Arvsmonarki är principiellt rätt

I dagens Nerikes Allehanda hade jag en insändare med rubriken: ”Arvsmonarki är principiellt rätt”, och följande text. 

Svar till Niclas Malmberg, Republikanska föreningen, och Ludwig Norman, Unga republikaner, NA 16 december

Republikaner gör det ofta lätt för sig, när de tar till argumentet att Sverige inte skulle vara en fulländad demokrati så länge statschefen inte kan väljas i fria val. Ett demokratiskt, fritt och rättssäkert land behöver många institutioner och funktioner som är mycket viktigare än en folkvald statschef.

Vad ett land framför allt behöver, för att vara fritt för folket, är maktbalans mellan olika delar av staten. Det utformas ofta som en uppdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Lagarna stiftas av ett folkvalt parlament, i Sverige riksdagen. Landet styrs av regeringen, med stöd i riksdagen. Lagarna tolkas av domstolarna.

Om de folkvalda politikerna får för mycket oinskränkt makt, brukar man tala om majoritetens diktatur. En majoritet i parlamentet kan då bestämma allt, på bekostnad av minoriteter och individer. 

Statschefen är statens högsta företrädare. Om han har sin makt från ett annat håll än vad parlamentet har, är det en tydlig markering mot politikerna att de är begränsade, ingen politiker kan någonsin nå statens högsta ämbete. Det är bra för folket, för det begränsar politikerna. Arvsmonarki är därför principiellt rätt för en stat som är den bästa staten för folket, om än inte för varje politiker med personliga ambitioner.

Daniel Granqvist, Örebro

Några tankar om Jimmy Carter

Den före detta amerikanske presidenten James Earl ”Jimmy” Carter har avlidit den 29 december. Han var den förste presidenten jag minns, eftersom han var president i slutet av 1970-talet, när jag började intressera mig för politik. 

Jimmy Carter var den senaste presidenten med namnet James, som har varit det vanligaste förnamnet bland amerikanska presidenter. Han använde sig ändå av smeknamnet Jimmy, även i officiella sammanhang. Medan exempelvis president Bill Clinton i officiella sammanhang skrev sig William J. Clinton, skrev sig Carter just Jimmy Carter. Jag har alltid tyckt att det är litet märkligt, det framstår som oseriöst.

Amerikanska presidenter gör alltid politiska avtryck. Bland det tidigaste jag minns, är att Jimmy Carter uttalade sig emot de stora, bensinslukande bilar som var vanliga i Amerika. Det är bra att minska konsumtionen av bensin och andra fossila bränslen, och de miljöskadliga utsläppen av avgaserna från dem. Det gjorde han bra, redan innan frågan om klimatförändringarna var aktuell. 

Julskinka

 Nygrilljerad skinka är bland det godaste man kan äta. När man äter det, undrar man hur någon kan vara vegetarian, så gott är det.

Jultomten var grek

Det börjar närma sig jul, en stor kristen högtid med fornnordiskt namn från midvinterfesterna. Då börjar de här genomgångarna av utländska inslag i julfirandet alltid dyka upp. De är tankeväckande, men det står ofta att jultomten – S:t Nikolaus – var ett ”turkiskt helgon”. S:t Nikolaus var grek, men bodde i ett område som några århundraden senare erövrades av turkar. Bara för att området nu tillhör Turkiet, var inte han turk.

Filmstatistik

Myndigheten för kulturanalys har kommit ut med officiell statistik om film på bio 2023. Det är en del av den officiella statistiken, med samma status som all annan. Även om man kan tycka att den är mindre viktig än en del annan officiell statistik, är den likafullt intressant. 

Artskyddsbrott att fotografera och störa fjällrävar

Hovrätten för Nedre Norrland har i dom den 17 december 2024 (mål nr B 85-24) fastställt en dom om dagsböter för artskyddsbrott från tingsrätten.

Målet gällde en kvinna som hade gått väldigt nära en fjällrävsfamilj ute i det vilda, för att fotografera fjällrävarna. Hon hade därmed stört fjällrävarna, inklusive valpar.

Det kan tyckas hårt att döma en person till dagsböter bara för att komma för nära fjällrävar. Det finns ändå en allmänpreventiv effekt av en sådan här dom, det vill säga att om domen blir känd kan den få effekten att avhålla andra från att störa fjällrävar och andra vilda djur. På så sätt är det en bra dom. 

Parkeringsförbud i korsning med gågata

Högsta domstolen har i dom den 13 december 2024 (mål nr Ä 7583-23) slagit fast att förbudet mot att parkera längs en gata inom tio meter från en korsning med en annan gata, även gäller vid korsning med en gågata. Även på en gågata får fordon framföras under vissa omständigheter och den har därför en körbana som utgör utgångspunkt för avståndet på tio meter. Det är en bra, klargörande dom. 

Okontroversiell uppgiftsskyldighet

Det har kommit en ny lag (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn. Lagen träder i kraft den 1 januari 2025.

Enligt lagen ska den som är skyldig att lämna en arbetsgivardeklaration att lämna uppgifter om frånvaro från arbetet på grund av vård av barn. Syftet med uppgiftslämnandet är att effektivisera Försäkringskassans kontroll av föräldrapenningsförmåner. Arbetsgivaren ska alltså lämna uppgifter om de anställdas frånvaro från arbetet på grund av vård av barn. 

Det här är en lag om uppgiftsskyldighet avseende andra personer än den som ska göra anmälan, som det inte har blivit någon debatt om. Lagens innehåll är inte kontroversiellt. Folk tycker att det är vettigt att Försäkringskassan ska få goda förutsättningar att göra korrekta utbetalningar. Det borde vara lika okontroversitellt med andra lagar om skyldighet att anmäla förhållanden som ger myndigheterna möjlighet att handla korrekt. 

Tyskland kanske återstartar kärnkraftverk

En ny studie visar att Tyskland skulle kunna återstarta nio av sina senast nedlagda kärnkraftreaktorer. Det skulle ge mer och stabil el till elmarknaden och sänka priserna. Vid andra platser för tidigare kärnkraftverk skulle nya kunna byggas. Det skulle ta längre tid, men nya vore ändå mer moderna och effektiva med tanke på den tekniska utvecklingen. 

Även de svenska elpriserna skulle kunna sänkas, eftersom Sverige och Tyskland har sammankopplade elnät och handlar el med varandra. 

Vi får hoppas att Tyskland snart beslutar sig för att återstarta gamla och bygga nya kärnkraftverk. 

Grönt som dill

Den här fredagskvällen var jag i en livsmedelsbutik och gick förbi hyllan med kaviar. Jag såg en tub Kalles kaviar som var till hälften mörkblå, till hälften grön som dill. Med tanken att Kalles skulle ha återlanserat sin godaste kaviar, den med dill, gick jag fram för att titta närmare på tuben. Det visade sig vara Kalles veganska. 

Jag har inget emot dem som saluför, säljer, köper och äter vegansk mat. Det får folk göra, om de vill. Däremot var det tråkigt att se att Kalles har en tub för ett veganskt alternativ till kaviar, som ser ut som den senaste tuben med Kalles dillkaviar. Det borde finnas något annat sätt att färgsätta tuben på. 

En och två spalter

Förslag till ändrad lagtext i statliga utredningar och propositioner utformas alltid så att de paragrafer som föreslås ändras skrivs i två parallella spalter. Nuvarande lydelse av regeln skrivs i vänsterspalten, föreslagen lydelse i högerspalten. De stycken som föreslås vara oförändrade skrivs över båda spalter. Det blir då tydligt var förändringarna finns.

Det här sättet att skriva är så pass vanligt och tydligt, att det är förvånande när det inte används. I regeringens proposition Riksbankens finansiering (prop. 2024/25:50) avviker ett lagförslag från skrivsättet på s. 5, i förslag till lag om ändring i 2 kap. 6 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. Första stycket föreslås vara oförändrat, men är ändå uppdelat på båda spalter. Det tog mig en liten stund att konstatera att det inte fanns något förslag till ändring av detta stycke i paragrafen.

I andra lagförslag i samma proposition följs det vanliga skrivsättet. Stycken som föreslås vara oförändrade skrivs över båda spalter. Det tyder på att det bara är ett misstag att skriva 2 kap. 6 § första stycket lagen om Sveriges riksbank i båda spalter. Det är bra, men ändå litet förvånande att missen har gått igenom alla korrekturläsningar och kommit med i den slutliga versionen av propositionen. 

Osäkert i Syrien

Långtida inbördes strider i Syrien har lett till att president Bashar al-Assad har avgått i dag. Han har varit president sedan 2000, då han tog över detta ämbete från sin far, när fadern dog. Han har räknats som diktator. 

Vissa syrier firar Assads avgång. Det finns nog snarast skäl att vara försiktig med prognoserna. Ett land som så länge har varit en diktatur med inbördeskrig, kan knappast bli ett land i fred och frihet, bara för att diktatorn avgår. 

Arbetsmiljöansvar för leverantörer

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 3 december 2024 (mål nr 7245-23) slagit fast att företaget Wolt har arbetsmiljöansvar för de kurirer som levererar mat åt Wolt utifrån den mobilapp som Wolt tillhandahåller. Det gäller de kurirer som arbetar för Wolt som egenföretagare med f-skattsedel, inte de som är inhyrda till Wolt från andra företag. Kammarrätten finner att kurirerna är osjälvständiga i förhållande till Wolt, varför de ska betraktas som arbetstagare hos Wolt. Det är bra när en domstol kan se till de verkliga avtalsförhållandena och inte till de förhållanden som en part till avtalet önskar. 

Parkeringsplatser tillåtna på mark för gata

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 26 november 2024 (mål nr P 7061-23) upphävt ett beslut om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift.

Målet avsåg en parkeringsplats som fastighetsägaren anlagt på mark som enligt gällande detaljplan var avsatt för trafikändamål, med andra ord gata eller väg. Anordnandet av parkeringsplatser på sådan mark kräver inte bygglov. Eftersom åtgärden inte krävde bygglov, hade den kommunala nämnden inte haft fog för att besluta om rättelseföreläggande och byggsanktionsavgift. 

Det är en vettig dom som understryker gränserna för vad en kommunal nämnd får bråka med markägare om. 

Körde på hund och smet

Göta hovrätt har i dom den 22 november 2024 (mål nr B 3315-23) dömt en man för smitning från olycksplats. Han hade friats i tingsrätten.

Mannen hade märkt att han hade kört på något, men inte stannat förrän mer än två kilometer bort, när han hade stoppats av en polisbil. Han visste inte förrän senare att det han hade kört på var en hund. Ett vittne i bilen bakom hade inte sett någon tendens för mannen att stanna innan hans bil hade stoppats. Det var vinterväglag, snövallar längs vägen, mörker och dimma, vilket enligt mannen var en ursäkt till att inte stanna tidigare. Hovrätten menar att oavsett förekomsten av snövallar och övriga trafikförhållanden, hade det funnits möjlighet för mannen att stanna bilen, men han hade inte gjort det. Dessa förhållanden i kombination med att han inte stannat frivilligt, utan blev stoppad av polis under färd, gör att hovrätten drog slutsatsen att mannen avvek från från olycksplatsen med avsikt att undandra sig att medverka till de åtgärder som skäligen borde föranledas av olyckan. Han dömdes därför för smitning.

Under de omständigheter som beskrivs i domen är den bra. Jag har svårt att förstå att tingsrätten friade och att det finns en skiljaktig mening i hovrätten från en domare som ville fria mannen. Den fällande domen ger också viss upprättelse till den påkörda hunden. Det är viktigt att stanna vid en trafikolycka, inte minst om en hund är påkörd. 

Förnyad begäran om handlingar ska prövas

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 20 november 2024 (mål nr 2326-24) slagit fast att en person som begär att få ut allmänna handlingar från en myndighet ska få begäran prövad i sak, även om personen tidigare har begärt ut samma handlingar, fått avslag och överklagat detta. 

Normalt är det inte tillåtet för en myndighet att pröva en fråga, som har överklagats från myndigheten och väntar på avgörande i högre instans. Regeln kallas litispendens och finns i 39 § förvaltningslagen (2017:900). Litispendens kan bara förekomma om den nya begäran kan sägas avse samma sak som domstolen tidigare har beslutat om. HFD påtalar däremot i domen att varje gång någon begär att få del av en handling ska prövningen av om handlingen ska lämnas ut göras med beaktande av den då föreliggande situationen. Följden blir då, enligt HFD, att en förnyad begäran om att få ut allmänna handlingar inte aktualiserar frågan om denna begäran avser samma sak som en tidigare begäran. Bestämmelsen om litispendens blir då inte tillämplig. HFD fann alltså att den andra begäran inte skulle ha avvisats och återvisade ärendet för prövning i sak. 

Utgången av målet var litet förvånande för mig, men jag kan samtidigt hålla med om resonemanget. Det är bra att få den här frågan avgjord, det stärker rätten för folk att få frågor om utlämnande av handlingar prövade i sak. 

Bordläggning i kommunfullmäktige

Ett av ärendena vid kommunfullmäktiges i Örebro sammanträde i dag gällde en ny arbetsordning för fullmäktige. 

Det förekommer ofta att vi inte hinner behandla alla motioner och interpellationer vid ett sammanträde. På förslag från kommunfullmäktiges ordförande brukar vi bordlägga de ärendena. I förslaget till arbetsordning fanns det inga bestämmelser om sådant bordläggande.

En fullmäktigeledamot föreslog att det borde införas regler om bordläggning i arbetsordningen. Fullmäktige borde annars följa kommunallagens regler, som enligt henne skulle innebära att bordläggning bara får ske efter yrkande av minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter.

Reglerna om bordläggning efter yrkande av en tredjedel av fullmäktiges ledamöter finns i 5 kap. 50 § kommunallagen (2017:725). Det står i första meningen att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. 

Det viktiga ordet här är "ska". Regeln brukar kallas minoritetsåterremiss. Det handlar om att i de fall minst en tredjedel yrkar bordläggning, ska ett ärende bordläggas, oavsett vad övriga ledamöter tycker, även om övriga ledamöter är i majoritet. 

Varje ärende får bordläggas på yrkande av så litet som en ledamot, om fullmäktige beslutar det. Regeln i 5 kap. 50 § säger bara att om minst en tredjedel yrkar, ska bordläggning ske. 

Styrelseledamots förtida avgång

Vid dagens möte med kommunfullmäktige i Örebro behandlades ett ärende där fullmäktige skulle godkänna ett förslag att ett av kommunens helägda bolag tar över hela ägandet till ett bolag som det tidigare varit delägare i. Det var en stor affär, därför krävdes kommunfullmäktiges godkännande. Orsaken till affären var att övriga delägare till bolaget ville sälja. 

Ett av oppositionspartierna i fullmäktige invände mot att hela styrelsen i det köpta bolaget skulle entledigas, även de personer som var utsedda av Örebro kommun. Partiet ifrågasatte om det går att besluta att ett sådant uppdrag ska upphöra i förtid. En av ledamöterna tillhörde detta parti. 

Eftersom det här rör ett aktiebolag, är det reglerna i aktiebolagslagen (2005:551) som är tillämpliga. Det framgår av 8 kap. 14 § aktiebolagslagen att ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om styrelseledamoten eller den som har utsett honom eller henne anmäler att uppdraget ska upphöra. 

I det här fallet är det Örebro kommun som ägare, genom kommunfullmäktige och det kommunala bolaget som nu blir helägare av det köpta bolaget, som har utsett styrelseledamöterna som har representerat Örebro kommun. Då får också kommunfullmäktige besluta om att uppdraget som styrelseledamot upphör i förtid. Oppositionspartiets invändning saknade därför grund i det här fallet. 

Inga digitala id-kort på Systembolaget

Systembolaget har beslutat sig för att, från och med i dag, åtminstone tillfälligt, underkänna digitala id-handlingar från Bank-id som id-handling vid köp i butik. Orsaken är att det finns många välgjorda falska digitala id-handlingar. Det är Systembolagets förhoppning att framöver kunna godkänna dessa id-handlingar igen. 

Beslutet är bra. Det är viktigt att kunna lita på id-handlingar och om en typ av id-handling dras med generella problem, är det rimligt att generellt inte acceptera den förrän de generella problemen är åtgärdade. 

Ej upprättad handling

Kammarrätten i Sundsvall har i dom den 8 november 2024 (mål nr 2094-24) varit tydlig med att det inte finns rätt att ta del av en handling som ännu inte är upprättad och därför inte allmän. 

En person hade begärt ut beslutsunderlaget i ett ärende om markanvisningsavtal från kommunstyrelsen i en kommun. Kommunstyrelsen beslutade den 21 augusti 2024 att inte lämna ut handlingarna, eftersom de var till för ett ärende hos kommunstyrelsen den 27 augusti och därför ännu inte upprättade. Kammarrätten konstaterade att ärendet innan den 27 augusti inte hade slutbehandlats hos kommunstyrelsen. Beslutsunderlaget var därför inte att anse som upprättat. Det hade inte heller framkommit andra orsaker till att handlingarna skulle anses som upprättade. Överklagandet avslogs.

Det är en kortfattad men tydlig dom, som är bra i sin enkelhet. 

Anstiftan till skadegörelse

Svea hovrätt har i dom den 8 november 2024 (mål nr B 3958-23) fastställt en fällande dom från Gotlands tingsrätt om anstiftan till skadegörelse.

En fastighetsägare hade velat få träd fällda inte bara på sin egen fastighet, utan också få tre träd fällda på grannfastigheten. Han försökte nå grannfastighetens ägare flera gånger utan att lyckas, men lät fälla de tre träden på grannens fastighet ändå.

Den åtalade fastighetsägaren hänvisade till att de tre fällda träden inte var friska. Bevisningen för det var inte så pass stark att det fanns skäl att ursäkta handlandet för det. Svårigheten att nå grannfastighetens ägare var inte heller någon ursäkt. Genom att låta fälla de tre träden var han anstiftare till skadegörelse på grannens fastighet. 

Det är en bra dom, som understryker de rättigheter som ägaren till en fastighet har. 

Kristallnatten

Den här dagen 1938 har gått till historien som ”kristallnatten”. Det var då nazisterna som styrde Tyska Riket drog ut i progromer mot judar i landet. Allt krossat glas från judars hus gav dagen dess namn. Förhoppningsvis kommer något liknande aldrig mer att ske, men vi måste alla verka för en fredlig värld där sådant inte inträffar. 

Extra sammanträde

Extra sammanträde med kommunfullmäktige håller vi idag för att behandla många intressanta interpellationer som har bordlagts tidigare på grund av tidsbrist. Det är god demokratisk ordning.

Till eftermiddagens rast skulle vi, eftersom det är den dagen, ha Gustav Adolfs-bakelser. Det hade vi inte. Det kanske inte fanns att få enligt det upphandlade avtalet. 

Om Sverige vore amerikansk delstat i detta val

Ta det här på skoj.

För närvarande finns det 435 platser i Representanthuset i det amerikanska parlamentet, Kongressen. De fördelas mellan delstaterna baserat på folkmängden, senast enligt folkräkningen 2020, då den amerikanska befolkningen beräknades till 331 449 281 personer. 

Sverige hade vid samma tid en registrerad befolkning av 10 379 295 personer.

Om Sverige hade varit amerikansk delstat, skulle befolkningen 2020 ha varit 331 449 281 + 10 379 295 = 341 828 576 personer. Då skulle förmodligen varje distrikt i Kongressen representerat cirka 786 000 personer. Sverige skulle då kanske ha haft 13 representanter i Representanthuset. 

