Spärren på 4 %

Några partier har i flera val klarat sig kvar över 4 % och fått plats i riksdagen tack vare stödröster från personer som egentligen ser andra partier som bäst. Vänsterpartiet kallade det ”kamrat 4 %” på den tiden då de ofta klarade sig kvar med socialdemokratiska stödröster. Under senare val har Kristdemokraterna och Liberalerna fått moderata stödröster.

Det finns rimligtvis gränser för stödrösterna. Om ett parti ligger väldigt långt under 4 % i opinionsmätningarna nära inpå valet, är det mindre troligt att stödröster gör skillnad och det minskar partiets chans att få stödröster. Om ett parti inför valet skulle uttala sig mot ett regeringsalternativ, är det också mindre troligt att de som sympatiserar med det regeringsalternativet skulle stödrösta.

Ett parti kan, genom sina uttalanden om regeringsalternativ trots det håll stödröster sannolikt skulle komma ifrån, minska sina chanser att komma in i riksdagen. Det ser vi nu Liberalerna göra. 

Ett parti som har mycket låg sannolikhet att komma in i riksdagen, kan råka ut för att även dess medlemmar och aktiva ändå röstar på andra partier. En röst på ett parti som sannolikt hamnar utanför riksdagen är en bortkastad röst och gynnar då indirekt det andra blocket. 

Frågan är när det går så långt för Liberalerna, att de går miste om inte bara moderata stödröster, utan också att deras egna borgerliga kärnväljare hellre röstar på Moderaterna eller Kristdemokraterna, än att se sin röst kastas bort på Liberalerna och därmed indirekt stödja en annan regering.

Kinesisk ägare ledde till uteslutning vid upphandling

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 8 oktober 2025 (mål nr 4677-25) avslagit ett överklagande från en tillverkare av datorer, där en betydande ägarandel var kinesisk, som ville delta i en upphandling som en stor statlig myndighet genomförde.

Av säkerhetsskäl hade företag med bland annat kinesiskt ägande valts bort i upphandlingsunderlaget. Förvaltningsrätten och kammarrätten upprätthöll denna uteslutning.

Det är bra att domstolarna upprätthåller ett sådant här krav på säkerheten vid upphandling.

Förbud mot spel på kredit

Regeringen föreslår ett nytt förbud mot spel på kredit (prop. 2025/26:11). 

Det ska i spellagen (2018:1138) införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar finansieras med krediter. Dessa ska även vidta åtgärder för att motverka att spel på andra sätt finansieras med krediter.

Det här är bra förslag. De flesta människor kan behöva låna pengar eller betala på kredit ibland, men det finns egentligen ingen anledning till att vadslagning och dylika spel ska ske på kredit. Sådana krediter är bara till nackdel för personer som spelar för mycket, samtidigt som de inte är till fördel för någon annan som skulle spela. Spel om pengar ska givetvis vara tillåtet, men då med pengar som den som spelar redan har. Än en gång har sittande regering lagt fram en mycket bra proposition till riksdagen. 

Två år sedan

Det är i dag två år sedan Hamas inledde det nuvarande kriget mot Israel genom ett stort antal terroristattacker mot israelisk civilbefolkning. Hamas har fortsatt strida förklädda i civila kläder och tagit skydd bland civilbefolkningen i Gaza, i strid mot internationell rätt. 

Vi får hoppas att de nu pågående försöken att få till en vapenvila lyckas och att alla de människor som Hamas har rövat bort kan få komma hem. 

Motståndsdagen

Den 4 oktober kommer alltid att vara dagen för motståndet mot löntagarfonderna, för mig. Striden om löntagarfonder var den stora striden om socialisering mot frihet på 1980-talet. Till slut avskaffades löntagarfonderna efter den borgerliga valsegern 1991. De har aldrig återkommit, vilket är bra. Friheten måste ändå alltid bevakas och bevaras. Den 4 oktober påminner om det. 

När inte bara den tilltänkta hyresgästen bedöms

Normalt får ett dödsbo efter en hyresgäst till en bostadslägenhet överlåta hyresrätten till en person som varaktigt har sammanbott med den avlidna hyresgästen i hyreslägenheten. Det är i vanliga fall bara om den tilltänkta nya hyresgästen bär med sig sådana brister i ekonomi och annat att hyresvärden inte skäligen skulle kunna acceptera denna som hyresgäst, som undantag får göras och hyresrätten inte kan överlåtas. Det finns få och små undantag från denna princip.

Svea hovrätt har i dom den 26 september 2025 (mål nr H 15144-24) dömt att en tilltänkt hyresgäst som var sammanboende med den avlidna hyresgästen inte får ta över hyresrätten. Skälet är att hyresvärden har en särskild dispositionsrätt över fastigheten och bland annat av säkerhetsskäl ska ha möjlighet att upplåta lägenheter till anställda inom sin organisation. Hyresrätten går därför tillbaka till hyresvärden. Det fanns ett skiljaktigt hovrättsråd av tre. Domen kan inte överklagas. 

Det är en intressant dom, när sådana små undantag från vanliga principer faktiskt beaktas. Givet de omständigheter som nämns i domen, håller jag med majoriteten om domslutet. 

Felöversättning

Det har uppdagats att artskyddsförordningen (2007:845) i en väsentlig del bygger på en felöversättning av EU:s fågeldirektiv. 

Det som förvånar mig mest med den svenska felöversättningen, är att den uppdagas så många år senare. Jurister är mycket medvetna om att olika språkversioner av EU-rättsakter kan skilja sig åt. Den som ska tolka den svenska versionen av ett EU-direktiv för något så viktigt som att implementera direktivet i svensk rätt, ska därför läsa andra språkversioner parallellt med den svenska. Redan då borde felöversättningen ha upptäckts och direktivet implementerats korrekt i svensk rätt.