tisdag 30 december 2014

Några reflektioner om decemberöverenskommelsen

Riksdagsmannen och juristen Andreas Norlén (m) ger här en rimlig syn på decemberöverenskommelsen. En del av kritiken har dragit konsekvenser in absurdum av vad överenskommelsen skulle kunna medföra.
 
Visst har det varit turbulent i riksdagen för att Stefan Löfven inte har agerat som en statsminister i en parlamentarisk demokrati brukar göra. Vid budgetvoteringen var Socialdemokraterna och Miljöpartiet förvarnade om hur Sverigedemokraterna skulle rösta. Då hade de kunnat rösta på Sverigedemokraternas budgetmotion i kontrapropositionsvoteringen. Det hade gjort Sverigedemokraternas budgetförslag till huvudalternativ mot regeringens budgetproposition. Regeringspartierna skulle därmed ha fått Alliansen att lägga ned sina röster i slutvoteringen och budgetpropositionen hade gått igenom.
 
När Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte gjorde detta och sedan förlorade slutvoteringen, säger parlamentarisk praxis att regeringen bör avgå. Budgeten brukar vara en så kallad kabinettsfråga. Det finns dock ingen regel som säger att regeringen måste avgå, kanske för att man aldrig har ansett att det behövs. Hur som helst, när Löfven inte avgick, var det inga regler som han därigenom bröt emot. Han bröt bara mot vad som brukar förväntas av en ledare i en parlamentarisk demokrati. Det är dock inte olagligt.
 
Ett alternativ till att avgå, är att utlysa nyval, det som heter extra val i regeringsformen. Stefan Löfven aviserade att han tänkte utlysa ett sådant. Med tanke på opinionssiffrorna, såg det ut som om ett nyval egentligen inte skulle leda till några nya styrkeförhållanden i riksdagen. Då skulle ett nyval innebära stora kostnader till ingen nytta. Jag är därför ganska nöjd med att det inte blir något extra val.
 
Det finns delar av processen fram till beslutet om att det inte blir extra val och regeringen sitter kvar, som jag inte är helt nöjd med. Det finns också delar av decemberöverenskommelsen som jag inte är alltigenom nöjd med. Å andra sidan är det så, när partier när en kompromiss - man kan inte bli nöjd med allt.
 
Nu återstår att skapa en konstruktiv oppositionspolitik och återkomma till valet 2018. Då kan Alliansen segra.

Inga kommentarer: