lördag 5 mars 2011

Folkets röster, utan demokrati

I dag gick "Andra chansen" på TV, ett sorts återkval för låtar som nästan tog sig till nästa veckas final i svenska Melodifestivalen, i sin tur en kvaltävling till Eurovision Song Contest. Fel låtar gick vidare. Det var en klämkäck och töntig plåsterlåt (d.v.s. låt som sätter sig på skallen, oavsett om den är bra eller inte) och en dålig nedtempolåt. Mina favoriter klarade sig inte.

Vissa personer försöker hävda att det alltid är "rätt låt" som vinner, sedan Sveriges Television började fråga tittarna genom att låta dem rösta per telefon. Så är det naturligtvis inte. Den bästa låten behöver inte vinna, lika litet som det bästa partiet behöver vinna i ett allmänt val. Telefonrösterna är dessutom inte i närheten av att vara en demokratisk urvalsmetod. Det kostar pengar att rösta, och det är möjligt att rösta så många gånger man kan på en eller flera låtar. Den som engagerar sig mycket kan således få fler röster än andra, i synnerhet om den engagerade personen har pengar nog för att rösta många gånger. I ett demokratiskt system har varje person en enda röst, och detta oberoende av ekonomisk ställning. Det kan alltså vara en liten rik engagerad minoritet som är de enda som är nöjda med kvällens resultat.

Jag kräver inte full demokrati på alla livets områden, tvärt om tror jag mer på individuella val i många situationer. När det är något som - i alla fall enligt massmedia - engagerar så många svenskar, är det dock en smula förvånande att ett så pass odemokratiskt röstförfarande utges för att vara ett sätt att få folkets röster.

Inga kommentarer: