Domstolen kom fram till att den som driver en sökmotor för Internet är ansvarig för de personuppgifter som sökmotorn visar från tredje parter. Det innebär att en sökning baserad på en persons namn, som visar resultat om personen, kan vara grund för en talan från denna person gentemot den som driver sökmotorn. Om den som driver sökmotorn inte går med på begäran, har personen i fråga rätt att föra talan om saken inför behöriga myndigheter.
onsdag 14 maj 2014
Ansvar för sökmotorresultat
EU-domstolen har i dom den 13 maj 2014 avgjort mål C-131/12. Det gällde en spanjor som ansåg att en sökmotor på Internet publicerade felaktiga uppgifter om honom vid sökning, eftersom sökmotorn visade information som numera var missvisande.
Domstolen kom fram till att den som driver en sökmotor för Internet är ansvarig för de personuppgifter som sökmotorn visar från tredje parter. Det innebär att en sökning baserad på en persons namn, som visar resultat om personen, kan vara grund för en talan från denna person gentemot den som driver sökmotorn. Om den som driver sökmotorn inte går med på begäran, har personen i fråga rätt att föra talan om saken inför behöriga myndigheter.
Det som framför allt är bra är rätten att föra talan. Den som för talan får kanske inte rätt vind myndigheternas prövning, men utan en rätt att föra talan är man helt rättslös.
Domstolen kom fram till att den som driver en sökmotor för Internet är ansvarig för de personuppgifter som sökmotorn visar från tredje parter. Det innebär att en sökning baserad på en persons namn, som visar resultat om personen, kan vara grund för en talan från denna person gentemot den som driver sökmotorn. Om den som driver sökmotorn inte går med på begäran, har personen i fråga rätt att föra talan om saken inför behöriga myndigheter.
söndag 11 maj 2014
Om jag hade varit jurygrupp
Varje Eurovisionsschlagerfestival brukar jag roa mig med att sätta ihop en lista på hur jag hade fördelat poäng mellan länder/låtar, om jag hade varit jurygrupp. Det här är min lista från tävligen i år, som gick i går.
Nederländerna, 12 p.
Italien, 10 p.
Ukraina, 8 p.
Finland, 7 p.
Island, 6 p.
Slovenien, 5 p.
Ryssland, 4 p.
Spanien, 3 p.
San Marino, 2 p.
Schweiz, 1 p.
Vad gäller det bidrag från Österrike som faktiskt vann, hade sångaren en bra röst, men jag tyckte inte om låten. Jag brukar inte tycka om den typen av ballader.
Nederländerna, 12 p.
Italien, 10 p.
Ukraina, 8 p.
Finland, 7 p.
Island, 6 p.
Slovenien, 5 p.
Ryssland, 4 p.
Spanien, 3 p.
San Marino, 2 p.
Schweiz, 1 p.
Vad gäller det bidrag från Österrike som faktiskt vann, hade sångaren en bra röst, men jag tyckte inte om låten. Jag brukar inte tycka om den typen av ballader.
torsdag 8 maj 2014
Solenergi
Solenergi är en miljövänlig form av energi som blir allt mer ekonomisk. Det är ändå ingen god idé att en kommun ger sig in i branschen och leker elproducent med skattebetalarnas pengar i ryggen. Jag förklarar det mer utförligt i den här artikeln i Nerikes Allehanda.
fredag 2 maj 2014
Rättsprövning av vindkraftspark
Sedan 1990-talet kan regeringens beslut i enskilda ärenden överklagas, varpå högsta förvaltningsdomstolen kan pröva om beslutet är juridiskt korrekt. Det är bra, rättslig prövning skall kunna ske av alla offentliga beslut.
I dom den 28 april 2014 (mål nr 2907-13) har högsta förvaltningsdomstolen gjort just detta. Prövningen gällde om ett bolag skulle få bygga en anläggning för vindkraft i Tibro och Karlsborgs kommuner. Regeringen beslutade att det inte skulle få ske, eftersom anläggningen påtagligt skulle försvåra för Försvarsmakten att utnyttja sina anläggningar i Karlsborg. Vid sin rättsprövning har Högsta förvaltningsdomstolen avslagit vindkraftbolagets överklagande. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel.
Försvarets intressen måste kunna sättas före vindkraft. Även miljöbalken tar hänsyn till försvarets intressen, vilket också anförs i domskälen.
