Parkeringsplatser tillåtna på mark för gata

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 26 november 2024 (mål nr P 7061-23) upphävt ett beslut om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift.

Målet avsåg en parkeringsplats som fastighetsägaren anlagt på mark som enligt gällande detaljplan var avsatt för trafikändamål, med andra ord gata eller väg. Anordnandet av parkeringsplatser på sådan mark kräver inte bygglov. Eftersom åtgärden inte krävde bygglov, hade den kommunala nämnden inte haft fog för att besluta om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift. 

Det är en vettig dom som understryker gränserna för vad en kommunal nämnd får bråka med markägare om. 

Körde på hund och smet

Göta hovrätt har i dom den 22 november 2024 (mål nr B 3315-23) dömt en man för smitning från olycksplats. Han hade friats i tingsrätten.

Mannen hade märkt att han hade kört på något, men inte stannat förrän mer än två kilometer bort, när han hade stoppats av en polisbil. Han visste inte förrän senare att det han hade kört på var en hund. Ett vittne i bilen bakom hade inte sett någon tendens för mannen att stanna innan hans bil hade stoppats. Det var vinterväglag, snövallar längs vägen, mörker och dimma, vilket enligt mannen var en ursäkt till att inte stanna tidigare. Hovrätten menar att oavsett förekomsten av snövallar och övriga trafikförhållanden, hade det funnits möjlighet för mannen att stanna bilen, men han hade inte gjort det. Dessa förhållanden i kombination med att han inte stannat frivilligt, utan blev stoppad av polis under färd, gör att hovrätten drog slutsatsen att mannen avvek från från olycksplatsen med avsikt att undandra sig att medverka till de åtgärder som skäligen borde föranledas av olyckan. Han dömdes därför för smitning.

Under de omständigheter som beskrivs i domen är den bra. Jag har svårt att förstå att tingsrätten friade och att det finns en skiljaktig mening i hovrätten från en domare som ville fria mannen. Den fällande domen ger också viss upprättelse till den påkörda hunden. Det är viktigt att stanna vid en trafikolycka, inte minst om en hund är påkörd. 

Förnyad begäran om handlingar ska prövas

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 20 november 2024 (mål nr 2326-24) slagit fast att en person som begär att få ut allmänna handlingar från en myndighet ska få begäran prövad i sak, även om personen tidigare har begärt ut samma handlingar, fått avslag och överklagat detta. 

Normalt är det inte tillåtet för en myndighet att pröva en fråga, som har överklagats från myndigheten och väntar på avgörande i högre instans. Regeln kallas litispendens och finns i 39 § förvaltningslagen (2017:900). Litispendens kan bara förekomma om den nya begäran kan sägas avse samma sak som domstolen tidigare har beslutat om. HFD påtalar däremot i domen att varje gång någon begär att få del av en handling ska prövningen av om handlingen ska lämnas ut göras med beaktande av den då föreliggande situationen. Följden blir då, enligt HFD, att en förnyad begäran om att få ut allmänna handlingar inte aktualiserar frågan om denna begäran avser samma sak som en tidigare begäran. Bestämmelsen om litispendens blir då inte tillämplig. HFD fann alltså att den andra begäran inte skulle ha avvisats och återvisade ärendet för prövning i sak. 

Utgången av målet var litet förvånande för mig, men jag kan samtidigt hålla med om resonemanget. Det är bra att få den här frågan avgjord, det stärker rätten för folk att få frågor om utlämnande av handlingar prövade i sak. 

Bordläggning i kommunfullmäktige

Ett av ärendena vid kommunfullmäktiges i Örebro sammanträde i dag gällde en ny arbetsordning för fullmäktige. 

Det förekommer ofta att vi inte hinner behandla alla motioner och interpellationer vid ett sammanträde. På förslag från kommunfullmäktiges ordförande brukar vi bordlägga de ärendena. I förslaget till arbetsordning fanns det inga bestämmelser om sådant bordläggande.

En fullmäktigeledamot föreslog att det borde införas regler om bordläggning i arbetsordningen. Fullmäktige borde annars följa kommunallagens regler, som enligt henne skulle innebära att bordläggning bara får ske efter yrkande av minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter.

Reglerna om bordläggning efter yrkande av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter finns i 5 kap. 50 § kommunallagen (2017:725). Det står i första meningen att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. 

Det viktiga ordet här är "ska". Regeln brukar kallas minoritetsåterremiss. Det handlar om att i de fall minst en tredjedel yrkar bordläggning, ska ett ärende bordläggas, oavsett vad övriga ledamöter tycker, även om övriga ledamöter är i majoritet. 

Varje ärende får bordläggas på yrkande av så litet som en ledamot, om fullmäktige beslutar det. Regeln i 5 kap. 50 § säger bara att om minst en tredjedel yrkar, ska bordläggning ske. 

Styrelseledamots förtida avgång

Vid dagens möte med kommunfullmäktige i Örebro behandlades ett ärende där fullmäktige skulle godkänna ett förslag att ett av kommunens helägda bolag tar över hela ägandet till ett bolag som det tidigare varit delägare i. Det var en stor affär, därför krävdes kommunfullmäktiges godkännande. Orsaken till affären var att övriga delägare till bolaget ville sälja. 

Ett av oppositionspartierna i fullmäktige invände mot att hela styrelsen i det köpta bolaget skulle entledigas, även de personer som var utsedda av Örebro kommun. Partiet ifrågasatte om det går att besluta att ett sådant uppdrag ska upphöra i förtid. En av ledamöterna tillhörde detta parti. 

Eftersom det här rör ett aktiebolag, är det reglerna i aktiebolagslagen (2005:551) som är tillämpliga. Det framgår av 8 kap. 14 § aktiebolagslagen att ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om styrelseledamoten eller den som har utsett honom eller henne anmäler att uppdraget ska upphöra. 

I det här fallet är det Örebro kommun som ägare, genom kommunfullmäktige och det kommunala bolaget som nu blir helägare av det köpta bolaget, som har utsett styrelseledamöterna som har representerat Örebro kommun. Då får också kommunfullmäktige besluta om att uppdraget som styrelseledamot upphör i förtid. Oppositionspartiets invändning saknade därför grund i det här fallet. 

Inga digitala id-kort på Systembolaget

Systembolaget har beslutat sig för att, från och med i dag, åtminstone tillfälligt, underkänna digitala id-handlingar från Bank-id som id-handling vid köp i butik. Orsaken är att det finns många välgjorda falska digitala id-handlingar. Det är Systembolagets förhoppning att framöver kunna godkänna dessa id-handlingar igen. 

Beslutet är bra. Det är viktigt att kunna lita på id-handlingar och om en typ av id-handling dras med generella problem, är det rimligt att generellt inte acceptera den förrän de generella problemen är åtgärdade. 

Ej upprättad handling

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 8 november 2024 (mål nr 2094-24) varit tydlig med att det inte finns rätt att ta del av en handling som ännu inte är upprättad och därför inte allmän. 

En person hade begärt ut beslutsunderlaget i ett ärende om markanvisningsavtal från kommunstyrelsen i en kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 21 augusti 2024 att inte lämna ut handlingarna, eftersom de var till för ett ärende hos kommunstyrelsen den 27 augusti och därför ännu inte upprättade. Kammarrätten konstaterade att ärendet innan den 27 augusti inte hade slutbehandlats hos kommunstyrelsen. Beslutsunderlaget var därför inte att anse som upprättat. Det hade inte heller framkommit andra orsaker till att handlingarna skulle anses som upprättade. Överklagandet avslogs.

Det är en kortfattad men tydlig dom, som är bra i sin enkelhet. 

Anstiftan till skadegörelse

Svea hovrätt har i dom den 8 november 2024 (mål nr B 3958-23) fastställt en fällande dom från Gotlands tingsrätt om anstiftan till skadegörelse.

En fastighetsägare hade velat få träd fällda inte bara på sin egen fastighet, utan också få tre träd fällda på grannfastigheten. Han försökte nå grannfastighetens ägare flera gånger utan att lyckas, men lät fälla de tre träden på grannens fastighet ändå.

Den åtalade fastighetsägaren hänvisade till att de tre fällda träden inte var friska. Bevisningen för det var inte så pass stark att det fanns skäl att ursäkta handlandet för det. Svårigheten att nå grannfastighetens ägare var inte heller någon ursäkt. Genom att låta fälla de tre träden var han anstiftare till skadegörelse på grannens fastighet. 

Det är en bra dom, som understryker de rättigheter som ägaren till en fastighet har. 

Kristallnatten

Den här dagen 1938 har gått till historien som ”kristallnatten”. Det var då nazisterna som styrde Tyska Riket drog ut i progromer mot judar i landet. Allt krossat glas från judars hus gav dagen dess namn. Förhoppningsvis kommer något liknande aldrig mer att ske, men vi måste alla verka för en fredlig värld där sådant inte inträffar. 

Extra sammanträde

Extra sammanträde med kommunfullmäktige håller vi idag för att behandla många intressanta interpellationer som har bordlagts tidigare på grund av tidsbrist. Det är god demokratisk ordning.

Till eftermiddagens rast skulle vi, eftersom det är den dagen, ha Gustav Adolfs-bakelser. Det hade vi inte. Det kanske inte fanns att få enligt det upphandlade avtalet. 

Om Sverige vore amerikansk delstat i detta val

Ta det här på skoj.

För närvarande finns det 435 platser i Representanthuset i det amerikanska parlamentet, Kongressen. De fördelas mellan delstaterna baserat på folkmängden, senast enligt folkräkningen 2020, då den amerikanska befolkningen beräknades till 331 449 281 personer. 

Sverige hade vid samma tid en registrerad befolkning av 10 379 295 personer.

Om Sverige hade varit amerikansk delstat, skulle befolkningen 2020 ha varit 331 449 281 + 10 379 295 = 341 828 576 personer. Då skulle förmodligen varje distrikt i Kongressen representerat cirka 786 000 personer. Sverige skulle då kanske ha haft 13 representanter i Representanthuset. 

Antalet elektorer i det amerikanska presidentvalet motsvarar delstatens antal ledamöter i Kongressen, där varje delstat har två senatorer. Sverige skulle då ha haft 15 elektorer. 

Baserat på de flesta bedömningar, skulle Sveriges befolkning till största del rösta demokratiskt i presidentvalet. Det skulle bli 15 elektorer. Sedan 1964 har det funnits 538 elektorer, varför det krävs minst 270 för att vinna presidentvalet. I ett jämnt val, hade Sveriges röster kunnat avgöra en del.