Journalister och anklagelser

I dag hade jag en insändare i Nerikes Allehanda med anledning av alla angrepp i massmedia mot Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten. Insändaren var delvis redan överspelad när den publicerades, eftersom överåklagare Gunnar Stetler beslutat i går att det inte blir någon förundersökning mot Sofia Arkelsten. Grunden för min insändare är likafullt alltid aktuell, journalister skall inte komma med grundlösa anklagelser.

Här följer insändaren:

Fredagen den 29 oktober skrev Lars Ströman en ledarkrönika om riksdagsledamöters resor. Han berättade att Riksenheten mot korruption nu skall granska resan som Shell bjöd riksdagsledamoten och moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten på. Därnäst kritiserade han Fredrik Reinfeldt för att inte ha sagt att resan var fel.

Det finns inget skäl för Fredrik Reinfeldt att säga att Sofia Arkelstens resa var fel. Tvärt om, det hade varit fel att säga så innan Riksenheten mot korruption har granskat resan.

Sverige har ett oberoende rättsväsende. Ur rättsväsendets synvinkel förutsätts alla människor vara oskyldiga till dess de har blivit dömda för brott i domstol. Polis, åklagare och domstolar skall utreda misstänkta brott objektivt, oberoende av vad politiker, journalister eller andra människor säger. Politiker skall inte föregripa en sådan utredning genom att säga att en resa var fel, innan Riksenheten mot korruption har utrett resan. Det bör inte heller journalister säga.

Visst kan, och bör, journalister undersöka och rapportera om misstänkta brott som politiker begår. Mutbrott är emellertid ingen enkel sak att utreda. Det kan vara lätt att konstatera att en viss person har bjudits på en resa, men det är därmed inte givet att personen i fråga har begått något fel.

Enligt Svenska Dagbladet den 28 oktober 2010 åkte den centerpartistiske riksdagsledamoten Erik A Eriksson på en likadan resa som Sofia Arkelsten, men året före henne. Den resan har utretts av åklagare, men åklagaren lade ned utredningen. Det är rimligt att anta att en utredning av Sofia Arkelstens resa skulle leda fram till samma resultat.

Innan den rättsliga prövningen är klar saknas det skäl att säga att resan var fel. Om prövningen inte ens leder till åtal, vilket som sagt framstår som rimligt, finns det snarast skäl för en del journalister att rannsaka sin kritik och sitt sätt att bedriva politisk journalistik.