Antalet elektorer i det amerikanska presidentvalet motsvarar delstatens antal ledamöter i Kongressen, där varje delstat har två senatorer. Sverige skulle då ha haft 15 elektorer. 

Baserat på de flesta bedömningar, skulle Sveriges befolkning till största del rösta demokratiskt i presidentvalet. Det skulle bli 15 elektorer. Sedan 1964 har det funnits 538 elektorer, varför det krävs minst 270 för att vinna presidentvalet. I ett jämnt val, hade Sveriges röster kunnat avgöra en del. 

Nedläggning

De styrande politikerna i Stockholm vill lägga ned Bromma flygplats. De har därför sagt upp avtalet som gäller flygplatsen. 

Det är märkligt att, i nuvarande säkerhetsläge, vilja lägga ned den enda flygplatsen i närheten av rikets styre. 

Ordnar och adelskap

Det borde tillhöra allmänbildningen att veta att det är skillnad på att tilldelas en kunglig orden och att bli adlad. Trots det finns det personer som uppenbarligen inte känner till skillnaden, utan skriver att "Sverige adlar tio personer", för att dessa personer tilldelas Nordstjärneorden. Den som inte känner till en sådan grundläggande sak, borde nog inte skriva om tilldelningen av ordnar. 

Oppositionen och återremisser

Vid kommunfullmäktige i dag behandlades ett ärende om tilläggsbudget. Bland beslutspunkterna fanns flera olika beslut om att justera olika kommunala taxor.

Några av beslutspunkterna gällde nya taxor för parkering på kommunala gator. Flera av partierna i oppositionen var missnöjda med förslagen i denna delen. Några av dem ville återremittera beslutspunkterna om nya taxor för parkering, även om de var nöjda med andra beslutspunkter.

Det regleras i 5 kap. 50 § första stycket kommunallagen (2017:725) att ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Det här kallas för minoritetsåterremiss, eftersom en minoritet i fullmäktige kan få igenom det.

Efter konsultation med kommunens chefsjurist, kom kommunfullmäktiges ordförande fram till att ordet ”ärende” i bestämmelsen innebär att det bara går att besluta om återremiss av hela ärendet, baserat på denna bestämmelse. Eftersom de flesta i oppositionen ändå ville rösta för övriga delar av ärendet, yrkade de inte återremiss. Hela ärendet avgjordes därför i dag.

Det finns möjlighet för oppositionen att påverka den formella utformningen av ärenden till fullmäktige, när ärendena bereds i kommunstyrelsen. Då skulle de kunna yrka att ett ärende som detta skulle delas upp på flera, så att varje ärende kunde behandlas för sig. Om den nya parkeringstaxan hade varit ett eget ärende, kanske det hade blivit minoritetsåterremiss. Nu vet både majoriteten och oppositionen om det här. Vi får se om det påverkar beredningen av ärenden framöver. 

Inget sabotage att störa trafik?

Svea hovrätt har i dom den 18 oktober 2024 (mål nr B 3213-23) friat tre personer som stod åtalade för sabotage för att ha hindrat trafiken på en motorväg i Stockholm i en halvtimme under rusningstid.

De tre åtalade hänvisade för sitt försvar dels till nöd, dels till demonstrationsfriheten. De hindrade trafiken för att demonstrera till förmån för åtgärder för klimatet. Tingsrätten ansåg varken att nöd eller demonstrationsfrihet var tillräckliga invändningar mot åtalet och dömde för sabotage. Trafikverket hade visat en beräkning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av händelsen, som påverkade trafiken i upp till åttio minuter. Hovrätten ansåg däremot att det inte var visat att störningen i trafiken orsakade så pass stora ekonomiska skador att det rörde sig om sabotage. Det innebar att hovrätten friade de åtalade, utan att behöva gå in på frågorna om nöd eller demonstrationsfrihet. 

I det här fallet håller jag med tingsrätten i dess bedömning. Personer som uppsåtligen hindrar rusningstrafiken i Stockholm bör dömas för sabotage. Jag kan inte se att de ganska svepande invändningar mot utredningen om samhällsekonomiska konsekvenser som hovrätten gör är tillräckliga. 

Jag har den största respekten för demonstrationsfriheten, men den ska utövas utan att andra människor kommer till skada. 

Förhoppningsvis överklagas målet till Högsta domstolen, får prövningstillstånd och leder till en fällande dom. 

Sveriges löner för domare får kritik

Europeiska domarförbundet uppmanar Sveriges regering att snarast göra om principen för lönesättning av svenska domare. Principen nu är individuell lönesättning, vilket anses utgöra en risk för domarnas självständighet. 

Den här kritiken håller jag med om. individuell lönesättning är bra i många fall, men fungerar inte för yrkesgrupper där den anställdes självständighet i utövningen av yrket är av största vikt. Ingen ska kunna misstänka att en domare dömer på ett visst sätt, för att få högre lön. 

På fritiden är jag bland annat hunduppfödare. Domarna vid hundutställningar får alla ett och samma arvode för en dags dömande. Det gör dem självständiga i sin bedömning. Så borde det vara för alla domarkårer. 

Fortsatt adekvat skyddsnivå

EU-kommissionen har gjort en första översyn av sitt beslut om adekvat skyddsnivå för USA.  enligt Data Privacy Framework. Resultatet är positivt och det framstår inte som om det finns någon allvarlig risk för att beslutet skulle upphävas. Det är bra. 

Respekt i trafiken

I gårdagens Nerikes Allehanda hade jag fått in en insändare. Här följer texten till den.

Svar till ”Gubben på scootern”, NA den 6/10 2024.

Signaturen Gubben på scootern skrev en insändare där han uppmanade folk att sluta se ned på dem som har valt scooter, även kallad elsparkcykel. Han hänvisade bland annat till att elsparkcyklar är miljövänliga och tar liten plats i trafiken.

Uppmaningen är missriktad. Det finns ingen som ser ned på trafikanter, bara för att de åker elsparkcykel. Många ser däremot ned på den stora andelen elsparkcyklister som ofta bryter mot trafikreglerna.

I sin artikel antydde Gubben på scootern att han bryter mot trafikreglerna. Han skrev om bilförare: ”De kör aggressivt vid övergångsställen, som om vi på elscooter inte har någon rätt att existera i trafiken.”

Vid övergångsställen har fordonsförare väjningsplikt mot fotgängare som korsar gatan. Väjningsplikten gäller för bilister likaväl som för cyklister, inklusive elsparkcyklister. Fotgängare har ensamrätt på trottoarerna, om det inte enligt vägmärken finns cykelbanor. Tyvärr är det alltför vanligt att se elsparkcyklister köra på trottoarer och korsa gator vid övergångsställen som om andra trafikanter skulle ha väjningsplikt mot dem.

Gubben på scootern skrev också: ”Dessutom är det alltid den som kör ett större fordon som bär ett större ansvar vid en kollision.” Det är fel. Det är alltid den som kör ett fordon i strid mot trafikreglerna som bär ett större ansvar vid en kollision.

Följ trafikreglerna, så ska du se att andra trafikanter respekterar dig på elsparkcykel.

Daniel Granqvist, Örebro

Uppgifter i handling ska lämnas ut trots tystnadsplikt

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 7 oktober 2024 (mål nr 2348-24) slagit fast att en uppgift som omfattas av tystnadsplikt enligt yttrandefrihetsgrundlagen ska lämnas ut av en myndighet som har den, eftersom det saknas sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som säger att uppgiften inte får lämnas ut. Bestämmelsen om tystnadsplikt gällde identitet och kontaktuppgifter för den som lämnat uppgifter till en webbtidning som myndigheten ger ut. 

I de båda grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns det bestämmelser som säger att om uppgifter inte ska få lämnas ut, trots bestämmelser om offentlighet i dessa grundlagar, ska det fastställas i särskild lag eller annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lagen är offentlighets- och sekretesslagen. Några sekretessbestämmelser som var tillämpliga i det aktuella fallet fanns inte. Det innebar att domstolen kom fram till att uppgifterna skulle lämnas ut.

Det kan framstå som fel att uppgifter om den som lämnar uppgifter till en tidning, som har grundlagsskydd, ändå kan lämnas ut. Så blir fallet när sekretessbestämmelse saknas. Måhända är det en miss av lagstiftaren, men i så fall är det riksdagen som lagstiftare som får rätta till den missen, det ska inte en domstol göra. Domen var därför bra. 

Mötande trafik

Ska fotgängare få ha pannlampor med vitt ljus i trafiken?

I kväll var jag nära att krocka med en fotgängare med pannlampa, när jag cyklade.

Det var skymning och jag cyklade på en väg utan gatubelysning och omgiven av skog. (Reträttvägen, för er som känner till vägarna i Örebro.) Jag cyklade med cykellysen på, längs vägen, och hade precis blivit omkörd av en bil, när jag såg vitt ljus närma sig från andra hållet på vägen. Det framstod först som två andra cyklister. Ju närmre jag kom, desto mer framstod det som om ljusen kom från trafikanter på min sida av vägen. Jag höll långt ut till höger, det första mötande ljuset höll också långt ut till min höger, sin vänster. När vi nästan var intill varandra, bromsade jag in och stannade. Först då, på cirka tio meters avstånd, upptäckte jag att det närmsta ljuset var en pannlampa på en springande fotgängare. Hon fortsatte springa längs vägkanten, så att hon skulle passera på min högra sida.

”Med lyse bör du framföra ett fordon och hålla till höger!” utropade jag.

”Jaha”, sade hon, med en blandning av nonchalans och förvåning. Hon bara sprang på. 

Det andra mötande ljuset var också en springande fotgängare, som bara sprang på, men passerade mig på min vänstra sida. 

Ljus i trafiken är till för att göra trafiken mer säker. I det här fallet gjorde vitt ljus i pannlampor på fotgängare trafiken mindre säker. Vad ska man göra åt det? Ska trafikreglerna kompletteras med regler för lysen på fotgängare? Fotgängare bör ju hålla sig till vänster på vägar, men med vitt ljus framstår de som fordonsförare, och fordonsförare ska hålla sig till höger. 

Ett år senare

För ett år sedan i dag, angrep den palestinska terrorgruppen Hamas landet Israel. En mängd civila israeler rövades bort, många av dem är fortfarande försvunna. Israel inledde ett försvarskrig, helt enligt internationell rätt. Tyvärr har kriget trappats upp, genom att terrorgrupper som Hizbollah också har angripit Israel, så att Israel behöver försvara sig mot fler angripare.

Förhoppningsvis kan kriget snart ta slut. En varaktig vapenvila kräver sannolikt fler israeliska segrar. Det är tillåtet som försvarare att ockupera territorier som angriparen kontrollerar. Så gjorde de Allierade mot Tyska Riket 1945. Då tog andra världskriget i Europa slut. 

Elektronisk bild var inte urkund

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dom den 23 september 2024 (mål nr B 2407-24) dömt en man för olovlig körning, men friat för åtalet om brukande av falsk urkund.

Mannen hade visat en bild i sin mobiltelefon på ett utländskt körkort, för att styrka sin behörighet att köra bil. Han hade sedan tidigare fått ett förfalskat körkort beslagtaget. Hovrätten konstaterade att traditionella handlingar och bevismärken måste ha ha originalkaraktär för att utgöra urkunder. En elektronisk bild av en handling som i övrigt är ostyrkt är inte en urkund, eftersom det inte framgår varifrån den fotograferade handlingen har sitt ursprung. Fotografiet på ett körkort var därför ingen urkund. Åtalet för brukande av falsk urkund ogillades därför. 

Det är en vettig dom i den delen den rör brukande av falsk urkund. Tingsrätten dömde till 40 dagsböter. Hovrätten satte ned bötesstraffet till 30 dagsböter. Även om hovrätten friade för brukande av falsk urkund, anser jag ändå att den samlade brottsligheten, som i allt hade med olovlig körning att göra, hade kunnat motivera att antalet dagsböter hade varit desamma. Det saknas resonemang i hovrättens dom om varför straffmätningen blev annorlunda. 

EU-rätten kan stå över en nationell konstitutionsdomstol

EU-domstolen har i en dom den 26 september 2024 (mål nr C-792/22) slagit fast att en nationell domstol i en medlemsstat inte är skyldig att följa medlemsstatens konstitutionsdomstols praxis, om det innebär inskränkning i enskildas rätt enligt EU-rätten till domstolsprövning. Om den nationella domstolen då följer EU-rätten framför konstitutionsdomstolens praxis, ska den nationella domstolen inte få sanktioner för det. 

Det här är en intressant dom om gränsen mellan EU-rätten och nationell rätt i medlemsstaterna. Samtidigt är det viktigt att inte dra för stora växlar på domen. EU-domstolen har nått fram till sitt domslut utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det blir rättspraxis, men en praxis som inte bör tolkas hur brett och allmänt som helst. 

Kameror överallt?

Vid dagens möte med kommunfullmäktige behandlades en motion från Sverigedemokraterna. Motionen gick ut på att det skulle finnas övervakningskameror vid alla kommunala verksamheter. Det skulle vara till skydd mot brott och hjälp för polisen.

Från kommunstyrelsen kom förslag om att avslå motionen. Det var bra. Det finns inga rimliga skäl för att ha kameraövervakning vid varenda kommunal verksamhet. Kameraövervakning kräver tillstånd och det saknas skäl för att få tillstånd på väldigt många ställen där kommunen har verksamhet. Kommuninvånarnas personliga integritet är viktig och talar ofta emot kameraövervakning. 

Sverigedemokraterna och Örebropartiet yrkade bifall till motionen. Det var delvis för att de tyckte att det är för få övervakningskameror som det är. Ett annat argument var att där motionen var formulerad så att det avsåg all verksamhet, tyckte inte alla som talade för motionen att den skulle läsas så bokstavligt. De kom ändå inte med något justerat yrkande. Debatten visade också att de hade svårt att förstå lagens ord om att övervakningskameror bara ska sättas upp där det är en proportionell åtgärd utifrån konkret risk för brott. 

Övriga partier yrkade avslag. Motionen avslogs. Det var bra. 

Född i Sverige, utvisas för mord

Svensk medborgarlagstiftning har som huvudprincip att den som föds av personer som är svenska medborgare ärver föräldrarnas svenska medborgarskap. Det har ingen betydelse huruvida personen föds i Sverige eller utomlands. Medborgarskap följer aldrig av att en person råkar vara född i landet, så som det är i vissa andra länder.

Svea hovrätt har i dom den 23 september 2024 (mål nr B 7253-24) fastställt en dom från tingsrätten om mord. Fängelsestraffets längd var tidsbegränsat på grund av den dömdes låga ålder och justerades. Domen innebar också utvisning på livstid, vilket upprätthölls av hovrätten. Den som dömdes för mordet var född och uppvuxen i Sverige, men inte medborgare i Sverige.

Det gick det bra att utvisa den dömde, därför att han inte var medborgare i Sverige. Det är bra att Sverige inte har en medborgarskapslag som ger medborgarskap till personer, bara för att de råkar vara födda i landet. En sådan princip för medborgarskap är inte logisk. Det finns ingen närmare anknytning till Sverige bara för att en person är född i landet. En sådan princip skulle också ha varit till nackdel för Sverige i det här fallet. 

Kunde inte nås, mister hyresrätt

Svea hovrätt har i dom den 16 september 2024 (mål nr H 2627-24) bifallit en talan från en bostadshyresvärd om att ett hyresavtal ska sägas upp.

Hyresgästen hade en vanvårdad och belamrad lägenhet. Hyresvärden hade flera gånger under mer än ett års tid försökt nå hyresgästen, men utan att lyckas.

Det är vettigt under sådana omständigheter att hyresavtalet får lov att sägas upp. 

Vållande till kroppsskada

Svea hovrätt har i dom den 11 september 2024 (mål nr B 5135-24) dömt en man till dagsböter  för vållande till kroppsskada. Mannen hade åkt taxi och öppnade dörren mot en cykelbana, varvid en cyklist körde in i dörren, föll till marken och skadade sig.

Mannen hade invänt att han hade begränsade möjligheter att vrida på huvudet för att se om det kom någon cyklist. Enligt domstolen kunde han ändå ha försäkrat sig om att det hade varit säkert att lämna bilen, han hade kunnat vänta och låta taxichauffören öppna dörren. Domstolen ansåg därför att han hade förfarit oaktsamt. 

Det är en rimlig dom under omständigheterna. Även om mannen inte hade velat vänta på att få dörren öppnad åt sig, borde han ha kunnat öppna långsamt och försiktigt, så att passerande cyklister inte hade blivit överraskade. Det är viktigt att vara aktsam överallt där det finns plats för trafik. 

Försenad ny EU-kommission

Det var EU-parlamentsval i juni. Efter detta utsågs Ursula von der Leyen till ordförande för EU-kommissionen för en ny femårsperiod. Hela den nya kommissionen skulle ha varit klar i dag, men detta fördröjs med en vecka. Det anges inga skäl, det bara noteras på den sociala plattformen X. 

EU-kommissionen borde bli klar mycket tidigare än tre månader efter valet. Det är också märkligt att en försening på ytterligare en vecka bara rapporteras på X. Nog för att EU ibland beslås med att vara byråkratiskt och att saker tar för lång tid, men varför måste det ta sådan här tid för en ny EU-kommission att tillträda efter valet? Det borde inblandade EU-institutioner göra bättre. 

Nya statsråd

I dag öppnade riksdagen för säsongen och statsministern presenterade några nya statsråd i regeringen. Maria Malmer Stenergard tar över som utrikesminister efter Tobias Billström. Det var ett rätt väntat och bra val. 

Motståndare förespråkar Reinfeldt

En ledarskribent på den socialdemokratiska ledarsidan i Aftonbladet förespråkar Fredrik Reinfeldt som ny utrikesminister efter Tobias Billström. 

Oddsen för att Fredrik Reinfeldt skulle få posten var redan höga. De måste stiga, när den politiska motståndarsidans ledarskribent förespråkar honom. 

Det är svårt att se vad en ledarskribent på Aftonbladet egentligen skulle vilja med en sådan här artikel. Kanske tycker hon verkligen att Reinfeldt skulle bli en bra utrikesminister, tror ändå att det är osannolikt, och vill kunna såga den som faktiskt blir utrikesminister med sina redan framförda argument. Ett annat alternativ är att hon verkligen inte vill ha Reinfeldt och utnyttjar sin position på den politiska motståndarsidan för att misskreditera honom som kandidat genom att förespråka honom. Hur som helst, lär inte Reinfeldt bli utrikesminister, och sannolikheten bör ha minskat med denna artikel. 

Jul i oktober?

Venezuelas diktator Nicolás Maduro har beslutat att flytta julen till oktober. Skälet är för att hylla folket och visa sin tacksamhet mot det.

Det finns historiker som anser att Jesus föddes på hösten, men det är oklart och alla är inte överens. Kyrkan lade firandet av Jesu födelsedag strax efter vintersolståndet, för att det redan fanns ett stort firande av den romerske guden Saturnus vid den tiden på året. 

Det vore bättre att ha samma dagar för julfirande för alla kristna i världen. En diktator som Maduro gör ändå ofta som han vill, även om det gör honom till åtlöje. 

Minskat valdeltagande i EU-parlamentsvalet

Vid årets val till EU-parlamentet minskade det svenska valdeltagandet med två procentenheter. Det var 53 % av de röstberättigade som röstade, mot 55 % för fem år sedan.

