onsdag 7 november 2018

Sekretess mot egen styrelseledamot

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 november 2018 (mål nr 2691-28) avslagit ett överklagande om att få ut en allmän handling som innehöll timpriser för juridisk rådgivning. Det märkliga är att den som hade klagat ändå borde ha fått handlingen, inte som offentlighetsuttag utan som styrelseledamot för den myndighet som vägrade lämna ut handlingen.


Kommunstyrelsen i en kommun hade upphandlat tjänsten juridisk rådgivning. En ledamot av kommunstyrelsen begärde att få ut en bilaga till upphandlingsunderlaget, där uppgifter om timpriser för den juridiska rådgivningen stod med.


Enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Företaget som hade vunnit upphandlingen och lämnade juridisk rådgivning hade åberopat att det önskade att prisuppgifterna skulle vara belagda med sekretess. Kommunstyrelsen fann också att så borde vara fallet och vägrade utlämnande.


Kammarrätten upprätthåller kommunstyrelsens beslut. I princip anser jag att kammarrättens beslut är korrekt, uppgifterna bör vara belagda med sekretess. Det är ingen skillnad att det handlar om en ledamot i kommunstyrelsen som begär offentlighetsuttag. Sekretessen gäller inte gentemot ledamoten i kommunstyrelsen, hon är en del av myndigheten och har en given rätt att få del av alla uppgifter som myndigheten har. Sekretessen gäller även för henne, hon kan inte lämna uppgifterna vidare eller förfoga med dem i strid mot sekretessen. När hon då begär att få uppgifterna som offentlighetsuttag, är det korrekt att neka utlämnandet.


Samtidigt skrev kommunstyrelseledamoten i överklagandet till kammarrätten att hon som ledamot i kommunstyrelsen inte hade fått tillgång till uppgifterna. Det är fel att hon inte har fått tillgång till uppgifterna som ledamot i kommunstyrelsen. Rätt väg för att få dem, är dock inte att begära ut dem som offentlighetsuttag eller att överklaga nekandet att lämna ut dem som offentlighetsuttag.


Det som är mest märkligt är att en ledamot i kommunstyrelsen inte får tillgång till kommunstyrelsens egen handling. Hade hon fått det, hade det här målet aldrig kommit till kammarrätten. Jag frågar mig vad som har förmått någon eller några andra som arbetar för kommunstyrelsen i denna kommun att neka en ledamot i styrelsen tillgång till styrelsens handling. Ett sådant nekande saknas det rättsligt stöd för. Det är därför också rimligt att det saknas uttalade möjligheter att överklaga ett sådant nekande, det skall helt enkelt aldrig bli aktuellt.

Inga kommentarer: