Det krävs beslut

Vid dagens sammanträde med kommunfullmäktige fanns ett ärende om investeringsanslag från 2024, som inte hade utnyttjats. Kommunstyrelsen föreslog kommunfullmäktige att besluta att överföra kvarvarande investeringsanslag från 2024 till 2025. 

Två partier, Sverigedemokraterna och Örebropartiet, yrkade avslag på detta förslag. Inget av partierna hade något alternativt förslag. Vad som då skulle hända med de outnyttjade beloppen hade de inga yrkanden om. De nämnde inte ens något om det i sina anföranden i kommunfullmäktige. Det är oseriöst. Visst går det att vara kritisk mot att inte alla anslag har utnyttjats, men det krävs likafullt ett beslut om de outnyttjade medlen.

Precis innan motionsstopp

Det var motionsstopp till länsförbundsstämman för det parti jag är medlem i den här lördagen. Jag fick iväg en motion via mail kl. 23:59. Det kändes extra roligt att det var så väldigt nära inpå motionsstoppet. 

Klimattalan kan inte tas upp till prövning

Högsta domstolen har i beslut den 19 februari 2025 (mål nr Ö 7177-23) förklarat att en stämning mot svenska staten, hänskjuten till Högsta domstolen från Nacka tingsrätt, inte kan tas upp till prövning. 

En person hade väckt grupptalan mot staten för att förmå staten att vidta fler åtgärder för klimatet. Skälet skulle vara att statens underlåtenhet att göra detta vore en kränkning av kärandenas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen och motsvarande rättigheter i EU:s rättighetsstadga. 

Staten, genom justitiekanslern, yrkade att talan skulle avvisas. Tingsrätten hänsköt frågan om talan kan tas upp till prövning till Högsta domstolen, enligt 56 kap. 13 § rättegångsbalken. 

Det är ett bra, klargörande beslut. Sådana åtgärder som efterfrågas får avgöras genom politiska beslut.  

Skydd för fotografisk bild

Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt har den 12 februari 2025 (mål nr PMFT 20529-24) tilldömt en privatperson ersättning, för att ett företag utan lov hade kopierat en bild hon hade fotograferat och publicerat på sin blogg.

Företaget hade publicerat fotografiet på sin hemsida och på en sida på Facebook. Domstolen såg inte fotografiet som ett fotografiskt verk, men fotografen hade ändå skydd, eftersom det var en fotografisk bild.

Det är en bra dom, som inskärper varje människas rätt till de fotografier hon själv tar. 

Beslut om medborgarskap baseras på fakta vid beslutet

Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm har i dom den 11 februari 2025 (mål nr UM 592-25) bifallit ett överklagande från Migrationsverket om att en artonåring inte ska få svenskt medborgarskap genom anmälan. 

Sökanden hade gett in en anmälan om svenskt medborgarskap innan hon fyllde 18 år, men beslutet kom att fattas efter att hon fyllt 18 år. Enligt nuvarande lydelse av bestämmelsen om att få medborgarskap genom anmälan, ska beslutet grundas på omständigheterna vid tidpunkten för beslutet, inte vid tidpunkten för anmälan. Syftet är att alla omständigheter som har framkommit innan beslutet ska kunna påverka beslutet. Om beslutet hade fattats innan sökanden hade fyllt 18 år, hade ansökan kunnat beviljas. 

Den lagändring som domen bygger på är bra. Förut förekom det ärenden där nya fakta hade framkommit, men som inte beaktades. Ett beslut bör fattas baseras på alla tillgängliga fakta vid tidpunkten för beslutet. Framöver får de som vill erhålla medborgarskap genom anmälan, se till att skicka in anmälan i bättre tid. 

Nödvändig sanering

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 11 februari 2025 (mål nr P 2143-24) fastställt en dom om föreläggande om bristande underhåll av en byggnad. 

Byggnaden i fråga var en carport, vars baksida hade saboterats med klotter. Den bostadsrättsförening som ägde carporten ansåg att det var onödigt att ta bort klottret, eftersom det inte påverkade carportens funktion och skulle innebära kostnader utan att klottret var bostadsrättsföreningens fel. Carporten var ändå väl synlig från E18 och detta innebar enligt domstolen att sanering var nödvändig.

Även om jag förstår bostadsrättsföreningens argumentation om att saneringen utgjorde en kostnad och att klottret inte påverkade carportens funktion, anser jag ändå att domen är rätt. En fastighetsägare har skyldighet att ta hand om sin fastighet och hålla byggnader och liknande på den i ett sådant skick att det inte innebär olägenheter för andra. Klotter innebär olägenhet för alla som ser det. Sanering av klotter är en kostnad som fastighetsägaren måste ta, när det är okänt vem som är skyldig till att klottra och det därför är omöjligt att kräva skadestånd av klottraren. Det är en nödvändig sanering. 

Svensk dom om folkmord

Stockholms tingsrätt har i dom den 11 februari 2025 (mål nr B3210-23) dömt en kvinna till tolv års fängelse för delaktighet i folkmord i Syrien. Hon deltog i det folkmord som IS begick mot yazidier. Domen, med överklagandehänvisning på slutet, är på totalt 294 sidor. Det är bra att Sverige dömer personer för folkmord. Det är tråkigt att det ska behövas och tråkigt att det ska ta sådana resurser av domstolarna, men det är konsekvenser som måste tas. 

Tvist om plats för gravsättning

Det är tråkigt när efterlevande till en avliden person behöver gå till domstol med sin tvist om var den avlidne ska gravsättas, när han i livet inte hade uttryckt något tydligt önskemål. Det är ovanligt att förvaltningsdomstolarna avgör mål om tvister mellan enskilda personer, men eftersom länsstyrelsen fattade beslut i saken, gick överklagandena till förvaltningsrätten och sedan kammarrätten. Kammarrätten i Göteborg har i dom den 4 februari 2025 (mål nr 6802-24) avgjort frågan. Om domen vinner laga kraft, kan den avlidne gravsättas. Förhoppningsvis blir det på en plats som den avlidne inte hade haft något emot. 

Massmordet i Örebro

Det återstår att se vad bakgrunden till gårdagens massmord här i Örebro var. Vi kan sörja utan att veta allt. Vi överlåter till domstolen att i sinom tid döma.

Jag och mina närmsta har klarat oss. Mina tankar går till dem som inte gjorde det.

Hamnblockad riktad mot Israel

Arbetsdomstolen har i interimistiskt beslut den 3 februari 2025 (mål nr 3-25) godkänt en varslad politisk stridsåtgärd och avslagit arbetsgivarnas talan mot den.

Svenska hamnarbetarförbundet fick rätt att under några dagar ha blockad mot krigsmateriel till eller från Israel i svenska hamnar. Fackförbundet hade gjort sannolikt att verkningarna av ett genomförande av den varslade blockaden skulle komma att bli så ringa för arbetsgivarnas affärsledningsrätt att den skulle vara tillåten.

Arbetsrätt är komplicerad och på många sätt annorlunda mot annan juridik. Jag är ingen expert på den, men det ser ut som om domstolen har gjort en rimlig juridisk bedömning. Påverkan blir rimligtvis bara symbolisk. Politiskt anser jag däremot att det är tråkigt med en blockad mot ett land som för ett försvarskrig. En sådan här blockad borde inte bli av i Sverige.