Ett lågt valdeltagande är ett tecken på dålig demokrati. Många kan avstå från att rösta, för att de känner att deras röst saknar betydelse. EU är stort och en enda röst i det svenska EU-parlamentsvalet har liten betydelse i det stora hela, även om den inte är värdelös. Mot den bakgrunden tycker jag ändå att 53 % är ett bra resultat. 

Förhoppningsvis kan valdeltagandet öka litet igen vid nästa EU-parlamentsval, om fem år. 

Papperspåsar i regn

En del affärer har övergett plastpåsar. De saluför numera bara papperspåsar. Det blir problem vid regn.

Jag tyckte om Systembolagets plastpåsar. De var starka, höll länge och hade lagom storlek för att ha på cykelstyret utan att de slog i cykelhjulet. Nu saluför de bara papperspåsar. Det är starka papperspåsar i god storlek, men de håller inte för regn. Jag hade en sådan på cykelstyret i dag, när jag cyklade hem från jobbet. Det regnade och efter ett tag fick regnvattnet ena handtaget på påsen att gå av. Plastpåsar skulle ha klarat av regnet. 

Plast kan tillverkas av miljövänliga material. Det vore bättre än papperspåsar i flera fall. 

Gift kvinna var ogift i pensionshänseende

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 28 augusti 2024 (mål nr 3849-24) avslagit ett överklagande av Pensionsmyndigheten. Avslaget innebär att en gift kvinna som har pension och som bor i Sverige, när det gäller beräkning av pensionen, ska räknas som ogift, för att hennes make bor utomlands och de inte bedöms ha hushållsgemenskap. Det är ett intressant exempel på när domstolar snarare ser till reella förhållanden än ett avtal - vilket äktenskapet i juridisk mening är - som den enskilda har ingått. 

Fel vinkel

Vid dagens möte med kommunfullmäktige ställde en vänsterpartist en fråga till kommunstyrelsens ordförande. Hon hänvisade till att kommunen bojkottar ryska varor på grund av Rysslands angreppskrig mot Ukraina, och undrade varför kommunen inte bojkottar israeliska varor efter Palestinas (terrorgruppen Hamas, som styr den del av Palestina som är Gaza) angreppskrig mot Israel. 

Svaret har med internationella avtal och beslut att göra. Det finns beslut i EU om en generell bojkott mot Ryssland, medan det finns handelsavtal med Israel.

Frågan hade förstås fel vinkel. Vid en jämförelse med kriget mellan Ryssland och Ukraina, borde frågan ha gällt bojkott av palestinska varor. Ryssland angrep Ukraina i strid mot internationell rätt och Ukraina får försvara sig. Palestina angrep Israel i strid mot internationell rätt och Israel har rätt att försvara sig. 

Sekretess för den som har hand om omhändertagna djur

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 13 augusti 2024 (mål nr 4464-24) avslagit ett överklagande av ett beslut från en länsstyrelse om att få del av handlingar som visar vilket djurhem som har accepterat att ta emot omhändertagna djur. 

Länsstyrelsen och kammarrätten hänvisar till 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) om enskilds affärs- och driftförhållande för den som har trätt i affärsförbindelse med en myndighet. Kammarrätten skriver att med hänsyn till att verksamheter av aktuellt slag i den del de anlitas av länsstyrelsen är särskild utsatta för hot och skadegörelse, och då uppgiften inte är nödvändig för att klaganden ska kunna tillvarata sin rätt, har klaganden inte ens med stöd av sin rätt till partsinsyn rätt att ta del av den aktuella handlingen.

Det här är en dom som stödjer det skydd för de omhändertagna djuren som omhändertagandet handlar om. Det är bra. 

Kronprinsessan utbildar sig till officer

HKH kronprinsessan Victoria har börjat utbilda sig till officer i Försvarsmakten. 

Det är bra, men sent i hennes liv. HKH borde ha gjort militärtjänst med påföljande officersutbildning i vanlig ålder för detta. Det gjorde hennes bror. Hon borde ha fått officers grad så snart som möjligt, för att på bästa möjliga grunder kunna bli general och amiral närhelst hon skulle behöva bli statschef. Hur som helst, är det bättre sent än aldrig. 

Filioque eller ej?

En bit in i Kyrkans tidning nr 33 2024, torsdagen den 15 augusti, s. 9, möts läsaren av en stor nyhet. Trots nyhetens storlek nämns den inte på tidningens förstasida. 

De ortodoxa kyrkorna har förmått Lutherska världsförbundet att rekommendera att lutherska kyrkor ska avstå från ”Filioque” i den niceanska trosbekännelsen. 

Frågan om Helige Andens natur i niceanska trosbekännelsen har varit ett av huvudskälen till schismen mellan östkyrkorna (de ortodoxa) och västkyrkorna (de katolska och senare även protestantiska). Det var den schism som slutligen ledde till brytningen mellan öst och väst hos kyrkorna 1054. 

Enligt ortodoxa kyrkor utgår Helige Anden ”från Fadern”, enligt katolska och protestantiska kyrkor utgår Helige Anden ”från Fadern och Sonen”. Orden ”och Sonen” uttrycks som ”Filioque” på latin. Det handlar alltså om Guds treenighets natur och vad Guds tre personer har för förhållande till varandra. 

Om lutherska kyrkor nu ska rekommenderas att ha en östkyrklig syn på Filioque, i stället för en västkyrklig, är det en stor nyhet. Det borde dominera åtminstone hela Kyrkans tidning. Det borde också bli en stor nyhet i alla svenska media, trots den sekulära tid vi lever i. 

Jag vill inte att det ska gå obemärkt förbi, om min kyrka blir östkyrklig. 

Vad säger Svenska kyrkan om det här? Ekumenik i all ära, ekumenik är bra, men vad är Lutherska världsförbundets teologiska grunder för överenskommelsen med de ortodoxa kyrkorna? 

God service

Hade problem med ena vindrutetorkaren på min BMW. Fick gratis hjälp av M-bilar, där en medarbetare skruvade åt en mutter på rätt sätt. Det är god service.

Inga finska medaljer

För första gången någonsin tog Finland inte en enda medalj i OS. I jämförelse hade Sverige ett ganska bra OS med fyra guld och även några silver och brons. 

Det är tråkigt för vårt östra grannland att helt bli utan medaljer. De nordiska länderna har annars ofta lyckats bra och fått många medaljer per capita i OS. 

Strömavbrott

Vi som är aktiva i Örebro läns kennelklubb anordnade en Nordic hundutställning i Askersund sistlidna helg. För första gången använde vi det nya digitala systemet för att administrera utställningen och registrera resultat. Med ett särskilt Wi-Fi-nätverk fungerade det utmärkt, fram till ettiden på söndagen. Det visade sig vara strömavbrott i hela Askersund. På sätt och vis var det nog bra att det var ett stort strömavbrott, för då åtgärdades det snabbt. Bedömningen i utställningsringarna fortsatte under 

Guld i stavhopp

I går fick Sverige ett tredje guld i de pågående Olympiska Spelen. Stavhopparen Armand Duplantis vann detta i överlägsen stil. Därefter gjorde han ett till hopp och tog olympiskt rekord i grenen. Det var inte slut med det. Han höjde ribban till världsrekordhöjd. På tredje försöket slog han sitt eget världsrekord just på OS.

Det är stort. På samma sätt som hela världen på 1990-talet kände till den överlägsne stavhopparen Sergej Bubka från Ukraina, lär hela världen nu känna till den minst lika överlägsne stavhopparen Armand Duplantis, Sverige. Då spelar det ingen roll att grenen som sådan inte är så stor. Överlägsna idrottare blir världskända ändå, på goda grunder. 

Skyddad beteckning

Tre livsmedel från Sverige har förts till EU:s lista över livsmedel med skyddad beteckning.

Det är bland annat Hjälmargös, som kommer från sjön Hjälmaren vid Örebro, där jag bor. De andra två är Vindelnrökt skinka och Lappländsk fjällröding.

Sådana här beteckningar hjälper producenterna av de äkta varorna och kan också öka intresset för dessa varor. Det är även positivt för konsumenterna, som får bättre information om vilka varor som är äkta. Sammanfattningsvis är det bra beslut, anser jag. 

Olika status för olika OS-grenar

Det mest märkliga med Olympiska Spelen – vilket minskar dess relevans i mina ögon – är hur olika status olika grenar har, när det gäller medaljer. En duktig simmare kan få många individuella guld, medan ett helt fotbollslag bara kan få ett guld tillsammans. Det har varit så från början, men det gör det inte bättre. Redan min far reagerade mot det, när han var liten vid OS 1948 och Sverige fick ett guld för hela elvan i fotboll.

Ohörsamhet ger böter trots påstått klimatnödläge

Svea hovrätt har i dom den 24 juli 2024 (mål nr B 16424-23) dömt en man till böter för ohörsamhet mot ordningsmakten. 

Mannen hade deltagit i en demonstration i centrala Stockholm, mot klimatförändringarna. Han hade blivit ombedd av polis att avlägsna sig från platsen, men hade inte gjort det. Mannen är född 1982, så han agerade inte i ungdomligt oförstånd. 

Tingsrätten avslog mannens hänvisning till att han borde gå fri på grund av nöd. Nöd är en allmän straffrihetsgrund och mannen hänvisade till nöd på grund av klimatförändringarna. Tingsrätten ansåg ändå att denna invändning medförde skäl till påföljdseftergift. Hovrätten ansåg, till skillnad från tingsrätten, att det saknades förutsättningar att meddela påföljdseftergift. Mannen dömdes därför till böter. Han dömdes också att betala avgift till brottsofferfonden. 

Det är en bra dom. Oavsett hur allvarliga man anser att klimatförändringarna är, ska man följa order av ordningsmakten. 

Säkrare identitetshandlingar för EU-medborgare

EU-domstolen har slagit fast i dom den 21 mars 2024 (mål nr C61/22, Landeshauptstadt Wiesbaden) att skyldigheten att ha uppgift om två fingeravtryck på en identitetshandling stämmer överens med EU:s regler om personlig integritet. Reglerna stämde med dataskyddsförordningen. Domstolen kom fram till att reglerna hade utfärdats med stöd av fel lagstiftningsmandat, men upphävde inte reglerna omedelbart, utan till utgången av 2026, så att nya regler ska kunna införas innan dess. Nu har EU-kommissionen kommit med ett förslag till ny EU-förordning med likadant sakinnehåll, med anledning av domstolens dom. Det är ett bra sätt att agera på en dom. 

Avskräckning

När Sverige nu är med i Nato, har vi många länder på vår sida. Storbritannien presenterar en del av sin avskräckande försvarspolitik så här. Det är intressant. 

Kritik mot föreslagen cyberbrottskonvention

Förenta Nationerna har förhandlat sedan 2019 om en konvention mot cyberbrottslighet. Det har funnits kritik mot den föreslagna konventionen under lång tid. Nu kommer upprop till EU om att motsätta sig flera delar av konventionen (det finns fler länkar i den artikel som jag här har länkat till), alternativt att rösta nej till den över huvud taget. Förhoppningsvis leder denna kritik till rejäla förbättringar. 

Väntat avhopp

Den amerikanske presidenten Joseph Biden väljer att avsluta sin kandidatur till en andra period som president. Han avser att sitta kvar resten av denna period. Med tanke på hur dåligt han har lyckats på sistone, var detta ganska väntat. 

Femtiofem år sedan

För femtiofem år sedan i dag sattes en flagga från ett land på Jorden för första gången på en annan himlakropp. Det var då månlandaren från Apollo 11 landade på Månen. Det är värt att fira.

Om personuppgifter som överförs till USA

Europeiska Dataskyddsstyrelsen (EDPB) har gett ut en FAQ för privatpersoner om individers rättigheter när personuppgifter överförs till USA. Det sker ofta enligt det så kallade EU-US Data Privacy Framework. Det är en kortfattad FAQ på engelska, lätt att läsa igenom. Jag rekommenderar den för alla som vore intresserade. 

Gibraltar och EU

När Förenta Kungariket Storbritannien och Nordirland lämnade EU, följde territoriet Gibraltar med. Förenta Kungariket har frihandelsavtal med mera med EU. Det finns också ett beslut av EU-kommissionen om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter från EU till Förenta Kungariket. Sådant finns inte för Gibraltar, eftersom Spanien ville ha en särskild roll vid förhandlingarna om Gibraltar. 

Gibraltar har en lag till skydd för personuppgifter som är kalkerad på EU:s dataskyddsförordning, precis som Förenta Kungariket har. Gibraltar är också en rättsstat. Det borde inte finnas hinder mot beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. 

I april och maj i år har företrädare för EU-kommissionen, Förenta Kungariket, Gibraltar och Spanien träffats och förhandlat. De har gjort framsteg i förhandlingarna och föresatt sig att fortsätta förhandla. 

Efter EU-parlamentsvalet i juni ska en ny EU-kommission tillträda. Efter parlamentsvalet i Förenta Kungariket i juli har en ny brittisk regering tillträtt.

Vi får hoppas att förhandlingarna fortsätter med framsteg under den nya EU-kommissionen och den nya brittiska regeringen. Det vore bra för alla parter om Gibraltar får frihandelsavtal och beslut om adekvat skyddsnivå för personuppgifter. 

Pågående rättsutveckling

Ibland förändras och förtydligas rättsläget genom att det kommer domar från olika domstolar som pekar i samma ungefärliga riktning. Det händer för närvarande, för en balans mellan yttrandefriheten och enskildas rätt till integritet. 

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 10 juli 2024 (mål nr 2807-24) delvis bifallit ett överklagande från en nyhetsbyrå av ett beslut av Förvaltningsrätten i Stockholm. Förvaltningsrätten hade beslutat om förbehåll för vad nyhetsbyrån fick göra med personuppgifter utöver journalistiska ändamål. Kammarrätten inskränkte omfattningen av ett av de två förbehållen, så att det bara omfattade känsliga personuppgifter. 

Det är en bra dom från kammarrätten, med en bättre avvägning till förmån för yttrandefriheten än vad förvaltningsrätten hade. Domskälen hade ändå i vissa delar kunnat vara mer utvecklade. Förhoppningsvis kommer domen att överklagas och Högsta förvaltningsdomstolen komma med ett ännu mer utvecklat avgörande. 

Tjänstetid eller anställningstid för utmärkelse

Staten delar ut utmärkelsen "För nit och redlighet i rikets tjänst" till trogna medarbetare. Huvudregeln är att den som har varit anställd i trettio år i statlig tjänst kan få denna utmärkelse.

Arbetsdomstolen har i dom den 3 juli 2024 (dom nr 53/24, mål nr A93/23) avgjort en tvist om rekvisiten för att få den här utmärkelsen. Förbundet Reservofficerarna förde talan, för två av sina medlemmar, om att de skulle kunna få utmärkelsen baserat på den tid de varit anställda som reservofficerare, snarare än den tid de tjänstgjort. Arbetsdomstolen kom emellertid fram till att det föreligger särskilda skäl för att lägga tjänstgöringstid som grund för att få utmärkelsen, för reservofficerare. 

Det här är en rimlig dom. En reservofficerare arbetar inte på heltid, utan tjänstgör när Försvarsmakten så behöver. Det är då rimligt att låta tjänstetiden avgöra, inte anställningstiden. 

Kalender är inte allmän handling

Kammarrätten i Göteborg har i dom den 4 juli 2024 (mål nr 3420-24) avslagit ett överklagande av ett beslut från Länsstyrelsen i Hallands län om att få ut landshövdingens elektroniska kalender som allmän handling.

Kammarrätten håller med länsstyrelsen om att kalendern inte är att räkna som allmän handling. Den är inte ett sådant register eller annan förteckning som förs löpande. 

Det är en intressant dom. Om den blir överklagad, är det mycket möjligt att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd, tror jag. Det vore bra att få saken avgjord i högsta instans. 

Rätt instans

Högsta domstolen har fattat beslut den 4 juli 2024 (mål nr Ö 3516-24) om att undanröja ett beslut av en hovrätt och överlämna målet till Arbetsdomstolen.

En person hade väckt talan i tingsrätten mot ett beslut om att bli uppsagd från sin anställning. Tingsrätten hade avvisat hans talan, varefter han hade överklagat till hovrätten och hovrätten hade beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Målet rörde uppenbarligen ett anställningsavtal. Högsta domstolen konstaterar att tvister i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister och att Arbetsdomstolen är överrätt i sådana tvister. Tingsrättens beslut skulle därför ha överklagats dit.

Det framgår inte om tingsrätten hade lämnat en felaktig överklagandehänvisning. Hovrätten borde ha känt till gången i mål om arbetstvister ändå. Det är märkligt att målet ska behöva komma upp till Högsta domstolen för att överlämnas till rätt instans. Nu kommer det till Arbetsdomstolen ändå, vilket är bra. Det återstår väl att se vad Arbetsdomstolen gör av målet. 

Tillgrepp av fortskaffningsmedel

Högsta domstolen har i dom den 4 juli 2024 (mål nr B 3070-23) slagit fast att brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel visserligen kräver en förflyttning med det tillgripna fortskaffningsmedlet, men inte att motorn används.

Två personer hade olovligen klivit ned i en motorbåt, lossat förtöjningarna och drivit med båten utan motorn i gång nedströms längs en älv, varefter de hade lämnat båten. Båten hade återfunnits omkring 1 500 m ifrån platsen där den hade varit förtöjd. Högsta domstolen skriver i domen att användning av ett motordrivet fortskaffningsmedel för att förflytta sig alltså är att bruka det, oavsett om motorn används eller inte.

Brottet tillgrepp av fortskaffningsmedel utformades från början för att skärpa straffen för personer som tog bilar utan att ha uppsåt att tillägna sig dem. Det utformades mer neutralt och omfattar därför inte bara fordon utan även andra fortskaffningsmedel, såsom båtar. Det är rimligt att alla fortskaffningsmedel omfattas. 

Det är en klargörande dom som utvecklar rättspraxis på ett bra sätt. 

Maktskifte i Storbritannien

Det står nu klart att Labour vann parlamentsvalet i Storbritannien i går. Konservativa partiet, som har styrt de senaste åren, gör ett historiskt dåligt val. 

Även om jag har Konservativa partiet som min favorit i brittisk politik, är det bra med maktskifte då och då. Det är en del av demokratins villkor och livsluft. Konservativa partiet har haft för många interna konflikter och kan behöva ett par år i opposition för att reformera sig och komma tillbaka till nästa val. 

Labours partiledare Keir Starmer är bra för att vara socialdemokrat. Han är jurist, har varit åklagare och han har fört partiet närmare den politiska mitten. Det senare var förvisso inte särskild svårt efter den vänstervridne förre partiledaren Jeremy Corbyn.

Keir Starmer dubbades till riddare, Sir Keir, för sina insatser som åklagare. Även om han inte brukar skylta med riddartiteln "Sir", står han inte så pass långt åt vänster att han tackade nej till den, utan är en rimlig människa och tog tacksamt emot den. Det finns annars britter som har tackat nej till ordnar och riddartitlar av politiska skäl, vilket bara får dem själva att framstå som fåniga. 

Länkar i handling behöver inte vara inkommen handling

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 2 juli 2024 (mål nr 2108-24) slagit fast att dokument som kan nås via en länk i en handling inte i sig är inkomna handlingar till en myndighet. Om de länkade dokumenten inte i sig finns hos myndigheten, behöver inte myndigheten lämna ut de dokumenten. 

Det är en bra dom, till synes självklar, men likafullt bra att det blir en vägledande dom från högsta instans. 