Vi får väl hoppas att bolaget kan bygga sina vindkraftverk någon annanstans i stället.
I dom den 28 april 2014 (mål nr 2907-13) har högsta förvaltningsdomstolen gjort just detta. Prövningen gällde om ett bolag skulle få bygga en anläggning för vindkraft i Tibro och Karlsborgs kommuner. Regeringen beslutade att det inte skulle få ske, eftersom anläggningen påtagligt skulle försvåra för Försvarsmakten att utnyttja sina anläggningar i Karlsborg. Vid sin rättsprövning har Högsta förvaltningsdomstolen avslagit vindkraftbolagets överklagande. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel.
Försvarets intressen måste kunna sättas före vindkraft. Även miljöbalken tar hänsyn till försvarets intressen, vilket också anförs i domskälen.
Vi får väl hoppas att bolaget kan bygga sina vindkraftverk någon annanstans i stället.
måndag 28 april 2014
Kontantbetalning
Kammarrätten i Jönköping har i dom den 23 april 2014 (mål nr 3636-13) slagit fast att det är olagligt för Landstinget i Kronobergs län att inte acceptera kontantbetalning vid sina vårdcentraler, utan bara vid sina sjukhus. Enligt 5 kap. 1 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank är svenska mynt och sedlar lagliga betalningsmedel. Undantag kan gälla om lag eller avtal säger annat. I detta fall finns det ingen lag som säger annat, och kammarrätten konstaterar att det inte finns något sådant avtalsförhållande mellan den som söker vård och landstinget, att detta kan vara skäl för att neka kontant betalning.
Kammarrätten i Sundsvall kom till en likadan slutsats i dom den 5 juni 2013 (mål nr 852-12).
Samhället går mot att bli alltmer kontantlöst. Samtidigt är det många som inte vill betala med annat än kontanter. En övergång till ett kontantlöst samhälle måste ske i enlighet med lag, även när politiskt styrda organisationer som kommuner och landsting vill göra sådana övergångar. Domen är bra, det är lagen som gäller.
Kammarrätten i Sundsvall kom till en likadan slutsats i dom den 5 juni 2013 (mål nr 852-12).
Samhället går mot att bli alltmer kontantlöst. Samtidigt är det många som inte vill betala med annat än kontanter. En övergång till ett kontantlöst samhälle måste ske i enlighet med lag, även när politiskt styrda organisationer som kommuner och landsting vill göra sådana övergångar. Domen är bra, det är lagen som gäller.
lördag 26 april 2014
Vid enväldig makt: inför demokrati!
I dagens Nerikes Allehanda intervjuas Socialdemokraternas kandidat till kommunstyrelsens ordförande i Örebro kommun, Lena Baastad. En av frågorna var, vad hon skulle göra om hon skulle få enväldig makt. Hon svarade: "Att på något sätt lyckas ordna jobb åt alla människor. Då skulle vi också utrota barnfattigdomen i Örebro en gång för alla."
Det där är ett svar som jag är djupt missnöjd med. Det skulle jag ha varit, även om jag hade varit socialdemokrat. Enligt min mening är det enda rimliga svaret på frågan: "Att återinföra demokratin."
Om jag skulle få enväldig makt, skulle ju det betyda att jag skulle bli diktator. Jag är emellertid en varm anhängare av demokrati, frihet och rättsstat, därför skulle jag aldrig vilja vara diktator. Om jag ändå skulle bli diktator, skulle min första åtgärd därför bli att återinföra demokratin.
Det är klart att många diktaturer har ordnat jobb åt alla arbetsföra människor, men det är kommunistiska diktaturer som Sovjetunionen och Kina. Människorna i Sovjetunionen föredrog demokrati, när möjligheten att välja kom till dem.
Har Lena Baastad verkligen tänkt igenom sitt svar? Vill hon hellre ha ett samhälle som Sovjetunionen, med sig själv som enväldig härskare och alla människor i arbete, än en demokrati där vi i frihet gemensamt arbetar för alla människors möjlighet att kunna försörja sig själva?
Det där är ett svar som jag är djupt missnöjd med. Det skulle jag ha varit, även om jag hade varit socialdemokrat. Enligt min mening är det enda rimliga svaret på frågan: "Att återinföra demokratin."
