Om monarkin i dagens Nerikes Allehanda

Jag fick in en debattartikel i dagens Nerikes Allehanda. Sin vana trogen publicerar NA inte debattartiklarna på nätet. För dem som inte har NA återger jag därför min text här:

 

Generalsekreteraren i Republikanska föreningen Mona Abou-Jeib Broshammar visar tydligt i sin gästkrönika i NA den 22 juni hur ihåliga argumenten för republik i Sverige är.

Över halva krönikan ägnas åt de obekräftade ryktena om kung Carl XVI Gustafs festande på nattklubbar. Hon påstår att det är allvarliga anklagelser, fast ingen människa skulle drömma om att sådana lösa rykten skulle leda till fällande dom någon annanstans än i kvällspressen.

Den sista delen av krönikan handlar om att statschefens ämbete utses genom arv. Här radas flera argument upp som inte närmare motiveras. Å ena sidan skriver Mona Abou-Jeib Broshammar att ämbetet utses genom arv i stället för kompetens, å andra sidan skriver hon att vi - och menar väl medborgarna i Sverige - inte kan välja statschef. Det är dock allmänt känt att direkta folkval inte premierar kompetens och meriter så mycket som förtroende och utstrålning. En statschef som har ärvt sitt ämbete har fått en skräddarsydd utbildning för ämbetet och har därmed mycket mer kompetens för ämbetet än vad de flesta folkvalda statschefer skulle kunna vara.

Det saknas också argument mot arvsrätten i sig. Många republikaner slänger ofta ur sig argumentet att det är fel att statschefsämbetet går i arv, men de förklarar aldrig vad det är för fel med det. Även Mona Abou-Jeib Broshammar blir svaret skyldig.

Arvsrätt har funnits i alla utvecklade mänskliga samhällen. Även i Sovjetunionen accepterades arvsrätt till personlig egendom. De flesta av oss accepterar villigt arvsrätt till stora privata företag, som Toyota, Ford och H&M. Den arvsrätten är i praktiken mycket mer värd än arvsrätten till tronen. Staten är en juridisk person, precis som företag. Statens affärsidé är att ge sina medborgare och de boende på sitt territorium rättigheter, trygghet och säkerhet. Det finns i grunden ingen skillnad mellan en stat och ett storföretag, båda är juridiska personer med definierade syften och ändamål. Det är lika rimligt att statens högsta ämbete går i arv som att företagens direktörsposter gör det.

Sverige är och bör förbli en monarki. Den konstitutionella monarkin är ett bra statsskick väl i linje med vår tid.