Utgivningsbevis, databaser och uppgifter om hälsa

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 20 juni 2024 (mål nr 4588-23) slagit fast att EU:s dataskyddsförordning är en sådan lag som avses i 1 kap. 20 § yttrandefrihetsgrundlagen. Detta är en bestämmelse som säger att det trots den grundlagsskyddade yttrandefriheten i lag får meddelas förbud mot offentliggörande av vissa typer av personuppgifter.

Ärendet gällde ett företag som hade publicerat domar med uppgifter om enskildas hälsa i en databas som allmänheten kunde söka i. Bolaget hänvisade till att det hade utgivningsbevis och att publiceringen var skyddad av yttrandefrihet. IMY meddelande ändå företaget en reprimand. Förvaltningsrätten och kammarrätten avslog bolagets överklaganden. HFD avgjorde genom domen den avgörande rättsfrågan, men meddelande inte prövningstillstånd i övrigt.

Det är en bra dom, som ger en bra balans mellan yttrandefriheten och enskildas personliga integritet. 

Stulet konstverk

En staty stals i början av juni från en park i Örebro. Det är tråkigt att offentliga konstverk stjäls, men det är inte ovanligt och förmodligen omöjligt att helt förebygga. Vi får hoppas att statyn kommer tillbaka. Det har den gjort efter en tidigare stöld. 

Bortrest

Från lördag till lördag var jag bortrest i en vecka. Jag hade semester och läste inte ens min privata e-post. Det var en hel del obesvarat i dag, när jag såg efter. Det gick ändå rätt snabbt att komma ikapp, vilket kändes bra. Nu är jag inte bortrest mer på ett bra tag. Det kändes bra att vara bortkopplade ett tag. 

Skälig levnadsnivå i annan kommun

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 10 juni 2024 (mål nr 2660-23) bifallit ett överklagande från en kommun avseende särskild avgift enligt socialtjänstlagen (2011:453).

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) hade ålagt kommunen avgiften, för att kommunen hade erbjudit en person ett särskilt boende i en annan kommun i närheten och först flera månader senare ett boende i den egna kommunen. Kommunen överklagade, men förvaltningsrätten och kammarrätten gav IVO rätt. HFD kunde däremot konstatera att det inte finns någonting i socialtjänstlagen eller i rättspraxis som säger att en insats måste ges i den egna kommunen, för att lagens krav om skälig levnadsnivå ska anses uppfyllt. En sammantagen bedömning måste alltid göras. Eftersom IVO bara hade hänvisat till att det var en annan kommun, upphävde HFD beslutet från IVO.

Det är en bra dom. Bara det faktum att en insats erbjuds i en annan kommun, bör inte vara skäl att påstå att insatsen inte ger skälig levnadsnivå. 

Hänvisningar till lagrum

I dag är det sammanträde med kommunfullmäktige i Örebro.

Det är intressant när en ledamot av kommunfullmäktige i talarstolen hänvisar till en paragraf i skollagen (2010:800) med bara paragrafens nummer, utan att nämna i vilket av lagens 29 kapitel nämnda paragraf finns. Förmodligen beror det på bristande erfarenhet av att hänvisa till lagrum. Något uppsåt att ha en bristfällig hänvisning fanns säkert inte. 

Ett litet steg mot gårdsförsäljning

Regeringen har i dag presenterat en lagrådsremiss om lagändringar för att tillåta så kallad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Det är en förbättring av lagstiftningen om försäljning av alkohol, på så sätt att producenter kan sälja direkt till kunder vid produktionsplatsen. Lagrådsremissen bygger på en statlig utredning från 2021, en tidigare utredning gjordes också 2010. Sådana regler fungerar bra i andra länder och borde fungera bra i Sverige. Det är ett litet steg som har tagits i dag, men ett steg i rätt riktning. 

Flagga i profilbild

Det är lätt att lägga till en nationsflagga i sin profilbild på Facebook, för att visa sitt stöd för ett visst land. I dag lade jag till Israels flagga. Israel är en demokrati som för ett försvarskrig mot en terrorgrupp, där terrorgruppen inte drar sig för att använda civila som sköldar och skydd. Kanske borde jag ha lagt till Israels flagga tidigare, men nu är den i alla fall där. Bättre sent än aldrig. 

Integritet och upphovsrätt hos Meta

Företaget Meta, som äger Facebook, kommer att införa en artificiell intelligens på Facebook och andra sociala media som Meta driver. Då skickade de en förfrågan till mig, som användare av Facebook, om jag ville avstå från att låta den artificiella intelligensen använda mitt material på Facebook. Förmodligen har alla användare av Facebook fått samma fråga. Jag skrev genast och invände.

På sidan för att invända får användaren ange det land han eller hon bor i, e-postadress och skäl för att invända. Jag skrev följande i rutan för skäl.

It invades my privacy and my intellectual property rights. 

Strax efter att jag hade skickat in denna invändning, fick jag bekräftelse från Meta om att invändningen accepteras. Det är bra av Meta att ta detta på allvar och göra det lätt att invända. Jag tycker att alla bör invända. 

Ordensförläning och ABBA-återförening?

Fredagen den 31 maj kommer H.M. Konungen att dela ut ordnar till förtjänta svenska medborgare. Det blir första gången sedan 1970-talet.

En socialistisk ordensreform 1975 omöjliggjorde fortsatt utdelande av svenska statsordnar till svenska medborgare. Det var unikt för Sverige. Numera är det åter möjligt för svenska medborgare att få svenska statsordnar, efter en bred politisk överenskommelse.

Några som kommer att få Vasaorden samtidigt är de fyra medlemmarna i ABBA: Anni-Frid Lyngstad, Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog. Enligt uppgift är det sannolikt att alla fyra kommer att vara på plats vid ceremonin på fredag. Det blir ett slags ABBA-återförening vid ordensförläningen, i så fall. 

Ryska krav mot Finland och Litauen

Nu kommer det nya ryska territoriella kravnya ryska territoriella krav mot Finland och Litauen. Ryssland vill rita om havsgränserna till sin egen fördel. Sverige måste uttrycka ett tydligt stöd för Finland och Litauen.

De Grönas lögner om den tyska kärnkraften

Det tyska miljöpartiet De Gröna, Die Grüne, har begått flera lögner för att i förtid avveckla den tyska kärnkraften. Det har fått allvarliga konsekvenser för tysk energiförsörjning och ekonomi, och i förlängningen för hela Europas energiförsörjning och ekonomi. Förhoppningsvis får de avslöjade lögnerna allvarliga konsekvenser för De Gröna. 

Gällande dom från 1906

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt har i dom den 13 maj 2024 (mål nr M 5937-23) ändrat ett domslut från en mark- och miljödomstol, eftersom den domen gick emot en vattendom från Högsta domstolen från 1906. Det är bra att gamla domar följs. 

Integritetsskyddsmyndigheten och söktjänster

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har den 14 maj publicerat ett rättsligt ställningstagande där myndigheten bedömer att den har rätt att utöva tillsyn över söktjänster som har utgivningsbevis.

Tidigare har IMY bedömt att dessa söktjänster på grund av utgivningsbevisen och dess samband med den grundlagsskyddade yttrandefriheten faller utanför IMY:s tillsynsområde. Mot bakgrund av ny rättspraxis och med anledning av många klagomål till IMY mot den typen av söktjänster, har IMY gjort denna nya bedömning.

Det är ett rättsligt ställningstagande med hänvisningar till många rättsfall och bestämmelser. Det är välgrundat och jag tycker att det är bra att prövning kommer att kunna ske på detta sätt. 

Svenskt teckenspråk i kommunfullmäktige

Vid kommunfullmäktige i Örebro i dag förekom en fråga om hur kommunen förhåller sig till döva och hörselskadade. Frågeställaren presenterade frågan från talarstolen på svenskt teckenspråk. Sedan berättade hon på svenska att det hon sade på teckenspråk var texten i handlingen i ärendet. 

I princip hade sittande ordförande kunnat säga ifrån. Det står så här i språklagen (2009:600):

Språkanvändningen i offentlig verksamhet

10 §   Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.

       I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk.

       När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.

I praktiken fanns det varken något behov eller någon önskan om att säga ifrån, bedömde vi i presidiet.

Märkligt nekande till att lämna ut handlingar

Kammarrätten i Jönköping har i dom den 2 maj 2024 (mål nr 669-24 och 670-24) återförvisat ett ärende till socialnämnden i en kommun för förnyad prövning av om sekretessbrytande regler vore tillämpliga. 

Ärendet gällde en man som hade begärt ut handlingar i form av tre orosanmälningar för hans döttrar, som han är vårdnadshavare för. Socialnämnden hade konstaterat att han var part i ärendena, men nekat utlämnande med hänvisning till sekretess. Kammarrätten kunde inte se att socialnämnden hade beaktat någon regel om att bryta sekretessen till förmån för en part i ärendet. Det gjorde att kammarrätten återvisade ärendet för prövning av om sekretessen kunde brytas.

Det är märkligt att socialnämnden inte hade prövat om sekretessen kunde brytas, när den ändå hade konstaterat att mannen var part i ärendena. Det är en fundamental del av all sekretessprövning. Då är det bra att det finns möjlighet att överklaga och att kammarrätten kan konstatera att en sådan prövning måste göras. 

Om jag vore jurygrupp 2024

Om jag vore jurygrupp i Eurovisionssångtävlingen, skulle mina röster fördelas så som följer. 

1. Litauen

2. Grekland

3. Ukraina 

4. Luxemburg 

5. Italien

6. Armenien

7. Österrike 

8. Cypern

10. Georgien

12. Israel

Oro

Det finns de som anser att Israel skulle uteslutas ur Eurovisionsmusiktävlingen (Eurovision Song Contest) i år. Det skulle minska oron i Malmö, där tävlingen går, hävdar de. De hänvisar till kriget som Israel för i Gazaremsan.

