Skyddad beteckning

Tre livsmedel från Sverige har förts till EU:s lista över livsmedel med skyddad beteckning.

Det är bland annat Hjälmargös, som kommer från sjön Hjälmaren vid Örebro, där jag bor. De andra två är Vindelnrökt skinka och Lappländsk fjällröding.

Sådana här beteckningar hjälper producenterna av de äkta varorna och kan också öka intresset för dessa varor. Det är även positivt för konsumenterna, som får bättre information om vilka varor som är äkta. Sammanfattningsvis är det bra beslut, anser jag. 

Olika status för olika OS-grenar

Det mest märkliga med Olympiska Spelen – vilket minskar dess relevans i mina ögon – är hur olika status olika grenar har, när det gäller medaljer. En duktig simmare kan få många individuella guld, medan ett helt fotbollslag bara kan få ett guld tillsammans. Det har varit så från början, men det gör det inte bättre. Redan min far reagerade mot det, när han var liten vid OS 1948 och Sverige fick ett guld för hela elvan i fotboll.

Ohörsamhet ger böter trots påstått klimatnödläge

Svea hovrätt har i dom den 24 juli 2024 (mål nr B 16424-23) dömt en man till böter för ohörsamhet mot ordningsmakten. 

Mannen hade deltagit i en demonstration i centrala Stockholm, mot klimatförändringarna. Han hade blivit ombedd av polis att avlägsna sig från platsen, men hade inte gjort det. Mannen är född 1982, så han agerade inte i ungdomligt oförstånd. 

Tingsrätten avslog mannens hänvisning till att han borde gå fri på grund av nöd. Nöd är en allmän straffrihetsgrund och mannen hänvisade till nöd på grund av klimatförändringarna. Tingsrätten ansåg ändå att denna invändning medförde skäl till påföljdseftergift. Hovrätten ansåg, till skillnad från tingsrätten, att det saknades förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Mannen dömdes därför till böter. Han dömdes också att betala avgift till brottsofferfonden. 

Det är en bra dom. Oavsett hur allvarliga man anser att klimatförändringarna är, ska man följa order av ordningsmakten. 

Säkrare identitetshandlingar för EU-medborgare

EU-domstolen har slagit fast i dom den 21 mars 2024 (mål nr C61/22, Landeshauptstadt Wiesbaden) att skyldigheten att ha uppgift om två fingeravtryck på en identitetshandling stämmer överens med EU:s regler om personlig integritet. Reglerna stämde med dataskyddsförordningen. Domstolen kom fram till att reglerna hade utfärdats med stöd av fel lagstiftningsmandat, men upphävde inte reglerna omedelbart, utan till utgången av 2026, så att nya regler ska kunna införas innan dess. Nu har EU-kommissionen kommit med ett förslag till ny EU-förordning med likadant sakinnehåll, med anledning av domstolens dom. Det är ett bra sätt att agera på en dom. 

Avskräckning

När Sverige nu är med i Nato, har vi många länder på vår sida. Storbritannien presenterar en del av sin avskräckande försvarspolitik så här. Det är intressant. 

Kritik mot föreslagen cyberbrottskonvention

Förenta Nationerna har förhandlat sedan 2019 om en konvention mot cyberbrottslighet. Det har funnits kritik mot den föreslagna konventionen under lång tid. Nu kommer upprop till EU om att motsätta sig flera delar av konventionen (det finns fler länkar i den artikel som jag här har länkat till), alternativt att rösta nej till den över huvud taget. Förhoppningsvis leder denna kritik till rejäla förbättringar. 

Väntat avhopp

Den amerikanske presidenten Joseph Biden väljer att avsluta sin kandidatur till en andra period som president. Han avser att sitta kvar resten av denna period. Med tanke på hur dåligt han har lyckats på sistone, var detta ganska väntat. 

Femtiofem år sedan

För femtiofem år sedan i dag sattes en flagga från ett land på Jorden för första gången på en annan himlakropp. Det var då månlandaren från Apollo 11 landade på Månen. Det är värt att fira.

Om personuppgifter som överförs till USA

Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) har gett ut en FAQ för privatpersoner om individers rättigheter när personuppgifter överförs till USA. Det sker ofta enligt det så kallade EU-US Data Privacy Framework. Det är en kortfattad FAQ på engelska, lätt att läsa igenom. Jag rekommenderar den för alla som vore intresserade. 

Gibraltar och EU

När Förenta Kungariket Storbritannien och Nordirland lämnade EU, följde territoriet Gibraltar med. Förenta Kungariket har frihandelsavtal med mera med EU. Det finns också ett beslut av EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter från EU till Förenta Kungariket. Sådant finns inte för Gibraltar, eftersom Spanien ville ha en särskild roll vid förhandlingarna om Gibraltar. 

Gibraltar har en lag till skydd för personuppgifter som är kalkerad på EU:s dataskyddsförordning, precis som Förenta Kungariket har. Gibraltar är också en rättsstat. Det borde inte finnas hinder mot beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. 

I april och maj i år har företrädare för EU-kommissionen, Förenta Kungariket, Gibraltar och Spanien träffats och förhandlat. De har gjort framsteg i förhandlingarna och föresatt sig att fortsätta förhandla. 

Efter EU-parlamentsvalet i juni ska en ny EU-kommission tillträda. Efter parlamentsvalet i Förenta Kungariket i juli har en ny brittisk regering tillträtt.

Vi får hoppas att förhandlingarna fortsätter med framsteg under den nya EU-kommissionen och den nya brittiska regeringen. Det vore bra för alla parter om Gibraltar får frihandelsavtal och beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. 

Pågående rättsutveckling

Ibland förändras och förtydligas rättsläget genom att det kommer domar från olika domstolar som pekar i samma ungefärliga riktning. Det händer för närvarande, för en balans mellan yttrandefriheten och enskildas rätt till integritet. 

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 10 juli 2024 (mål nr 2807-24) delvis bifallit ett överklagande från en nyhetsbyrå av ett beslut av Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrätten hade beslutat om förbehåll för vad nyhetsbyrån fick göra med personuppgifter utöver journalistiska ändamål. Kammarrätten inskränkte omfattningen av ett av de två förbehållen, så att det bara omfattade känsliga personuppgifter. 

Det är en bra dom från kammarrätten, med en bättre avvägning till förmån för yttrandefriheten än vad förvaltningsrätten hade. Domskälen hade ändå i vissa delar kunnat vara mer utvecklade. Förhoppningsvis kommer domen att överklagas och Högsta förvaltningsdomstolen komma med ett ännu mer utvecklat avgörande. 

Tjänstetid eller anställningstid för utmärkelse

Staten delar ut utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst" till trogna medarbetare. Huvudregeln är att den som har varit anställd i trettio år i statlig tjänst kan få denna utmärkelse.

Arbetsdomstolen har i dom den 3 juli 2024 (dom nr 53/24, mål nr A93/23) avgjort en tvist om rekvisiten för att få den här utmärkelsen. Förbundet Reservofficerarna förde talan, för två av sina medlemmar, om att de skulle kunna få utmärkelsen baserat på den tid de varit anställda som reservofficerare, snarare än den tid de tjänstgjort. Arbetsdomstolen kom emellertid fram till att det föreligger särskilda skäl för att lägga tjänstgöringstid som grund för att få utmärkelsen, för reservofficerare. 

Det här är en rimlig dom. En reservofficerare arbetar inte på heltid, utan tjänstgör när Försvarsmakten så behöver. Det är då rimligt att låta tjänstetiden avgöra, inte anställningstiden. 

Kalender är inte allmän handling

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 4 juli 2024 (mål nr 3420-24) avslagit ett överklagande av ett beslut från Länsstyrelsen i Hallands län om att få ut landshövdingens elektroniska kalender som allmän handling.

Kammarrätten håller med länsstyrelsen om att kalendern inte är att räkna som allmän handling. Den är inte ett sådant register eller annan förteckning som förs löpande. 

Det är en intressant dom. Om den blir överklagad, är det mycket möjligt att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd, tror jag. Det vore bra att få saken avgjord i högsta instans. 

Rätt instans

Högsta domstolen har fattat beslut den 4 juli 2024 (mål nr Ö 3516-24) om att undanröja ett beslut av en hovrätt och överlämna målet till Arbetsdomstolen.

En person hade väckt talan i tingsrätten mot ett beslut om att bli uppsagd från sin anställning. Tingsrätten hade avvisat hans talan, varefter han hade överklagat till hovrätten och hovrätten hade beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Målet rörde uppenbarligen ett anställningsavtal. Högsta domstolen konstaterar att tvister i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och att Arbetsdomstolen är överrätt i sådana tvister. Tingsrättens beslut skulle därför ha överklagats dit.

Det framgår inte om tingsrätten hade lämnat en felaktig överklagandehänvisning. Hovrätten borde ha känt till gången i mål om arbetstvister ändå. Det är märkligt att målet ska behöva komma upp till Högsta domstolen för att överlämnas till rätt instans. Nu kommer det till Arbetsdomstolen ändå, vilket är bra. Det återstår väl att se vad Arbetsdomstolen gör av målet. 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel

Högsta domstolen har i dom den 4 juli 2024 (mål nr B 3070-23) slagit fast att brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel visserligen kräver en förflyttning med det tillgripna fortskaffningsmedlet, men inte att motorn används.

Två personer hade olovligen klivit ned i en motorbåt, lossat förtöjningarna och drivit med båten utan motorn i gång nedströms längs en älv, varefter de hade lämnat båten. Båten hade återfunnits omkring 1 500 m ifrån platsen där den hade varit förtöjd. Högsta domstolen skriver i domen att användning av ett motordrivet fortskaffningsmedel för att förflytta sig alltså är att bruka det, oavsett om motorn används eller inte.

Brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel utformades från början för att skärpa straffen för personer som tog bilar utan att ha uppsåt att tillägna sig dem. Det utformades mer neutralt och omfattar därför inte bara fordon utan även andra fortskaffningsmedel, såsom båtar. Det är rimligt att alla fortskaffningsmedel omfattas. 

Det är en klargörande dom som utvecklar rättspraxis på ett bra sätt. 

Maktskifte i Storbritannien

Det står nu klart att Labour vann parlamentsvalet i Storbritannien i går. Konservativa partiet, som har styrt de senaste åren, gör ett historiskt dåligt val. 

Även om jag har Konservativa partiet som min favorit i brittisk politik, är det bra med maktskifte då och då. Det är en del av demokratins villkor och livsluft. Konservativa partiet har haft för många interna konflikter och kan behöva ett par år i opposition för att reformera sig och komma tillbaka till nästa val. 

Labours partiledare Keir Starmer är bra för att vara socialdemokrat. Han är jurist, har varit åklagare och han har fört partiet närmare den politiska mitten. Det senare var förvisso inte särskild svårt efter den vänstervridne förre partiledaren Jeremy Corbyn.

Keir Starmer dubbades till riddare, Sir Keir, för sina insatser som åklagare. Även om han inte brukar skylta med riddartiteln "Sir", står han inte så pass långt åt vänster att han tackade nej till den, utan är en rimlig människa och tog tacksamt emot den. Det finns annars britter som har tackat nej till ordnar och riddartitlar av politiska skäl, vilket bara får dem själva att framstå som fåniga. 

Länkar i handling behöver inte vara inkommen handling

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 2 juli 2024 (mål nr 2108-24) slagit fast att dokument som kan nås via en länk i en handling inte i sig är inkomna handlingar till en myndighet. Om de länkade dokumenten inte i sig finns hos myndigheten, behöver inte myndigheten lämna ut de dokumenten. 

Det är en bra dom, till synes självklar, men likafullt bra att det blir en vägledande dom från högsta instans. 

Utgivningsbevis, databaser och uppgifter om hälsa

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 20 juni 2024 (mål nr 4588-23) slagit fast att EU:s dataskyddsförordning är en sådan lag som avses i 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen. Detta är en bestämmelse som säger att det trots den grundlagsskyddade yttrandefriheten i lag får meddelas förbud mot offentliggörande av vissa typer av personuppgifter.

Ärendet gällde ett företag som hade publicerat domar med uppgifter om enskildas hälsa i en databas som allmänheten kunde söka i. Bolaget hänvisade till att det hade utgivningsbevis och att publiceringen var skyddad av yttrandefrihet. IMY meddelande ändå företaget en reprimand. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog bolagets överklaganden. HFD avgjorde genom domen den avgörande rättsfrågan, men meddelande inte prövningstillstånd i övrigt.

Det är en bra dom, som ger en bra balans mellan yttrandefriheten och enskildas personliga integritet.