstagare hos Wolt. Det är bra när en domstol kan se till de verkliga avtalsförhållandena och inte till de förhållanden som en part till avtalet önskar.