Vad de inte nämner, är att den demokratiska rättsstaten Israel för ett försvarskrig mot terroristgruppen Hamas, där Hamas på ett folkrättsvidrigt vis gömmer sina stridande bakom civila människor. 

Om det är oro i Malmö på grund av Israels medverkan i Eurovisionsmusiktävlingen, vore det bättre att tävlingen skulle hållas någon annanstans. Kanske hade den kunnat hållas i ett annat land. 

Israel har en bra låt i år. Jag skulle kanske hålla den för bäst i hela tävlingen. Mina poäng, som om jag vore jurygrupp, kommer som vanligt i den här bloggen i samband med finalen. 

Journalistiska ändamål

Förvaltningsrätten i Stockholm har utfärdat fyra beslut den 24 april 2024 (dnr FST 2024/256, FST 2024/257, FST 2024/259, FST 20214/240) om utlämnande av handlingar till nyhetsbyråer. Det är i princip likalydande beslut. Förvaltningsrätten lämnar ut handlingarna med förbehåll för journalistiska ändamål och att sökning inte ska kunna ske hur som helst i databaserna, för att på så sätt kunna lämna ut handlingarna trots möjlighet till sekretess enligt 21 kap. 7 § OSL. Domstolen gör en avvägning mellan rätten att få ut allmänna handlingar och enskilda fysiska personers rätt till privatliv enligt dataskyddsförordningen.

 

Jag tycker att det är väl avvägda beslut. Förmodligen kommer de att överklagas.

Vänner

Statistiska centralbyrån har publicerat statistik som visar att det finns många människor som saknar nära vänner. 

På min fritid är jag aktiv i flera olika föreningar. I alla föreningssammanhang är det svårt att få fler medlemmar och att få medlemmarna att aktivera sig, ändå är det lätt att få nya vänner i dessa sammanhang. Jag är aktiv i Odd Fellow-orden, Svenska kennelklubben och ett politiskt parti; överallt har jag fått vänner, överallt kämpar vi med medlemssifforna. Det är inte svårt att hitta föreningar där man har samma intresse som andra medlemmar, men det tycks ändå vara svårt för föreningarna att få nya medlemmar och för människor att hitta nya vänner. Det finns något slags motsägelse i detta.

Överdrivet stöd för naturreservat

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 23 april 2024 (mål M 6118-23) gjort en i mitt tycke överdriven nitisk tolkning av det skydd som naturen ska ha i ett naturreservat.

En ägare av en campingplats hade ansökt om dispens för att få behålla en lekplats som en tidigare ägare av campingplatsen hade anlagt några meter in på området för ett naturreservat. Länsstyrelsen hade avslagit ansökan om dispens. Mark- och miljödomstolen biföll ägarens överklagande avseende lekplatsen. Länsstyrelsen överklagade och Mark- och miljööverdomstolen gick på länsstyrelsens linje.

Här tycker jag att mark- och miljödomstolen gjorde en mer rimlig avvägning mellan ägarens intresse av att inte behöva flytta eller ta bort lekplatsen och de naturvärden som skulle skyddas, än vad länsstyrelsen och Mark- och miljööverdomstolen gjorde. Det blev ett överdrivet stöd för naturreservatet, tycker jag. Så kan det gå, när det är olika intressen som står mot varandra, olika beslutsfattare gör olika avvägningar. 

Apostrofering

Den som blir apostroferad i en debatt har rätt att få replik. Vid dagens sammanträde med kommunfullmäktige blev en ledamot apostroferad som ”den andra centerpartisten”. Jag tjänstgjorde som ordförande och godkände att hon fick replik. Det gäller att vara lagom flexibel. 

Militärkupp den 21 april 1967

Den 21 april 1967 blev det militärkupp i Grekland. Som det står i den här artikeln: ”For Greeks, it is a date they would like to erase from their history." (För greker, är det ett datum de skulle vilja radera från sin historia.)

Kuppen blev starten på flera års terror mot befolkningen, framför allt personer som sågs som stöd till ett påstått kommunistiskt övertagande av Grekland. Militärjuntan motarbetade också monarkin och andra krafter som stödde demokratin. Sedan 1973 är Grekland åter en demokrati, men det republikanska statsskicket är ett kvarvarande resultat av militärkuppen 1967. Det hade varit bättre om kuppen aldrig hade ägt rum. 

Sankt Patriks dag

Irländarna må fira sitt nationalhelgon den 17 mars, men enligt svensk kalender är det i dag man firar S:t Patrik.

De svenska namnsdagarna har sitt ursprung i helgondagar från den tid då Sverige var ett katolskt land. Patrik har funnits länge på den 16 april i den svenska almanackan.

Angenäm överraskning

I morse på väg till kontoret såg jag en elsparkcyklist som använde körriktningsvisare inför en vänstersväng. Det är första gången någonsin som jag har sett en elsparkcyklist visa tecken innan sväng eller byte av körfält. Jag blev angenämt överraskad.

KPI-index över tusen

Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) var 4,1 % i mars. Det är inte så högt, jämfört vad det har varit på sistone. Det som är speciellt med KPI för mars 2024 är att det är första gången som index för en av de mätta huvudgrupperna kommer upp över 1 000. 

KPI mäts mot ett index på 100, som motsvarar priser för konsumenter 1980. Mätningarna görs i olika huvudgrupper, så att det ska gå att se skillnader i prisökningar beroende på vad det är för varor och tjänster saken gäller. Priserna går oftast upp mest i den huvudgrupp som heter Hälso- och sjukvård. För mars 2024 är indexet för denna grupp 1 001,43. 

Hälso- och sjukvård är viktigt för många människor. Det är tråkigt att priserna för konsumenter går upp så mycket i just den huvudgruppen. Min teori är att det till stor del beror på att det är så mycket hälso- och sjukvård som är politiskt styrt och inte marknadsstyrt. För alla andra huvudgrupper för varor och tjänster är indexet betydligt lägre. 

Demokrati

I dag var jag på en konferens anordnad av organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR. Konferensen kallades Demokratidag. Det var en givande konferens. Ett av föredragen handlade om den demokratiska utvecklingen i olika länder i världen. Tyvärr har utvecklingen gått i mer auktoritär riktning, bort från demokrati och rättsstat, i många länder de senaste åren. Det finns mycket intressant information på webbsidan för det Göteborgsbaserade V-Dem. 

Inget straff för den som lurat till sig körkort

Högsta domstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr B 1103-23) friat en man från ansvar för brukande av osann urkund och olovlig körning.

Mannen i fråga hade fått ett ungerskt körkort genom utbyte av ett uzbekiskt körkort. Senare hade han bytt ut det ungerska körkortet mot ett svenskt körkort. När en ungersk myndighet hade fått veta att mannens uzbekiska körkort var förfalskat, hade de meddelat Transportstyrelsen i Sverige, som återkallade det svenska körkortet. Mannen åtalades. Högsta domstolen konstaterar i sin dom att körkortsbehörigheten bland annat grundar sig i innehavet av ett giltigt körkort, vilket mannen hade när han använde det svenska körkortet. Med hänsyn till legalitetsprincipen kunde han inte dömas för brotten, 

Domen kan kännas otillfredsställande, eftersom den åtalade mannen hade lurat till sig körkortet genom det förfalskade uzbekiska körkortet. Det är ändå nödvändigt att straff inte utdöms för brott som faktiskt faller utanför de lagar som gäller. På så sätt är domen bra. Lagstiftaren får se över straffbestämmelserna, om domen inte är tillfredsställande nog. 

Jordbruk fick gå före solkraft

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 3 april 2024 (mål nr M 13461-22) fastställt ett beslut från Länsstyrelsen i Skåne län om att förbjuda anläggning av en solkraftspark på jordbruksmark. Det är en lång dom med flera argument för och emot solkraften, men domstolen landar i att fördelarna med solkraft och redogörelsen för alternativ inte är tillräcklig för att solkraft ska få ta jordbruksmark i anspråk. Det är bra med sådana här domar, som väger olika angelägna intressen mot varandra. 

Det är de drabbade, inte ombud, som stämmer

Det står i dagens upplaga av tidningen Dagens Samhälle (artikel för prenumeranter) att Malmö diskrimineringsbyrå stämmer Staffanstorps kommun. Senare i artikeln framgår det att stämningen avser att fyra flyktningar ska ha blivit diskriminerade och att det är å deras vägnar som stämningen sker. Då är det inte Malmö diskrimineringsbyrå som stämmer kommunen, utan de fyra flyktingarna som gör det, med personer vid Malmö diskrimineringsbyrå som ombud.

Malmö diskrimineringsbyrå har inte på egen hand någon grund för stämning av Staffanstorps kommun. Det gjorde den första beskrivningen i artikeln märklig. Det är viktigt att artiklar beskriver det som har hänt på ett korrekt sätt, så var inte fallet med inledningen av den här artikeln. 

Nedfallen meteorit bedöms tillhöra fastigheten

Svea hovrätt dömde den 21 mars 2024 (mål nr T 835-23) att en nedfallen meteorit är fast egendom och därför tillhör fastighetsägaren, i stället för de två personer som hittade meteoriten. Tingsrätten och en av domarna i hovrätten kom till motsatt slutsats. Det framgår av domskälen att rättsläget inte är klart. Om domen överklagas till Högsta domstolen, lär prövningstillstånd därför meddelas. Det vore intressant att läsa vad Högsta domstolen skulle komma fram till. Personligen anser jag att hovrättens majoritet för den mest övertygande argumentationen och håller med om att meteoriten bör vara fastighetsägarens egendom. 

Svenskar får svenska ordnar

För första gången på länge förlänas svenska ordnar till förtjänta svenska medborgare. Det var på tiden. Sverige har i detta avseende åter blivit ett normalt land. Den socialistiska avundsjuka som avskaffade detta bruk har vi blivit av med i det här fallet.