Om jag skulle få enväldig makt, skulle ju det betyda att jag skulle bli diktator. Jag är emellertid en varm anhängare av demokrati, frihet och rättsstat, därför skulle jag aldrig vilja vara diktator. Om jag ändå skulle bli diktator, skulle min första åtgärd därför bli att återinföra demokratin.
Det är klart att många diktaturer har ordnat jobb åt alla arbetsföra människor, men det är kommunistiska diktaturer som Sovjetunionen och Kina. Människorna i Sovjetunionen föredrog demokrati, när möjligheten att välja kom till dem.
Har Lena Baastad verkligen tänkt igenom sitt svar? Vill hon hellre ha ett samhälle som Sovjetunionen, med sig själv som enväldig härskare och alla människor i arbete, än en demokrati där vi i frihet gemensamt arbetar för alla människors möjlighet att kunna försörja sig själva?
måndag 21 april 2014
Mauritz
H&M, den stora svenska klädbutikskedjan, skall nu i april 2014 öppna en ny butik på Smålandsgatan 16 i Stockholm med bara herrmode.
Det här låter intressant. Det märkliga är dock att överallt där jag läser om det, står det att det är H&M:s första butik att bara rikta sig till män. Modemagasinet King, som länken ovan går till, skriver det. Metro Mode citerar H&M:s landschef för Sverige Pär Johansson, som säger det: "Vi är förväntansfulla inför etableringen och glada att kunna erbjuda mode och kvalitet till bästa pris i Sveriges första H&M-butik som endast har herrsortimentet. Bästa affärsläge och bra kundunderlag ingår i H&M:s etableringsstrategi." - Jag har också läst det på andra håll.
Alla som känner till någonting om H&M:s historia, vet att affärskedjan från början var en sammanslagning av dammodebutikerna "Hennes" och herrmodebutikerna "Mauritz". De två namnen blev Hennes & Mauritz. Numera används oftast bara förkortningen H&M. Fortfarande i början av 1980-talet fanns det två butiker på tunnelbaneplanet mellan Stureplan och Hamngatan i Stockholm, där en var Hennes och den andra var Mauritz. Mauritzbutiken hade bara herrkläder.
Mot denna bakgrund undrar jag, hur man som modeskribent eller hög chef inom H&M kan säga, att den nya butiken på Smålandsgatan blir: "Sveriges första H&M-butik som endast har herrsortimentet"? H&M går ju tillbaka till ett koncept som kedjan tidigare har lämnat bakom sig. Då är inte den nya butiken först i Sverige, även om den, när den öppnar, blir den enda av sitt slag i Sverige.
Det bästa hade varit att kalla den nya butiken för Mauritz. Det hade varit stilfullt.
Det här låter intressant. Det märkliga är dock att överallt där jag läser om det, står det att det är H&M:s första butik att bara rikta sig till män. Modemagasinet King, som länken ovan går till, skriver det. Metro Mode citerar H&M:s landschef för Sverige Pär Johansson, som säger det: "Vi är förväntansfulla inför etableringen och glada att kunna erbjuda mode och kvalitet till bästa pris i Sveriges första H&M-butik som endast har herrsortimentet. Bästa affärsläge och bra kundunderlag ingår i H&M:s etableringsstrategi." - Jag har också läst det på andra håll.
Alla som känner till någonting om H&M:s historia, vet att affärskedjan från början var en sammanslagning av dammodebutikerna "Hennes" och herrmodebutikerna "Mauritz". De två namnen blev Hennes & Mauritz. Numera används oftast bara förkortningen H&M. Fortfarande i början av 1980-talet fanns det två butiker på tunnelbaneplanet mellan Stureplan och Hamngatan i Stockholm, där en var Hennes och den andra var Mauritz. Mauritzbutiken hade bara herrkläder.
Mot denna bakgrund undrar jag, hur man som modeskribent eller hög chef inom H&M kan säga, att den nya butiken på Smålandsgatan blir: "Sveriges första H&M-butik som endast har herrsortimentet"? H&M går ju tillbaka till ett koncept som kedjan tidigare har lämnat bakom sig. Då är inte den nya butiken först i Sverige, även om den, när den öppnar, blir den enda av sitt slag i Sverige.
Det bästa hade varit att kalla den nya butiken för Mauritz. Det hade varit stilfullt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)